www.all2know.com Google WWW All2know sv
  Huvudsida Huvudsida | Om Om 
  Navigation
» Huvudsida
» Artikelkategorier
» Innehålls listor
» Alfabetiskt index
» Slumpmässig sida
» Redigera Extern länk
Ändrad: 2007-11-10
  Länkar hit 
Biograf
Film
Länklista » Filmgenre
Michael Jackson
Skräckfilm
Länklista » Abashera
Stellarium
Machinima
Ingenjör Lundström
Z-buffer
Länklista » Secret of Mana
Street Fighter
Myth
Pathways Into Darkness
RenderMan
Länklista » Bryce
Backpacker 3
Magnus Wallin
Final Fantasy (spelserie)
Torque Game Engine
3 (olika betydelser)
Lilla kycklingen
SharpConstruct
Hajen 3-D
Scorched 3D
NHL (datorspel)
Anime Studio
Digital konst
Lista över filändelser
Länklista » Little Big Adventure 2
Minos (olika betydelser)
4D-bio
Stereobild
  Andra språk 
da3-D
fiKolmiulotteisuus
frTrois dimensions
noTredimensjonal
Kategori: Filmteknik

3D

Publik med 3D-glasögon

Publik med 3D-glasögon

3D (förkortning för 'tre dimensioner', det vill säga höjd, bredd och djup) är en beteckning som används för visualiseringssystem (som bilder eller filmer) som försöker ge betraktaren ett intryck av djup i en egentligen tvådimensionell bild.

1 Historia
2 Filmer i urval
3 Olika tekniker
4 Se även
5 Extern länk

Historia

Som underhållning utvecklades 3D-tekniken för filmindustrin på 1950-talet även om tekniken att skapa 3D-bilder är äldre än så. Men först då blev det lönsamt att experimentera med 3D på större skala. Tekniken i sig har aldrig fått något stort genombrott och det var inte förrän på 1970-talet som effekterna blev särskilt imponerande i filmer som tex Hajen 3D. Datorutvecklingen har sedan dess lett till mera verklighetstrogna 3D-bilder.

Filmer i urval

1950-talet

1970- & 1980-tal

  • 1974 - Flesh for Frankenstein
  • 1979 - Amityville 3-D
  • 1981 - ''Comin' At Ya
  • 1982 -
  • 1982 - Parasite
  • 1983 - Treasure of the Four Crowns
  • 1983 - Hajen 3D
  • 1983 - TV-piraterna
  • Silent Madness

2000-talet

Olika tekniker

Det finns flera sätt att skapa 3D-effekter. Alla bygger dock på att vardera öga presenteras varsin bild som hjärnan sätter sätter ihop och triangulerar precis som den alltid gör med synintrycken. Skillnaderna med de olika teknikerna är hur vardera öga får varsin bild.

Fixering

Det allra enklaste och även äldsta sättet att skapa en tredimensionell bild är att lägga de två bilderna bredvid varandra (de bildar då en stereobild). Traditionellt betraktar man sådana bilder genom ett stereoskop där två riktade linser hindrar ögonen från att se på fel bild. Med lite ansträngning klarar man sig dock fint med bara de två bilderna om till exempel först fokuserar blicken en bit bakom bilderna. Både den gamla leksaken View-Master och VR-hjälmar använder sig av denna teknik.

Röd-grön eller röd-cyan

Om de två bilderna istället läggs på varandra men den ena i gröna toner och den andra i röda uppstår en 3D-effekt om man betraktar bilden genom glasögon med en röd och en grön lins. Gröntonerna uppfattas inte av ögat med den gröna linsen och vice versa. Det ger en rätt blek bild, eller till och med en svartvit bild, men det ställer mindre krav på hur ögonen och bilden är placerade i förhållande till varandra. Det är den som gjordes populär i Sverige genom TV-Piraterna.

Då röd och grön utsluter varandra, kan man inte få färg. Därför användas ibland glasögon med en röd och en cyanfärgad lins. Därför att cyan är en blandning av blå och grön är det möjligt att få in alle tre grundfärger (RGB) i bilden trots att det är bara två olika linser man ser genom.

Polarisering

En modernare variant bygger på att glasögonens linser (och filter framför projektorn) innehåller minimala raster som har olika vinkel för de olika ögonen. Effekten är klart överlägsen, men systemet kräver att man har två projektorer som kör varsin film exakt synkroniserat (så att bilderna blir filtrerade med varsitt filter), och det är få biografer som har den typen av anläggning. I själva verket finns det inte mer än ett par i hela Sverige, bland annat Lisebergs bio MaXxima och Cino4 på Tekniska Museet i Stockholm.

Sekventiell

Så kallade shutter-glasses eller aktiva glasögon bygger på att bilderna för höger och vänster öga visas på bildskärmen varannan gång med en viss frekvens. Tittaren har på sig glasögon som blinkar med motsvarande sekvens för att släppa igenom bilderna till respektive öga.

Autostereoskopisk

Autostereoskopisk 3-D är 3-D som inte kräver några glasögon. Det finns ett antal tekniker att använda för detta varav den vanligaste bygger på lentikulär teknik, vilken fungerar precis som de linjaler som många av oss ägde som barn där man kunde vicka på linjalen för att se olika bilder.

ColorCode 3-D

En färgkodad teknik som vid första anblicken påminner väldigt mycket om de klassiska röd-gröna eller röd-blåa glasögonen. Denna teknik är dock ett väldigt stort tekniskt framsteg och den enda teknik som idag kan visa 3-D i full färg på alla medier (från tryck, mobiltelefoner, och webb till interaktiva upplevelser, digital-TV och storbildsfilm) utan krav på investeringar i kostsam hårdvara. Det är denna teknik som använts om du sett 3-D film på Naturhistoriska Riksmuseets Cosmonova.

3D - tryck

3-dimensionellt tryck är ett s.k. hologramtryck, hologram eller lentikulärt tryck. 3D-tryck är en metod att visa bilder med 3-dimensionell effekt som man ser utan speciellt anpassad utrustning . På backsidan av plastyta som är sammansatt av många små linser, offset trycker man bilder med UV-färg. Det går att visa flera olika bilder på samma yta och vilken bild man ser beror på vinkeln.

Med hjälp av 3D-tryck ( hologramtryck )har man möjlighet att åstadkomma följande visuella effekter:

3D- bilder med 3-dimensionell känsla.

FLIP - två eller tre bilder som skiftar plats med varandra.

Animation – steglös bildändring som ger en optisk illusion av rörlighet.

Morphing – en bild som steglöst övergå till en helt annan bild.

3D + Flip – kombination av två ovannämnda effekter.

Se även

Extern länk

Från Wikipedia, den fria encyklopedin. Extern länk. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License Extern länk.