Riskfaktorer
Ärftliga faktorer, rökning, högt blodtryck (hypertoni) och mycket kolesterol i födan anses öka risken. Även ålder, kön (män drabbas oftare), diabetes, övervikt påverkar. Om man slutar röka och äter bättre kost och eventuellt medicineras kan framtidsutsikterna bli bättre. Fysisk inaktivitet samt stressigt livsmönster innebär också en risk.Uppkomstmekanism
Mekanismen för hur arterioskleros uppkommer är inte helt klarlagd. Mycket tyder dock på att LDL-kolesterol har en central roll i sjukdomens utveckling. Vid hög oxidativ stress (fria radikaler) och höga nivåer av LDL-kolesterol kan LDL-kolesterol i blodet reagera med de fria syreradikalerna och därmed genomgå oxidation.Oxiderat LDL-kolesterol samt ooxiderat läcker ut i kärlväggen där de tas upp av makrofager vilket gör dem till så kallade skumceller, celler med små fettdroppar i sin cytoplasma. Dessa ger upphov till en kronisk inflammatorisk reaktion i kärlväggen vilken manifesteras i uppkomst av de karaktäristiska placken. Dessa minskar kärlets diameter, vilket i sin tur ökar kärlresistansen varpå blodflödet genom kärlet minskar. Under omständigheter med kraftiga påfrestningar på placket kan detta spricka eller gradvis eroderas. När blodkroppar då kommer i kontakt med plackinnehåll bildas en blodpropp inuti kärlet vilket ger ett i det närmaste totalt upphävt blodflöde och risk för död av vävnader som därmed förlorar sin energitillförsel, en infarkt.
Studier på senare tid har även visat att vissa typer av infektioner är förknippade med åderförkalkning. Särskilt vissa luftvägsinfektioner där Chlamydia pneumoniae och cytomegalovirus är inblandade tros vara en bidragande orsak till att åderförkalkning utvecklas. Anledningen är att dessa mikrober har observerats i de plack som bildas.
Komplikationer
Arteroskleros har flera mycket allvarliga komplikationer, varav några är hjärtinfarkt, stroke, kärlkramp och fönstertittarsjukan.Se även
| Kardiologi: Hjärt-kärlsjukdomar (I, 390-450) [ redigera] | |
|---|---|
| Hypertoni (Högt blodtryck) | Hypertensiv hjärtsjukdom - Hypertensiv nefropati - Sekundär hypertoni (Renovaskulär hypertoni) |
| Ischemisk hjärtsjukdom | Kärlkramp (Angina pectoris, Variantangina) - Hjärtinfarkt - Dressler's syndrom |
| Lungkretsloppet | Lungemboli - Cor pulmonale |
| Perikardium | Hjärtsäcksinflammation - Perikardiell utgjutning - Hjärttamponad |
| Endokardium/Hjärtklaffar | Endokardit - Mitralklaff (insufficiens, prolaps, stenos) - Aortaklaff- (prolaps, förträngning, insufficiens) - Pulmonalklaff (insufficiens, stenos) - Trikuspidalklaff (stenos, insufficiens, prolaps) |
| Myokardium | Myokardit - Hjärtmuskelsjukdom/Kardiomyopati (Alkoholkardiomyopati, Chagas kardiomyopati) |
| Elektriska ledningssystemet i hjärtat | Hjärtblock: AV-block - Skänkelblock Wolff-Parkinson-Whites syndrom Långt QT-syndrom - Hjärtstopp Arytmi: Paroxysmal takykardi - Förmaksfladder - Förmaksflimmer - Kammarflimmer - Sjuka sinus-syndrom |
| Andra hjärttillstånd | Hjärtsvikt - Hjärt-kärlsjukdomar - Kardiomegali - Ventriculär hypertrofi (Vänster, höger) |
| Cerebrovaskulära sjukdomar | |
| Artärer, arterioler och kapillärer | Ateroskleros (Njurartärstenos) - Aortadissektion/Aortaaneurysm (Abdominellt aortaaneurysm) - Aneurysm - Arterit (Aortit) - Fönstertittarsjuka - Arteriovenös fistel - Ärftlig Hemorragisk Telangiektasi |
| Vener, lymfkärler och lymfnod | Trombos/Veninflammation/Tromboflebit (Djup ventrombos) |