Geografi
Ăversikt

BlÄ is över Lake Fryxell, Antarktis
Med ungefÀr 13,2 miljoner km
2 Àr Antarktis större Àn
Europa. En exakt storlek Àr svÄr att faststÀlla. Landmassor och angrÀnsande havsomrÄden ligger under isen som kontinuerligt Àndrar storlek. Den vÀxer efter snöfall och blir mindre nÀr
isberg bryts loss.
De Transantarktiska bergen delar kontinenten i en vÀstlig och en betydligt större östlig del. Den högsta bergkedjan Àr Vinsonmassivet med berget Mount Vinson som Àr 4 897 m högt. Djupaste punkten som Àr tÀckt med is ligger 2 538 m under havsytan. Runt om Antarktis strÀcker sig den Antarktiska oceanen. Den nÀrmast liggande punkten pÄ en annan kontinent Àr sydspetsen av Sydamerika, Eldslandet.
Indelningen av Antarktis sker i stora omrÄden, hav och shelfis:
OmrÄde:

En glaciÀr pÄ den Antarktiska Halvön
m. fl.

FĂ€ltarbete
Hav:
m. fl.
Shelfis:
- Ross Ice Shelf
- Riiser-Larsen Ice Shelf
- Filchner Ice Shelf
- Ronne Ice Shelf
m. fl.
Inlandsisen
Speciellt för Antarktis Ă€r att kontinenten Ă€r nĂ€stan helt tĂ€ckt med is. Den antarktiska inlandsisen som Ă€r upp till 4 500 m tjock innehĂ„ller omkring 90% av vĂ€rldens is och 75% av vĂ€rldens sötvattenreserver. Bara 280 000 km² av kontinentens yta Ă€r isfri. Det Ă€r bergkedjor som skĂ€r genom isen och omrĂ„den med för lĂ„g nederbörd.
Isberg
DĂ„ och dĂ„ lossnar stora tillplattade isberg frĂ„n shelfisen som flyttar nĂ„gra tusen kilometer ut i havet. Det tar ibland mĂ„nga Ă„r tills ett stort isberg smĂ€lter helt. Ofta bryts ett isberg i mĂ„nga mindre delar under sin tid pĂ„ havet. Den 30 april 1894 siktade man ett isberg i Atlanten vid 26°30âS och 25°40âV. Det Ă€r den nordligaste positionen som Ă€r kĂ€nd.
Klimatet

Strand med pingviner
VÀdret pÄ Antarktis skiljer sig pÄ mÄnga sÀtt mot
klimatet pÄ andra kontinenter.
Kontinenten Àr:
- den kallaste: I kontinentens mitt Àr temperaturens medelvÀrde -55°C. Vid kusterna ligger temperaturen under vintern (juni) omkring -18°C och under sommaren (januari) nÄgot över noll. Den lÀgsta temperaturen i historien uppmÀttes den 21 juli 1983 med -89,2°C vid forskningsstationen Vostok tillhörig Sovjetunionen/ Ryssland. Denna station ligger pÄ centralplatÄn ca 3 000 m över havet.
- den nederbördsfattigaste: Vanligtvis faller nederbörd i Antarktis som snö. I kontinentens mitt ligger det Ă„rliga genomsnittet vid 40 liter per m² (40 millimeter). Enligt definitionen Ă€r sĂ„dana omrĂ„den att beteckna som öken. Den lĂ„ga temperaturen hĂ„ller avdunstningen nere. Vid kusterna Ă€r nederbörden betydligt större.
- den blĂ„sigaste: I juli 1972 mĂ€ttes vid den franska stationen Dumont dâUrville en vindhastighet pĂ„ 327 km/h (91 m/sek).
Flora och fauna

Kejsarpingviner
I havet runt Antarktis lever ett stort antal
krill (
Euphausia superba) och annat
zooplankton som bildar basen i matkedjan för
fiskar,
blÀckfiskar,
pingviner,
valar och
sÀlar.
PÄ kontinentens centrala del hÀckar tvÄ pingvinarter, kejsarpingvinen och adeliepingvinen. Men det finns 19 andra fÄgelarter som hÀckar i Antarktis. Deras bon ligger pÄ isfria berg som sticker upp ur isen. PÄ sommaren kommer mer Àn 100 miljoner flyttfÄglar till omrÄdet och de lever pÄ isflaken och pÄ de nÀrliggande öarna. SÀlarter i Antarktis Àr till exempel weddellsÀlen, krabbÀtarsÀlenen och sjöleopard. Runt kontinenten lever nÄgra av de största valarterna.
I motsats till det rika livet i oceanen Àr kontinentens mitt nÀstan tomt pÄ organismer. PÄ isfria omrÄden som kallas oaser vÀxer mossor och lavar. Det största landdjuret som lever permanent i Antarktis Àr en 12 mm stor mygga (Belgica antarctica) som saknar vingar.
Befolkning
Antarktis har inga riktiga invÄnare, pÄ de olika forskningsstationer lever dÀremot varje sommar mer Àn 4 000 och Äret runt omkring 1 000 personer. Hittills har tre barn fötts pÄ kontinenten: 1978 en argentinsk pojke och 1986/87 en pojke och en flicka pÄ den chilenska stationen.
I omrÄdet söder om den sextionde breddgraden pÄ södra halvklotet finns idag 82 forskningsstationer, dÀribland 37 stationer som anvÀnds hela Äret och 36 stationer som bedrivs bara under sommaren. Den största stationen Àr McMurdo (USA) som liknar en stad. Mycket kÀnd Àr ocksÄ stationen Amundsen-Scott (USA) som ligger direkt pÄ Sydpolen. Sverige har tvÄ stationer i Antarktis som heter Wasa och Svea och som Àr belÀgna i den sektor Norge gör ansprÄk pÄ, Drottning Mauds land. Stationen Wasa ligger bara nÄgra hundra meter frÄn den finlÀndska forskningsstationen Aboa. De svenska stationerna förvaltas av Polarforskningssekretariatet.
Se Àven: Lista över forskningsstationer i Antarktis.
Territoriella ansprÄk

Territoriella ansprÄk pÄ Antarktis
Flera stater gjorde under 1900-talet territoriella ansprÄk pÄ Antarktis. Trots att dessa endast har ringa praktisk betydelse idag stÀller de till bekymmer för kartografer som försöker fÄ med dem pÄ sina kartor.
De flesta stater, som har anlagt forskningsstationer pÄ kontinenten har anlagt dem pÄ landomrÄden som man gör ansprÄk pÄ. De flesta andra stater har inte erkÀnt de territoriella ansprÄken och Antarktisfördraget tillÄter inte sÄdana ansprÄk. Dock förbehÄller sig bÄde USA och Ryssland rÀtten att göra sÄdana ansprÄk.
Inga formella krav pÄ sektorn mellan 90° V och 150° V har gjorts.
Tidigare ansprÄk
Lagar
Eftersom Antarktis inte har nÄgon egen lagstiftande församling och inte tillhör nÄgot land, kan man tro att inga lagar och inga domstolar finns. Men i praktiken gÀller lagar frÄn de olika basernas hemlÀnder, ungefÀr som i fartyg till sjöss. MÄnga lÀnder med baser har ocksÄ lagar som uttryckligen skyddar naturen i Antarktis.
Antarktisfördraget innehÄller sÄdana skyddsregler.
Ekonomi

AntarktispostgÄngar
I Antarktis hittade man ett stort antal naturrikedomar, till exempel
jÀrn,
krom,
koppar,
guld och
platina, dessutom finns
kol,
petroleum och
naturgas. Men i Antarktisfördraget Àr fastlagt att ingen kommer att utvinna dem.
Fiskebolag hade 1998/99 en officiell fÄngst frÄn 120 000 ton i
Antarktiska oceanen, tillsammans med den illegala fÄngsten Àr mÀngden troligtvis fem gÄnger större.
Turism i Antarktis fĂ„r en allt större framgĂ„ng. PĂ„ grund av de stora förberedelser som krĂ€vs kommer idag bara vĂ€lbestĂ€llda personer att resa dit. ĂndĂ„ ökade antalet turister frĂ„n sĂ€songen
1990/91 till sÀsongen
2002/03 med 13 000 personer. Kryssningsfartyg föredrar Antarktiska halvön, detta omrÄde ligger nÀrmast Sydamerika och har höga berg som ger stora upplevelser.
Historia
- Huvudartikel: Antarktis historia
Karta

Se Àven
Externa lÀnkar