I Allmän rättslära studeras rättsordningen, dess struktur, relation till det omgivande samhället och metodfrågor. Ämnet kännetecknas av att perspektivet är generellt. Sökandet efter kunskap inriktas framför allt på företeelser som kan antas vara gemensamma för flera rättsområden eller för rättsväsendet som sådant.
Undersökningarna kan handla om rättskällor, begreppsbildning eller uppkomsten av rättsregler och regelsystem. Centrala forskningsområden är också det juridiska beslutsfattandet, lagstiftningsteknik och frågor om tolkning i relation till rättslig argumentation, d.v.s juridisk metod.
Allmän rättslära är öppet för impulser från andra områden. Etablerade ansatser som forskningsmässigt kan relateras till ämnet är rättsfilosofi, rättslogik, rättssociologi, rättsekonomi och rättsinformatik. Ständigt aktuella är därtill frågor om politik och rätt och relationer mellan rättsregler och andra former av regler, till exempel moralregler och religiösa regelsystem.
