Historia
Huvudartikel: Afghanistans historia
Geografi
Huvudartikel: Afghanistans geografi
Engelskspråkig karta över Afghanistan
Större delen av Afghanistans area är täckt av bergområden. Exempelvis går bergskedjan Hindu Kush från nordöstra delen av landet till västra gränsen. Hindu Kush delas upp i flera mindre bergskedjor i landets centrala delar. Landet är till större delen uppdelat på grund av dessa bergskedjor. Endast ett par områden i nordöstra och sydvästra delen är någorlunda platåliknande – men å andra sidan är dessa öknar inte beboeliga.
Generellt sett består klimatet i Afghanistan av antingen extrem hetta eller kyla. Endast en tiondel av landets yta är odlingsbar, men denna odlingsbara mark är bland de bördigaste i världen. Afghanistan angränsar till sex länder. De är Iran och Turkmenistan i väst, Uzbekistan och Tadzjikistan i norr samt Pakistan och Kina i öst.
Administrativ indelning
Huvudartikel: Afghanistans administrativa indelning
Afghanistan består av 34 provinser, eller velayat, som styrs formellt av centralt utnämnda guvernörer:
|
|
- Konar
- Kondoz
- Laghman
- Lowgar
- Nangarhar
- Nimruz
- Nurestan
- Mazar
- Oruzgan
- Paktia
- Paktika
- Panjshir
- Parvan
- Samangan
- Sar-e Pol
- Takhar
- Wardak
- Zabol
|
Demografi
Huvudartikel: Afghanistans demografi
Alla uppgifter om befolkningen är mycket säkra då den senaste folkräkningen genomfördes 2005. Den mest genomgripande skillnaden mellan Afghanistan och det stora flertalet länder i dess befolkningsstorlek är att det är ett stamsamhälle, antagligen världens största.
Afghanistans befolkning utgörs av fyra större och ett trettiotal mindre folkgrupper. Den största folkgruppen är pashtunerna, som utgör 42 procent av befolkningen. De tre andra större folkgrupperna är tadzjiker (27 procent), hazarerna (9 procent) och uzbekerna (9 procent). Bland de mindre grupperna kan nämnas aimaker (4 procent), turkmener (3 procent), balucher (2 procent), kirgiser, brahnier och nuristaner (de tre sistnämnda, med flera mindre, omkring 4 procent).[CIA - The World Factbook ]
, avläst 2007-08-22.
Landet har två officiella språk, pashtu och dari, men vissa provinser har även andra officiella språk. Dari, som ofta anses som en dialekt av persiskan, talas tillsammans med närliggande persiska dialekter av cirka 50 procent, främst tadzjiker (egentligen tadzjikiska), hazarer (egentligen hazaragi) och aimaker. Pashtu talas av 35 procent. Vidare talar 11 procent turkspråk, främst uzbekiska (10 procent av hela befolkningen) och turkmenska, men även kirgiziska, och utöver detta talas 30 mindre språk (främst baluchiska, pashai och kafirspråk) av cirka 4 procent.
I ett land med en sådan etniskt mångfald som Afghanistan har den gemensamma religionen, islam, spelat en viktig roll för att ena de olika folkgrupperna, utan att detta för den skull försöka åstadkomma en muslimsk stat med muslimska lagar (sharia). Omkring 80 procent av befolkningen är sunnimuslimer, 19 procent är shiamuslimer, och cirka 1 procent har annan trostillhörighet.
Politik
Monarkin i Afghanistan avskaffades i samband med en
militärkupp år
1973, och fyra år senare,
1977, förklarades nationen som en republik.
Kommunisterna tog makten över landet
1978 och styrde riket som en folkdemokratisk republik av sovjetmodell där alla partier utom det kommunistiska PDPA var förbjudna. År
1987 återinfördes dock flerpartisystemet, dock underordnat den kommunistkontrollerade Nationella fronten (NF). År 1990en tonades
socialism ner och framhävde det
islamiska arvet.
Efter det att den islamiska gerillans tog makten över landet år 1992 styrdes Afghanistan provisoriskt av ett ledarråd. Därefter antogs en ny författning år 1993, men de fick aldrig någon praktisk tillämpning eftersom motsättningarna inom rådet ledde till fortsatta inbördeskrig. En ny provisorisk författning antogs senare i juli 1996, en författning som inte heller den kom att tillämpas på grund av talibanrörelsens maktövertangde i september månad samma år. I och med detta ändrade talibanerna namnet på Afghanistan till Islamiska emiratet Afghanistan. Mohammed Omar fick titeln amir al-muminin (De troendes härförare).
I praktiken uppstod självstyrande småstater i områden dominerade av etniska minoriteter, detta skedde under inbördeskriget år 1992. Nio år därefter, under senhösten år 2001 då USA utsatte Afghanistan för omfattande bombangrepp tillträdde FN med hjälp av en provisorisk administration sammansatt av representanter för alla folkgrupper. Den 4 januari 2004 antogs en helt ny författning som banade väg för allmänna val den 9 oktober samma år. Valet resulterade i att den sittande presidenten Hamid Karzai fick en längre period i styret.
Ekonomi
Valutan är
afghani. För en svensk krona kan 6 afghani erhållas. Under de senaste åren har
opiumhandeln ökat kraftigt i landet, och 2006 beräknades den utgöra cirka 35 procent av Afghanistans
BNP.
[http://www.nytimes.com/2006/09/03/world/asia/03afghan.html?ex=1314936000&en=77aca21e09c8576e&ei=5088&partner=rssnyt&emc=rss.] Afghanistan svarar för 93 procent av den totala opiumproduktionen i världen.
[http://www.unodc.org/pdf/research/AFG07_ExSum_web.pdf]
Naturtillgångar
Afganistan har förhållandevis stora tillgångar av koppar, järn ,kol, olja och gas.
Utbildning
Under talibanernas styre var kvinnor och flickor utestängda från skolor och utbildning. Nu har flickorna åter börjat släppas in i skolorna.
Kultur
Flera av landets historiska
monument har blivit skadade eller förstörda under krigen de senaste åren. Två kända statyer av Buddhaprovinsen i
Bamian förstördes av talibanerna som ansåg och påstod att de kunde påverka folkets tro.
Andra kända ställen är städer som Herat, Ghazni och Balkh. Vid Hari Rud finns ett av Afghanistans världsarv, Hari Ruds minaret och fornlämningarna i Jam.
Världsarv
I Afghanistan finns det två världsarv.
Mänskliga rättigheter
I Afghanistan har kvinnors rättigheter bara försämrats. Efter Sovjetunionens fall var det många ”partier” som vill komma åt makten i Afghanistan. Förenade Fronten kallades en av grupperna som under denna tid utsatte kvinnor för våld och diskriminering i ännu högre grad än tidigare. Förenade Fronten använde sig av våldtäkter, orättvisa avrättningar, godtyckliga fängslanden, tortyr och 'försvinnanden', troligtvis för att få människorna att förstå att kvinnorna inte hade något värde i samhället.
Under en 4 års-period tog Rabbani-regimen makten i Afghanistan. De lade huvudstaden Kabul i ruiner och fick på grund av detta deras motståndare talibanerna att börja utnyttja kvinnor för att ta över makten.
När de väl kom till makten blev kvinnornas situation om möjligt ännu sämre. De rättigheter som funnits på ett fåtal ställen, som rätten till hälsovård, togs ifrån dem och de flesta tvingades att gifta sig med talibanska män. Många kvinnor blev även bortförda och mördade.
Ända sedan 1996, när talibanerna tog över, har kvinnor varit tvungna att bära burqa (ett slags heltäckande plagg med nät för ögonen så att man kan se ut) på offentliga platser samt följas av en manlig släkting. Om de bröt mot någon av reglerna straffades de med slag och bojor, och om de hade nagellack kunde de få fingrarna avhuggna.
Talibanerna har förbjudit kvinnor att arbeta utanför hemmet, om det inte gäller sjukvård. Det gör det väldigt svårt för ensamstående mödrar att försörja sig, eftersom lönen inte är den bästa. För att förhindra att kvinnor lär sig för mycket får de inte gå i skolan längre än till åtta års ålder. Läskunnigheten bland kvinnor i Afghanistan är därför lägre än 10%.
Efter att kriget i Afghanistan började är det fortfarande samma lagar som gäller, men de tolkas mycket hårdare. Kvinnorna blir slagna för allt från fel färg på strumporna till att de tittar upp för att inte snubbla. Om en man inte finns i närheten får barnen födas hemma, även om det finns en risk att modern kan förblöda.
Källa: http://www.omvarldsbilder.se/2001/011101.html
Transnationella frågor
Internationella dispyter
De flesta flyktingar i
Pakistan har återvänt hem men flera tusen finns fortfarande i
Iran, många av fri vilja. Trupper från koalitionen och Pakistan patrullerar avlägsna stamområden för att övervaka och stävja terrorism och andra illegala gränsaktiviteter. Regionala konflikter over vattenfördelning i
Amu Darya och Helmandfloden.
Flyktingar och internationellt spridda invånare
Mellan 200 000-300 000 de flesta
pashtuner och kuchiker har flytt beroende på torka och konflikter.
Illegala droger
Afghanistan är världens största producent av
opium.
Noter
Afghanistan
Afganistan
Afghanistan
Afghanistan
|
Om 
)
