1914

Händelser

• 5 januari - Ford Motor Company inför åtta timmars arbetsdag och en minimilön på fem dollar per dag.
• 13 januari - Joel Emanuel Hägglund, alias Joe Hill, grips efter ett rånmord.
• 6 februari - 30.000 män från hela Sverige deltar i Bondetåget. Kungen, Gustaf V, håller ett tal till Bondetåget, skrivet av Sven Hedin, på borggården på Stockholms slott om försvarsfrågan. Kungen uttalar sig för ett starkt försvar, helt i strid med regeringens politik, vilket leder till regeringens avgång.
• 8 februari - Ett socialdemokratiskt arbetartåg samlar 50.000 arbetare i protest mot Bondetåget i Sverige.
• 10 februari - Sveriges regering med statsminister Karl Staaff avgår i protest mot kungens tal och ersätts av en opolitisk ministär med Hjalmar Hammarskjöld som statsminister.
• Före 26 februari - Den svenska Nykterhetskommittén under ledning av Ivan Bratt presenterar sitt betänkande. Istället för totalförbud för alkohol innehåller det tre punkter. Det skall inte finnas några privata vinstintressen i alkoholhanteringen, det skall finnas öppen nykterhetsvård och individuell försäljningskontroll. Tillverkning och försäljning skall ske inom ramen för ett statsmonopol, medan försäljningskontrollen genomförs med införandet av motboken.
• 26 februari - Brattsystemet (motbok för inköp på Systembolaget) införs i Stockholm.
• 27 mars - Extravalen till Andra kammaren i Sverige medför en stark ökning för högern och de frisinnade försvarsvännerna.
• 21 april - USA ingriper militärt i Mexikanska revolutionen på general Obregons sida. Den för tillfället sittande presidenten Victoriano Heureto tvingas avgå.
• 25 april - Svensken Enoch Thulin flyger med mellanlandningar på fyra dagar från Paris till Landskrona.
• 15 maj - Baltiska utställningen för konst och industri i Sverige, Danmark, Tyskland och Ryssland öppnas i Malmö.
• 20 maj - Professor Nathan Söderblom blir Sveriges ärkebiskop.
• 28 maj - Selma Lagerlöf väljs som första kvinna in i Svenska akademien.
• 7 juni - Arbetet med Panamakanalen avslutat. Projektet har kostat 366 miljoner dollar och ca. 6 000 människoliv.
• 28 juni - Genom skotten i Sarajevo mördas ärkehertigen och kronprinsen Franz Ferdinand av Österrike och hans hustru av den serbiske nationalisten Gavrilo Princip vilket blir den utlösande faktorn till första världskriget.
• 6 juli - Tyskland ger Österrike-Ungern bindande löften om stöd i händelse av krig med Ryssland.
• 25 juli - Den franske presidenten Poincaré besöker Stockholm, några få dagar för första världskrigets utbrott.
• 28 juli - Österrike förklarar Serbien krig.
• 30 juli - Ryssland inleder allmän mobilisering. Tyskland kräver i ett ultimatum att ordern skall återkallas.
• 1 augusti
  • Allmän mobilisering i Tyskland och Frankrike. Tyskland förklarar Ryssland krig.
  • Socialdemokraterna i Sverige sluter borgfred med regeringen Hammarskjöld i försvarsfrågan. När nu stormaktskriget har brutit ut börjar man rusta upp det svenska försvaret.
• 2 augusti - Tyskland besätter Luxemburg och begär fri lejd genom Belgien.
• 3 augusti
  • Sverige och Norge förklarar sig neutrala i stormaktskriget. Rysslands Östersjöflotta avbryter då uppdraget att stänga in den svenska flottan i Karlskrona.
  • Det neutrala Belgien avvisar Tysklands begäran varpå Tyskland marscherar in i Belgien. Samma dag förklarar Tyskland Frankrike krig.
• 4 augusti - Storbritannien, som garanterat Belgiens neutralitet, förklarar Tyskland krig.
• 5 augusti - Natten till den femte augusti går Storbritannien in i kriget på de allierades sida.
• 7 augusti - Tyskarna intar den belgiska gränsfästningen Lièges huvudfort.
• 15 augusti - Japan ställer ultimatum att tyska fjärranösternflottan dras tillbaka och att Kiaochow utryms inom en vecka. Samma dag hejdar serbiska trupper det österrikiska fälttåget vid Drina.
• 15 augusti - Panamakanalen öppnas.
• 18 augusti - Tysk storoffensiv genom Belgien mot Frankrike inleds.
• 20 augusti - Tyskland intar Bryssel. Samma dag går Österrike-Ungerns styrkor till anfall mot ryssarna. Till en början med stor framgång men tvingas sedan retirera för den ryska övermakten och uppge Galizien.
• 22 augusti - Brittiska och franska styrkor attackerar tyska styrkor i belgiska Mons, Sambre och Le Cateau, men drivs tillbaka.
• 23 augusti - Då tyskt svar på japanskt ultimatum uteblir förklarar Japan krig mot Tyskland.
• 26 augusti - Slaget vid Tannenberg inleds. Tyska framgångar mot Ryssland.
• 28 augusti - Brittiska flottan tillfogar tyska flottan vissa förluster vid Helgoland.
• Augusti - Den svenska riksdagen antar en utlänningslag, som möjliggör större kontroll av utländska medborgare, som vistas i Sverige.
• 1 september - Orten St Petersburg i Ryssland byter namn till Petrograd.
• 5 september - Tyska trupper står mellan Paris och Verdun.
• 6 september – Första Marne-slaget börjar. I striderna deltar ca 2 miljoner soldater, och ca 100 000 stupar eller såras i ett slag, som betecknas som framgångsrikt för de allierade.
• 11 september - Den tyska offensiven hejdas vid Marne.
• 12 september - Sveriges riksdag antar den svenska regeringens förslag till försvarsreform, vilket innebär en kraftig upprustning av försvaret.
• 22 september - Tysk ubåt sänker tre brittiska kryssare i Nordsjön inom loppet av en timme.
• 25 september - Valen till Andra kammaren i Sverige medför att liberalerna går tillbaka, högern och socialdemokraterna framåt. Liberalerna och socialdemokraterna meddelar, att de ställer upp på neutralitetspolitiken.
• 28 september - Centralmakterna (Österrike-Ungern och Tyskland) inleder ett nytt anfall mot ryska styrkor, men anfallet hejdas, bl.a. utanför Warszawa, och centralmakternas arméer tvingas retirera.
• 30 september - Legendariska Hotel Rydberg i Stockholm stängs. Det var inneställe för 'det Stockholm som ville synas'.
• 4 oktober - Baltiska utställningen i Malmö avslutas.
• 9 oktober - Den av tyskarna inringade Antwerpen faller.
• 15 oktober - Antitrustlagen (införd i USA 1890) förnyas och skärps i USA.
• 19 oktober
  • Slaget vid Ypres inleds, varar i fyra veckor.
  • Fyrar och lysbojar vid den svenska sydkusten släcks efter tyska påtryckningar.
• 29 oktober – Ottomanska krigsfartyg beskjuter ryska hamnar i Svarta Havet. De närmaste dagarna förklarar Ryssland, Frankrike och Storbritannien krig.
• 1 november – En brittisk eskader besegras av en överlägsen tysk fartygsstyrka under befäl av amiral Graf Spee utanför Chiles kust – slaget vid Coronel.
• 2 november - Britterna upprättar en marin blockad mot Tyskland.
• 5 november – Storbritannien annekterar Cypern.
• 11 november - Tyskt anfall mot Schlesien vilket leder till långvariga oavgjorda strider kring Lódz i Polen.
• 25 november - Tyskarna intar Lódz.
• November - De svenska Socialdemokraternas kongress beslutar om möjligt deltagande som mindre part i en koalitionsregering.
• 2 december
  • Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien utkommer på fem språk samtidigt.
  • Belgrad intas av österrikiska trupper, men förloras snart då serbiska motanfall driver österrikarna ur landet.
• 8 december – Den tyska fartygsstyrkan, som besegrade brittiska fartyg utanför Chiles kust en månad tidigare - den så kallade Ostindieneskadern, blir utraderad av en starkare brittisk eskader utanför Falklandsöarna. Amiral Graf Spee och två av hans söner stupar tillsammans med ytterligare 2 000 man.
• 18-19 december - Trekonungamötet i Malmö i Sverige äger rum. På Sveriges kung Gustaf V:s initiativ möts Sveriges, Norges och Danmarks konungar. Detta möte blir av stor betydelse för skyddandet av de tre ländernas neutralitet och gemensamma intressen under första världskriget.
• Naturvetenskapliga Föreningen vid Stockholms Universitet grundas. Redan året innan upptog dock Naturvetarna spextraditionen och satte upp det första Naturvetarspexet, 'Opp och hoppa'.
• UD:s presschef håller tal på publicistklubben och inskärper vikten av neutral rapportering från kriget.
• Föreningen Frisinnade Kvinnor bildas av läkarna Ada Nilsson och Julia Kinberg.
• Den svenska Åkarpslagen (indirekt skydd för strejkbrytare) mildras från straffarbete till fängelse.
• Den svenska statens arbetslöshetskommission (AK) bildas.
• Handelskvarnarna sluter sig samman under namnet Svenska Kvarnföreningen och får därmed monopol.
• Svenska staten monopoliserar tobaksproduktionen i AB Svenska Tobaksmonopolet och inför tobaksskatt.
• Fredrika Bremer-Förbundets tidning Dagny byter namn till Hertha.
• Sverige får en utvisningslag.
• Den svenska folkskolöverstyrelsen inrättas och beslutar om enhetlig fyraårig folkskollärarutbildning.
• Stationssamhällena Hässleholm och Nässjö får stadsprivilegium.
• Kockums varv i Malmö sjösätter sin första ubåt Svärdfisken.

Födda

• 4 januari - Jane Wyman, amerikansk skådespelare.
• 5 januari - Nicolas de Staël, rysk konstnär.
• 12 januari - Albrecht von Goertz, tysk-amerikansk bildesigner.
• 16 januari - Bertil Boo, svensk skådespelare och sångare (baryton).
• 17 januari - Kurt Franz, tysk SS-officer, kommendant i Treblinka.
• 30 januari
  • Ann Mari Ström, svensk skådespelare och teaterpedagog.
  • Inga-Bodil Vetterlund, svensk skådespelare.
• 4 februari
  • Alf Jörgensen, svensk filmproducent, manusförfattare och sångtextförfattare.
  • Ida Lupino, amerikansk skådespelare.
• 9 februari - Gypsy Rose Lee, amerikansk skådespelare och underhållningsartist.
• 14 februari
  • Sven Forssell, svensk författare och manusförfattare.
  • Britt G. Hallqvist, svensk författare och skapare av psalmer.
• 17 februari - Arthur Kennedy, amerikansk skådespelare.
• 24 februari - Zachary Scott, amerikansk skådespelare.
• 26 februari - Robert Alda, amerikansk skådespelare.
• 27 februari - Olov Wigren, svensk skådespelare.
• 6 mars
  • Maks Luburić, kroatisk general och Ustaša-medlem.
  • Rochelle Hudson, amerikansk skådespelare.
• 12 mars - Julia Lennons, John Lennon mor.
• 13 mars - Carl-Olof Anderberg, svensk kompositör och musikarrangör.
• 26 mars - Åke Grönberg, svensk regissör, skådespelare och sångare.
• 28 mars - Frank Lovejoy, amerikansk skådespelare.
• 31 mars - Dagmar Lange, svensk deckarförfattarinna, pseud. Maria Lang.
• 1 april - Ragnar Edenman, svensk socialdemokratisk politiker, statsråd.
• 2 april - Sir Alec Guinness, brittisk skådespelare.
• 8 april - María Félix, mexikansk skådespelare.
• 14 april - Kari Grønn, norsk skådespelare.
• 18 april - Tord Bernheim, svensk revyartist, sångare och skådespelare.
• 22 april - Baldev Raj Chopra, indisk skådespelare.
• 13 maj - Joe Louis, amerikansk tungviktsboxare, världsmästare 1937-1949.
• 15 maj - Tenzing Norgay, sherpaguide åt Sir Edmund Hillary.
• 16 maj - Astrid Carlson, svensk skådespelare.
• 18 maj - Pierre Balmain, fransk modeskapare.
• 22 maj - Sun Ra, amerikansk musiker, organist och kompositör.
• 29 maj - Tenzing Norgay, nepalesisk sherpa.
• 15 juni - Jurij Andropov, sovjetisk politiker, generalsekreterare i kommunistiska partiet 1982-1984.
• 18 juni - E.G. Marshall, amerikansk skådespelare.
• 24 juni - Kari Diesen, norsk skådespelare.
• 30 juni - Gösta Qvist, svensk skådespelare och filmarbetare.
• 1 juli - Ahmad Hasan al-Bakr, irakisk president.
• 8 juli
  • Jyoti Basu, indisk kommunistisk politiker.
  • Folke Udenius, svensk skådespelare.
• 9 juli - Willi Stoph, östtysk politiker.
• 10 juli - Henrik Schildt, svensk skådespelare.
• 15 juli - Sven Stiberg, svensk kompositör och jazzmusiker (gitarr, banjo).
• 21 juli - Philippe Ariès, fransk historiker.
• 23 juli - Alf Prøysen, norsk visdiktare.
• 25 juli - Olle Nordemar, svensk filmfotograf, producent, regissör, manusförfattare och statistskådespelare.
• 28 juli - Woody Strode, amerikansk skådespelare.
• 30 juli - Mario Bava, italiensk filmregissör.
• 31 juli
  • Ignacy Jeż, polsk romersk-katolsk biskop.
  • Louis de Funès, fransk skådespelare.
• 9 augusti - Tove Jansson, finlandssvensk författare och konstnär.
• 11 augusti - José Silva, parapsykologisk författare.
• 14 augusti - Stieg Trenter, svensk journalist och deckarförfattare.
• 4 september - Eivor Engelbrektsson, svensk skådespelare.
• 7 september - James Van Allen, amerikansk astrofysiker
• 8 september - Dimitrios I, patriark av Konstantinopel 1972-1991.
• 10 september
  • Terence O'Neill, premiärminister i Nordirland 1963-1969.
  • Robert Wise, amerikansk prisbelönt filmregissör och producent.
• 14 september - Lída Baarová, tjeckisk skådespelare.
• 20 september - Kenneth More, brittisk skådespelare.
• 25 september
  • Walter Kejving, svensk kompositör och musiker (dragspel).
  • Devi Lal, chefsminister i Haryana 1987-1989.
• 2 oktober - Elna-Britta Wallman, svensk skådespelare.
• 6 oktober - Thor Heyerdahl, norsk forskningsresande.
• 10 oktober - Bengt Logardt, svensk tandläkare, regissör, skådespelare, manusförfattare och kompositör.
• 15 oktober - Lennart Wallén, svensk filmklippare och regissör.
• 20 oktober - Arne Jones, svensk skulptör.
• 24 oktober - Lakshmi Sehgal, indisk politiker och läkare.
• 26 oktober - Jackie Coogan, amerikansk skådespelare.
• 27 oktober - Dylan Thomas, brittiskfödd författare och poet, född och uppvuxen i Wales.
• 28 oktober
  • Jonas Salk, amerikansk medicinforskare, uppfinnare av poliovaccinet.
  • Ria Wägner, svensk journalist och TV-programledare.
• 4 november - Carlos Castillo Armas, president i Guatemala 1954-1957.
• 11 november - Mel Leven, amerikansk kompositör och textförfattare.
• 16 november - Marrit Ohlsson, svensk skådespelare och dansare.
• 25 november - Joe DiMaggio, amerikansk basebollstjärna, gift 274 dagar med Marilyn Monroe.
• 29 november - Sune Holmqvist, svensk skådespelare, musiker och sångare.
• 10 december - Dorothy Lamour, amerikansk skådespelare.
• 13 december - Alan Bullock, brittisk historiker - Adolf Hitler - en studie i tyranni.
• 14 december - Karl Carstenss, tysk politiker, Västtyskland president 1979-1984.
• 21 december - Gunnar Lundén-Welden, svensk musiker, kapellmästare, musikarrangör, kompositör.
• 26 december - Richard Widmark, amerikansk skådespelare.
• 30 december - Bert Parks, amerikansk sångare.
• Marcel Bich, fransk industriman.

Avlidna

• 24 april - Benito Menni, italiensk katolsk präst, helgon.
• 19 juni - Brandon Thomas, brittisk författare, pjäsförfattare och teaterskådespelare.
• 21 juni - Bertha von Suttner, österrikisk författare och pacifist, nobelpristagare.
• 1 juli - August Storm, svensk överstelöjtnant och finanssekreterare i Frälsningsarmén, sångförfattare.
• 6 augusti - Ellen Wilson, amerikansk presidentfru, gift med Woodrow Wilson.
• 20 augusti - Pius X, född Giuseppe Melchiorre Sarto, påve 1903-1914.
• 27 augusti - Eugen von Böhm-Bawerk, österrikisk nationalekonom.
• 26 september - August Macke, tysk konstnär.
• 29 september - Alf Wallander, svensk konstnär, konsthantverkare och formgivare.
• 14 november - Frederick Sleigh Roberts, brittisk fältmarskalk.
• 18 november - Karolina Kózka, polsk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.

Nobelpris

• Fysik - Max von Laue, Tyskland
• Kemi - Theodore William Richards, USA
• Medicin - Robert Bárány, Österrike
• Litteratur - Inget pris utdelades
• Fred - Inget pris utdelades