Anarkistisk ekonomi

Alternativ valuta

Vissa anarkister förespråkar avskaffande av pengar. Andra vill ersätta dem med alternativa valutasystem, och mutualister, som t.e.x. Benjamin Tucker och Kevin A. Carson vill ta bort statens valutaamonopol, landmonopolet, immateriell rätt och på så sätt möjliggöra en konkurrens som utplånar profit, institutionell ränta, monopol och ekonomisk exploatering av arbetarenTucker, Benjamin Economic Rent . Liberty will abolish interest; it will abolish profit; it will abolish monopolistic rent; it will abolish taxation; it will abolish the exploitation of labor; it will abolish all means whereby any laborer can be deprived of any of his product; but it will not abolish the limited inequality between one laborer's product and anothers. Det kapitalistiska valutamonopolet anser bl.a. Tucker och William Batchelder Greene som en grundande faktor för det kapitalistiska systemets marknadshämmande privilegierCarson, Kevin A, Studies in Mutualist Political Economy (2004) . Individualist anarchists like William Greene and Benjamin Tucker viewed the money monopoly as central to the capitalist system of privilege.

Fritt bankväsen

Innan någon form av företagande, vare sig det är ett konventionellt företag eller ett självförvaltat arbetarkollektiv, kan producera varor eller tjänster, måste det ha saker som lokaler, verktyg och råvaror. Detta medför en startkostnad vilken åsamkas innan företaget startar. Under kapitalismen betalas denna kostnad traditionellt av kapitalinvesteringar med målet att göra en vinst. Anarkister motsätter sig, i likhet med kommunister, kapitalinvesteringar för vinst på grund av den exploatering av arbetare som den medför, så en annan mekanism måste hittas för att täcka startkostnaderna. 'Fritt bankväsen' är en möjlig mekanism. En ny självförvaltad arbetarorganisation lånar upp startkostnaden från anhängare eller existerande organisationer. Detta kan vara med hjälp av ett lån i konventionell mening eller alternativ valuta, av lånande posterna behövde såsom verktyg, eller en kombination av de två. Så småningom återbetalas detta lån antingen till långivaren, eller lånas vidare till en annan ny organisation, så att en roterande lånfond bildas.

I detta sammanhang syftar ordet 'fri' på att den lånande organisationen är fri från leverantörens hot om omhändertagande av kapitalet som formar del av den traditionella kapitalistmodellen. Lånet kan vara räntefritt (som de skandinaviska JAK-bankernas modell för jordbruksfinans) eller så kan en begränsad räntesats förekomma. Det kan även finnas andra kostnader, exempelvis för att täcka administrationskostnader eller att täcka emot dåliga skulder.

Småskaliga praktiska exempel på anarkistiska fria bankinitiativ existerar i olika länder, men den restriktiva praktiken av internationella banklagar, såsom Basel II gör det svårt för dem att verka. De tillåts inte att beskriva sig själva som banker såvida de inte lagligt registreras som sådana, och de flesta banklagar (exempelvis EU-bankdirektiv) tillåter inte en kollektivt driven organisation att vara bank. Sådana initiativ uppvisar ändå ibland en mycket lägre skuld än konventionella banker, eftersom de baseras på solidaritet, och misslyckande att återbetala ett lån från ett fritt bankinitiativ kan ses som kulturellt liktydigt med att stjäla från vänner.

Motsatsen kan hur som helst också vara sann, eftersom ett förtroendebaserat system är öppet för missbruk av det förtroendet. Att skydda sig fullständigt mot sådana risker skulle involvera en nivå av kulturellt mer störande handlingar än någonting som traditionellt utförts av kreditvärderingsagenturer.

Termen 'fritt bankväsen' bör inte förväxlas med Storbritanniens bankkoncept 'fritt personligt bankväsen', som innebär ett löpande konto utan kostnad för standardtjänster så länge kontot behålls i kredit.

GÃ¥voekonomi

Gåvoekonomier kallas de ekonomiska system som baseras på fri distribution av varor och tjänster. De huvudsakliga förespråkarna av sådana system är anarkokommunisterna. Kommunism sägs ofta syfta på en planerad ekonomi som garanterar att allas behov är tillfredsställda på ett sätt som ger en bra livskvalitet (den typ av att planering förespråkad av de flesta, om inte alla, anarkokommunister avviker från firmor och de så kallade kommandoekonomierna på så vis att den är demokratisk, decentraliserad och frivillig). Det finns ett antal variationer på konceptet, men de knyts alla kring föreställningen om 'Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov'. Anarkokommunister anser att att människor borde vara fria att producera, konsumera och distribuera enligt sina 'behov' (självbestämda smaker och preferenser) utan behov av monetärt värde.

Primitivister förespråkar också denna typ av ekonomi (även om de tror att det inte är möjligt under det aktuella produktionssättet och förespråkar således en återgång till förindustriell och ofta föragrikulturell produktion.

Peer-to-Peer (P2P)

Många anarkokommunister motsätter sig handel, men en del post-vänstra anarkokommunister och syndikalistsympatisörer motsätter sig inte detta. En del stödjer en icke-monetär form av handel i form av postmonetära fackföreningarar och allmänning. Andra såsom Tiziana Terranova ser på anarkokommunismen som kompatibel med en icke-hierarkisk postmonetär form av handel, öppen för tillträde för alla, såsom peer-to-peer, av fria sammanslutningar. Terranova, Tiziana 'Free Labor: Producing Culture for the Digital Economy'. 2005-07-26

Arbetssedlar

På senare tid har vissa lokala valutor börjat baseras på tid även om deltagarna inte primärt är anarkister. En av orsakerna till att exempelvis Internal Revenue Service har valt att inte beskatta lokala valutor är att de används för välgörande syften, såsom samhällsuppbyggnad.

En del anarkister är intresserade av arbetsnoteringssystem eftersom de gör komplexa system med fri marknad och rättvis handel möjliga, även om de i sin nuvarande utformning inte är tillämpliga för någonting annat än lokala ekonomier. Kritiker hävdar att definitionen av en fri marknad omöjliggör användning av ett normativt prissättningssystem, men vissa anarkister har påpekat att eftersom deltagande i ett arbetsnoteringsnätverk är frivilligt, så är byte av arbetsnoteringssystem endast ett annat val i en fri marknad av marknader. Andra kritiker hävdar att arbetsnoteringar inte kan tillhandahålla prissignaler, att många av dessa tidsbaserade valutor är benägna till inflation (eftersom det inte går att se till att människor inte betalas mer än en TIMME per timme), och att dessa ignorerar faktorer som värdeskapande arbete (arbete som behöver redan nedlagt arbete för att fungera, såsom tiden som tillbringas av en tandläkare i skolan).

Energikrediter

Energikrediter är teorin om att alla värden kan utvärderas i joule. I samma anda som LTV är detta ett försök att skapa en normativ basis för värde genom att stå för förkroppsligad energi. Att förklara ett sådant system skulle vara oerhört mer komplext än nuvarande eller andra teoretiska valutasystem eftersom all utåtgående energi från arbetare och energiutgift på varor/tjänster måste spåras (någonting som ses som omöjligt och oanvändbart av många anarkister).

En grupp som har förespråkat ett system som använder energi är Teknokratirörelsen med ett system baserat på 'Energy Accounting' där energi används för att 'köpa' en produkt eller service utan att utbytas, så konsekvensen är att produkter eller tjänster distribueras till användaren utan vinst av leverantören (som har samma mängd energi i hans eller hennes konto utan hänsyn) så, tänker man, omöjliggörs profit.

Värdeteorier

''Det finns relaterade artiklar till det här stycket. Läs mer i }}

 |}|, | och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |, och }}}}}}''}|  (too many parameters in {{}})}}

Några marknadsanarkister har tillskrivit kortsiktiga priser till tillgång och efterfrågan, men förutser långsiktiga priser med kostnadsteorier av värde, ofta en arbetsteori om värde, som hjälphypoteser för att förutspå långsiktiga priser. Andra marknadsanarkister har avfärdat dessa hjälphypoteser och använder en subjektiv teori om värde för att förutspå långsiktiga, liksom kortsiktiga, priser.

Arbetsvärdeteorin

Exempel på anarkistiska ekonomier

De anarkistiska kollektiven som grundades under spanska inbördeskriget utgör de mest berömda exemplen på anarkistiska ekonomier utförda i stor skala. Kollektiven utformades under inflytandet av den syndikalistiska fackföreningen CNT i lantliga och urbana områden och praktiserade framgångsrikt självförvaltning under ett antal år i extremt svåra ekonomiska och politiska omständigheter.Under kollektiviseringen i Aragonien ökade produktionen med en femtedel. G. Helsey, Anarcosindicalismo y estado en el País Valenciano, 1930-1938, Madrid (1994) Andra exempel på självförvaltning inkluderar fabrikskommittérörelsen under ryska revolutionen och arbetsplatsockupationerna i Argentina under dess kris runt sekelskiftet 2000.Ockupationerna har skildrats i dokumentären The Take av kanadensiska CBC. Försök att utforma kooperativ verksamhet ägde även rum under Pariskommunen 1871 och de italienska fabriksockupationerna 1920.

Den har också påpekats att Chiapas under Zapatisterna utgör en fungerande anarkistisk ekonomi.

Teoretiska anarkistiska ekonomiska system

Deltagande ekonomi

Mutualism

''Huvudartik}|lar|el}}: }}

 |}|, | och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |, och }}}}}}''}|  (Felmeddelande: Det finns för många parametrar i {{}})}}

Warren, Josiah, Equitable Commerce (1846/52), sidan 49 . Legislators! Framers of social institutions! Behold your most fatal error! You have sanctioned VALUE instead of COST as the basis of your institutions! Behold, also, the origin of ‘’rich’’ and ‘’poor’’ the fatal pitfall of the working classes! The great political blunder! The deep-seated, unseen germ of the confusion, insecurity, and iniquity of the world! The mildew, the all-pervading poison of the social condition!

Warren, Josiah, Equitable Commerce . This Individuality is unconquerble, and therefore RISES ABOVE ALL INSTITUTIONS

Tucker Benjamin, Economic Rent(1886) . Liberty has never stood with those who profess to show on strictly economic grounds that economic rent must disappear or even decrease as a result of the application of the Anarchistic principle.

Tucker, Benjamin, Capital, Profits and Interest . Then we have found him. Only the usurer remaining, he must be the Somebody whom we are looking for; he, and none other. But who is the usurer, and whence comes his power? There are three forms of usury; interest on money, rent of land and houses, and profit in exchange. Whoever is in receipt of any of these is a usurer. And who is not? Scarcely any one. The banker is a usurer; the manufacturer is a usurer; the merchant is a usurer; the landlord is a usurer; and the workingman who puts his savings, if he has any, out at interest, or takes rent for his house or lot, if he owns one, or exchanges his labor for more than an equivalent, - he too is a usurer. The sin of usury is one under which all are concluded, and for which all are responsible. But all do not benefit by it. The vast majority suffer. Only the chief usurers accumulate: in agricultural and thickly-settled countries, the landlords; in industrial and commercial countries, the bankers. Those are the Somebodies who swallow up the surplus wealth

Carson, Kevin A, Studies in Mutualist Political Economy, Chapter Five--The State and Capitalism in the 'Laissez-Faire' Era In addition, it was of the allegedly 'laissez-faire' nineteenth century that Benjamin Tucker wrote, when he identified the four great forms of legal privilege on which capitalism, as a statist system of exploitation, depended. We will examine those four privileges, central to the structure of 'laissez-faire' capitalism, in this chapter

Carson, Kevin A, Studies in Mutualist Political Economy, Chapter Five--The State and Capitalism in the 'Laissez-Faire' Era Spending on transportation and communications networks from general revenues, rather than from taxes and user fees, allows big business to 'externalize its costs' on the public, and conceal its true operating expenses

Panarkistisk syntes

Motivet för att adoptera en panarkistisk metod till ekonomi är teorin om att inte alla varor, tjänster, eller resurser bäst utbyts inom ett enda system; det vill säga energiproduktion spåras bäst i kilowatt-timmar, men sådana poster har högt subjektiva värden och därför krävs ett olikt utbytesmedium. Även deltagande ekonomi kunde vara inkorporerad i detta tillvägagångssätt.

Laissez-faire-kapitalism

''Huvudartik}|lar|el}}: }}

 |}|, | och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |, och }}}}}}''}|  (Felmeddelande: Det finns för många parametrar i {{}})}}

Intervju med Murray Rothbard The New Banner: A Fortnightly Libertarian Journal (25 February 1972) ((}))

Ekonomi som anarkistisk strategi

En del anarkister anser att bästa medlet för att bekämpa kapitalismen är att förändra arbetets natur. Deltagande ekonomis tar upp arbetsfördelning fråga och föreslår balanserade arbetskomplex vari alla arbetare på en produktionsfacilitetsandel i alla aspekter av arbete, det vill säga alla deltar i arbete, ledning, underhåll, och alla relaterade arbeten för att garantera likhet och att färdigheter delas till arbetarna.

Andra anarkister anser att förändringen av personliga konsumtionsvanor för att minimera (eller eliminera helt och hållet) inblandning i den rådande kapitalistekonomin är väsentlig för att praktisera anarkism i deras liv. Att dra sig tillbaka från systemet genom att leva på *scavenged, stulna, eller *scammed resurser är ofta *touted av individer och grupper som influerades av situationister, såsom CrimethInc, som en livsduglig metod för överlevnad och icke-deltagande i systemet. Många anarkister stöder kontraekonomi, de deltar i den 'svarta' illegala marknaden.

Användning av alternativvalutor växer, till stor del på grund av digitala valutor som erbjuds på Internet, och tillgängligheten av program för att hantera lokala valutasystem som LETS. Eftersom staten inte kan samla skatter och intäkt genom användandet av alternativa valutor kommer de teoretiskt att förlora styrka till punkten av kollaps. Några av dessa alternativa valutor är utformade att förhindra utsugning, andra är utformade enkelt som alternativ till statsutgiven pappersvaluta, som ett hinder mot inflation. Således sträcker sig alternativa valutor från arbetstidsnoteringar till *specie-*backed *warehouse intäkter. Tre populära alternativa valutor är: samhällsvaluta, lokal valuta, och tidsbaserad valuta.

Agorister, av vilka några identifierar sig som anarkokapitalister och andra som frihetliga socialister, stöder liknande kontraekonomiska strategier för att underminera monopol och staten.

Se även

• Nationalekonomi
• TillgÃ¥ng och efterfrÃ¥gan
• Anarkism
• Kapitalism
• Arbetsvärdeteorin
• Pierre-Joseph Proudhon
• Benjamin Tucker
• Peter Kropotkin
• Alexander Berkman
• Alfie Kohn
• Silvia Federici

Externa länkar

Alternativ valuta

• Altruistic Economics ((}))
• Complementary Currencies ((}))
• Helger Lipmaas länkar om elektroniska pengar ((}))
• NeuMoNe (The Neutral Money Network) ((}))
• LETS Systems ((}))
• OpenMoney Project ((}))
• Revolutionary alternative currency backed up with trees The living money ((}))

Anarkistiskt

• Institute for Social Ecology ((}))
• Infoshop.org om pengar och ekonomi ((}))
• Participatory Economics ((}))
• Libertarian Communist Library Economics Section
• The Alternatives To Wall St. Project and Democratic Retirement Systems.

Allmänna vänsterekonomiska media

• Dollars & Sense - 'The Magazine of Economic Justice'
• Left Business Observer - 'accumulation & its discontents'
• Left Turn - 'Notes from the Global Intifada'
• Financial Sense
• Industrial Workers of the World - Industrial Worker newspaper

Referenser

Källor

Fotnoter

Böcker

• Carson , Kevin A, Studies in Mutualist Political Economy(2004)
• Greene, William Batchelder, Mutual Banking
• Spooner, Lysander,A NEW SYSTEM OF PAPER CURRENCY (1862)
• Gesell, Silvio, The NATURAL ECONOMIC ORDER (1905)
• Albert, Michael Parecon: Life After Capitalism. W. W. Norton & Company (April, 2003). ISBN 1-85984-698-X
• Dolgoff, Sam, editor, The Anarchist Collectives: Workers' Self-Management in the Spanish Revolution. Montreal: Black Rose Books. ISBN 0-919618-21-9
• Dolgoff, Sam The Relevance of Anarchism to Modern Society . Chicago: Charles H. Kerr, 1989.
• Kropotkin, Peter Fields Factories and Workshops (The Collected Works of Peter Kropotkin, V. 9) Black Rose Books (January 1, 1996). ISBN 1-895431-38-7
• Kropotkin, Peter The Conquest of Bread . New York: New York University Press.
• Leval, Gastón Collectives in the Spanish Revolution . London: Freedom Press. ISBN 0-900384-11-5
• G.P. Maximoff, Program of Anarcho-Syndicalism. (utdrag frÃ¥n hans Constructive Anarchism, publiserat pÃ¥ engelska 1952; denna sektion inkluderas inte i den senaste upplagan.) Sydney: Monty Miller Press, 1985
• Proudhon, Pierre What Is Property? (B. Tucker, translator). Cambridge University Press. ISBN 0-521-40556-4

Artiklar

• Open Source Currency - artikel av Douglas Rushkoff on The Feature Archives
• The Future of Payment Systems - diskussionsartikel av Bernard Lietaer (kapitlet 'Complementary Currency Systems' börjar pÃ¥ s. 23)