Akustik

Akustik, läran om ljud. Både bullerns och välljud behandlas inom akustiken. Ordet akustik kommer från den antika grekiska ακουστός, som betyder att kunna göra sig hörd. En vetenskapsman eller ingenjör som arbetar inom akustikområdet kallas för akustiker.

I ett vidare sammanhang inkluderas ofta vibrationer i begreppet akustik, liksom lågfrekvent ljud (infraljud) och högfrekvent ljud (ultraljud) även om dessa inte kan uppfattas med hörseln. I fasta material talar man om vibrationer eller strukturburet ljud.

Ordet 'akustik' kan även används om karaktären hos en lokal med avseende på ljudets utbredning och dämpning, som bestäms av lokalens utformning, materialval (ljudabsorption) och stomme (konstruktion och ljudisolering av väggar, golv och tak).

Underavdelningar och närliggande ämnen

Grundläggande fysikaliska egenskaper för ljud behandlas inom fysikalisk akustik. Akustik i byggnader behandlas inom byggnadsakustikenen och rumsakustik, där det förra främst behandlar ljudisolering och bullerreduktionars i byggnader och det senare exempelvis behandlar konsertsal akustiska egenskaper. Musikakustik behandlar hur musikinstrument fungerar fysikaliskt. Strukturakustik behandlar vibrations- och ljudutbredning samt ljudgenerering i fasta material, medan fluidakustik (eller hydroakustik) behandlar det samma i flytande material och gaser. Elektroakustik handlar om högtalareer och mikrofon och andra gränsområden mot elektroteknik. Psykoakustik behandlar hur ljud uppfattas av den hörande.

Närliggande ämnen till akustik är audiologi och mekanik, men även byggteknik, maskinteknik, geoteknik och musikvetenskap är närliggande de olika delområdena.

Historia

Hörselfenomenet har troligen alltid fascinerat mänskligheten. De grekiska naturfilosoferna intresserade sig för ljud och exempelvis matematikenen och fysik bakom musikinstrumenten, exempelvis Pytagoras. Den matematiska teorin för ljudutbredning kan sägas börja med Isaac Newton (1642-1727), vars verk Principia innehöll en mekanisk tolkning av ljudet som tryckpulser under utbredning i mediet. Teori på fastare matematisk och fysikalisk grund formulerades av Euler (1707-1783), Lagrange (1736-1813) och d’Alembert (1717-1783). Samtidigt utvecklades kontinuummekaniknen och fälteori på liknande sätt och vågekvationer formulerades för funktioner av rum och tid. Den moderna teorin för ljud och vibrationer är till stor del frukten av dessa matematiska fysikers arbeten. Större renodlade arbeten om akustik gjordes av Helmholtz och Lord Rayleighen. Experiment och teori för rumsakustik utvecklades av W. C. Sabine (1868-1919).

Se även

• efterklang
• musik
• vibration