Zog I
Zog Ier
)
Mynt med kung Zog I
Bakgrund och tidigare yrke
Ahmet Zogu föddes med namnet Ahmet Muhtar Bey Zogolli, han ändrade sitt familjenamn till 'Zogu' som betyder fågel på albanska, därmed tog han bort det turkiska suffixet olli (oğlu) som betyder 'son till'.
Ahmet Zogu föddes på det adliga slottet Burgajet, som tredje son till adelsmannen Xhemal Pasha Zogolli och adelskvinnan Sadije Toptani. Hans familj gjorde anspråk på att härstamma från den medeltida albanske fursten Skanderbeg, ett påstående som baserades på att de ägde samma landområde som Skanderbegs familj Kastriota gjorde under medeltiden och de var släkt med andra adliga familjer men inget har kunnat anknyta deras genealogiska arv till kastrioterna.
Ahmet Zogu genomgick en utbildning på universitetet Galatasaray i Istanbul.
Efter hans fars död 1911 tog han vid 16 års ålder över sin pappas roll som guvernör i Mati-området i Albanien. Han blev vald istället för sin storebror Xhelal Bey, som var mentalt instabil att kunna sköta förvaltningen.
Ahmet Zogu stödde Österrike-Ungern under första världskriget. Han hölls häktad i Wien 1917-1918 och i Rom 1918-1919. Under den tid han tillbringade i Wien, antog han en europeisk, västerländsk levnadsstil.
Han blev involverad i politiken i Albanien, efter att han återvänt till landet från Österrike-Ungern. Han blev partiledare för ett reformparti, och hans politiska anhängare bestod av mäktiga, feodala landägare (bej på turkiska). Under 1920-talet innehade han posterna guvernör i Shkodër (1920-1921), inrikesminister (1920-1924) och befälhavare över den albanska armén. Hans politiska rivaler var Luigj Gurakuqi och Fan Noli.
Att vara politiker vid den tiden var att leva farligt, 1923 blev Ahmet Zogu skjuten och skadat i parlamentet. En kris uppstod efter mordet på Avni Rustemi som var en motståndare till Ahmet Zogu. Det övergick till en revolt mot Zogu och hans politiska anhängare, som tvingades i exil. Han återvände till Albanien med bland annat serbisk hjälp, och blev premiärminister.
Regeringen Zogu
Ahmet Zogu blev officiellt utnämnd till Albaniens president av den albanska riksförsamlingen den 21 januari 1925, och han installerades i ämbetet den 1 februari. Zogu-regeringen följde den europeiska modellen av regeringsstruktur, men förvaltningen var alltjämt påverkad av turkisk tradition. Zogu bekände sig till den islamiska tron men hans reformer inkluderade förbud mot slöjaen. Zogu-regeringens principiella allierade var Italien, som lånade ut kapital till regeringen i i utbyte mot tillstånd att inneha ett större roll i landets fiskala problem och ekonomiska intressen. Livegenskap i Albanien hade under hans presidenttid successivt avskaffats.Under hans presidenttid kallade riksdagsledamöter och regeringsmedlemmar honom som kung eftersom många inte kände till vad ordet president betydde.
Kung Zog I
)
Kung Zog I:s palats i Durrës
Kung Zog I:s mor Sadijé blev utsedd till moderdrottning av Albanien, och hans bröder och systrar fick kunglig status. En av hans systrar, Senijé (1908-1969), prinsessa av Albanien, gifte sig med en son till sultanen Abd ül-Hamid II av det Osmanska riket. Kung Zog I:s monarkiska konstitution förbjöd medlemmar av det kungliga huset att inneha ministerposter.
Kung Zog-regimen lyckades stabilisera landet och att organisera ett utbildningssystem. Kung Zog I försökte modernisera Albaniens armé, men kostnaderna för dessa var höga.
Kung Zog I, som föddes i en gammal albansk adlig familj, ignorerades av europeiska monarkier, då han inte hade någon genealogisk anknytning till de europeiska kungafamiljerna, men hade åstadkommit en tidig och stark kontakt med arabiska kungafamiljer. Som kung har han blivit ärad av regeringar som Italien, Luxemburg, Egypten, Jugoslavien, Frankrike, Rumänien, Grekland, Belgien, Bulgarien, Ungern, Poland, Tjeckoslovakien och Österrike.
Kung Zog I rökte 150 turkiska cigaretter om dagen,
Kung Zog I hade tidigare inlett ett förhållande med dottern till Albaniens premiärminister Shefqet Verlaci, men bröt förlovningeren. Vid denna tid var blodshämnd utbredd i Albanien, och Shefqet Verlaci hade med stöd från traditionerna rätt att ta spjärn mot honom. Kung Zog I hade av detta skäl personliga livvakt och undvek att vistas offentligt. 1931 undkom han med nöd och näppe ett attentatsförsök när han gick ut från Operan i Wien, och hans mor kontrollerade ständigt det kungliga köket för att försäkra sig om att någon inte försökte förgifta kungens mat.
Eftersom Zog aldrig accepterades som jämlike av de andra kungahusen i Europa och fick inte gifta sig med en 'riktig' prinsessa, som han hade hoppats. Han gifte sig istället med den 21 år yngre amerikansk-ungerska adelsdamen Geraldine Apponyi. Han hade bara sett henne på foto, men tvekade ändå inte att fria.
Förbindelser med Italien
)
Ciano
Under den stora depressionen på 1930-talet, blev Kung Zog-regeringen helt beroende av den italienska statens bistånd (till den punkt då Albaniens Riksbank hade sitt säte i Italiens huvudstad Rom). Spannmåla importerades, albaner flyttade till Italien och italienare fick tillåtelse att bosätta sig i Albanien. 1932-1933 var Albanien oförmöget att betala av på skulderna från den italienska staten, som blev en förevändning för den italienska regeringens dominans i den offentliga sektorn i Albanien. Italiens regering krävde att Kung Zog-regeringen avskedade de brittiska gendarmerna och anställde istället italienarna i gendarmeriet. De krävde också att Albanien ingick i en tullunion med Italien och att den italienska staten fick ta över sockerplantage samt telegraf- och el-monopolet i landet. Slutligen ville Italien etablera undervisning på italienska på albansk mark, vilket Kung Zog vägrade. Som utmaning mot italienska statens krav, Kung Zog delade budgeten från Italien, avskedade militära och finansiella rådgivare och nationaliserade alla katolsk skolor på italienska för att minska det italienska inflytandet i landet. 1934 försökte han förgäves att snabbt skapa diplomatiska förbindelser med Frankrike, Tyskland och andra Balkanstater.
Två dagar efter hans sons födelse, den 7 april 1939, invaderade italienska trupper Albanien. Mussolini proklamerade Albanien som protektorat med Viktor Emanuel III som kung. Kung Zog var tvungen att fly från landet med sin familj.
Ett liv i exil
Efter avsättningen flyttade Zogu tillfälligt till Egypten och även till andra länder. De bodde ganska länge i England, först på det kända hotellet Ritz i London, sedan till Berkshire.1951 köpte han en bostad i New York för 102 800 amerikanska dollar, vilken han dock aldrig använde.
Zogu valde slutligen att flytta till Paris. Efter en längre tids vacklande hälsa avled han på ett sjukhus i Paris april 1961. Han blev 65 år gammal.
Epitafium
Under andra världskriget försökte de rojalistiska anhängarna till exilkungen Zog utan framgång att vinna makten i Albanien och återställa monarkiensn. Det var de kommunistiska soldaterna som var de största motståndarna till fascism Italien och Nazityskland.Efter andra världskriget försökte Zog återvinna tronen med hjälp av Storbritannien. Invasionen ägde rum i norra Albanien men den misslyckades på grund av att spionen Kim Philby varskodde Rysslands underrättelsetjänst och saboterade operationen. Albanien fick ett kommunistiskt styre med Enver Hoxha som ledare. Kung Zog son Leka Zogu försökte återinföra monarkin 1997 i en folkomröstning, men förlorade.
En huvudgata i Tirana har fått namnet 'Boulevard Zog' efter kung Zog.
Referenser
- Hela, eller delar av, denna artikel utgörs av översatt text ur en annan språkversion av Wikipedia
.
| Albaniens presidenter | ||
|---|---|---|
|
|
){kind=small}
