www.all2know.com Google WWW All2know sv
  Huvudsida Huvudsida | Om Om 
  Navigation
» Huvudsida
» Artikelkategorier
» Innehålls listor
» Alfabetiskt index
» Slumpmässig sida
» Redigera Extern länk
Ändrad: 2007-11-27
  Länkar hit 
VĂ€stafrika
Migration
Länklista »
  Andra språk 
daAntarktis
fiEtelÀmanner
frAntarctique
noAntarktika
Kategori: Antarktis

Antarktis

Antarktis

Antarktis

Antarktis, land- och havsomrÄdena kring Sydpolen. Antarktis, som Àven Àr en egen djurgeografisk region (antarktiska regionen), Àr till skillnad frÄn Arktis en riktig kontinent med en landmassa som ligger ovanför havsytan.
1 Geografi
2 Klimatet
3 Flora och fauna
4 Befolkning
5 Territoriella ansprÄk
6 Lagar
7 Ekonomi
8 Historia
9 Karta
10 Se Àven
11 Externa lÀnkar

Geografi

Översikt

BlÄ is över Lake Fryxell, Antarktis

BlÄ is över Lake Fryxell, Antarktis

Med ungefÀr 13,2 miljoner km2 Àr Antarktis större Àn Europa. En exakt storlek Àr svÄr att faststÀlla. Landmassor och angrÀnsande havsomrÄden ligger under isen som kontinuerligt Àndrar storlek. Den vÀxer efter snöfall och blir mindre nÀr isberg bryts loss.

De Transantarktiska bergen delar kontinenten i en vÀstlig och en betydligt större östlig del. Den högsta bergkedjan Àr Vinsonmassivet med berget Mount Vinson som Àr 4 897 m högt. Djupaste punkten som Àr tÀckt med is ligger 2 538 m under havsytan. Runt om Antarktis strÀcker sig den Antarktiska oceanen. Den nÀrmast liggande punkten pÄ en annan kontinent Àr sydspetsen av Sydamerika, Eldslandet.

Indelningen av Antarktis sker i stora omrÄden, hav och shelfis:

OmrÄde:

 En glaciÀr pÄ den Antarktiska Halvön

En glaciÀr pÄ den Antarktiska Halvön

m. fl.

 FĂ€ltarbete

FĂ€ltarbete

Hav: m. fl.

Shelfis:

  • Ross Ice Shelf
  • Riiser-Larsen Ice Shelf
  • Filchner Ice Shelf
  • Ronne Ice Shelf
m. fl.

Inlandsisen

Speciellt för Antarktis Ă€r att kontinenten Ă€r nĂ€stan helt tĂ€ckt med is. Den antarktiska inlandsisen som Ă€r upp till 4 500 m tjock innehĂ„ller omkring 90% av vĂ€rldens is och 75% av vĂ€rldens sötvattenreserver. Bara 280 000 km² av kontinentens yta Ă€r isfri. Det Ă€r bergkedjor som skĂ€r genom isen och omrĂ„den med för lĂ„g nederbörd.

Isberg

DĂ„ och dĂ„ lossnar stora tillplattade isberg frĂ„n shelfisen som flyttar nĂ„gra tusen kilometer ut i havet. Det tar ibland mĂ„nga Ă„r tills ett stort isberg smĂ€lter helt. Ofta bryts ett isberg i mĂ„nga mindre delar under sin tid pĂ„ havet. Den 30 april 1894 siktade man ett isberg i Atlanten vid 26°30’S och 25°40’V. Det Ă€r den nordligaste positionen som Ă€r kĂ€nd.

Klimatet

 Strand med pingviner

Strand med pingviner

VÀdret pÄ Antarktis skiljer sig pÄ mÄnga sÀtt mot klimatet pÄ andra kontinenter.
Kontinenten Àr:

  • den kallaste: I kontinentens mitt Ă€r temperaturens medelvĂ€rde -55°C. Vid kusterna ligger temperaturen under vintern (juni) omkring -18°C och under sommaren (januari) nĂ„got över noll. Den lĂ€gsta temperaturen i historien uppmĂ€ttes den 21 juli 1983 med -89,2°C vid forskningsstationen Vostok tillhörig Sovjetunionen/ Ryssland. Denna station ligger pĂ„ centralplatĂ„n ca 3 000 m över havet.
  • den nederbördsfattigaste: Vanligtvis faller nederbörd i Antarktis som snö. I kontinentens mitt ligger det Ă„rliga genomsnittet vid 40 liter per m² (40 millimeter). Enligt definitionen Ă€r sĂ„dana omrĂ„den att beteckna som öken. Den lĂ„ga temperaturen hĂ„ller avdunstningen nere. Vid kusterna Ă€r nederbörden betydligt större.
  • den blĂ„sigaste: I juli 1972 mĂ€ttes vid den franska stationen Dumont d’Urville en vindhastighet pĂ„ 327 km/h (91 m/sek).

Flora och fauna

Kejsarpingviner

Kejsarpingviner

I havet runt Antarktis lever ett stort antal krill (Euphausia superba) och annat zooplankton som bildar basen i matkedjan för fiskar, blÀckfiskar, pingviner, valar och sÀlar.

PÄ kontinentens centrala del hÀckar tvÄ pingvinarter, kejsarpingvinen och adeliepingvinen. Men det finns 19 andra fÄgelarter som hÀckar i Antarktis. Deras bon ligger pÄ isfria berg som sticker upp ur isen. PÄ sommaren kommer mer Àn 100 miljoner flyttfÄglar till omrÄdet och de lever pÄ isflaken och pÄ de nÀrliggande öarna. SÀlarter i Antarktis Àr till exempel weddellsÀlen, krabbÀtarsÀlenen och sjöleopard. Runt kontinenten lever nÄgra av de största valarterna.

I motsats till det rika livet i oceanen Àr kontinentens mitt nÀstan tomt pÄ organismer. PÄ isfria omrÄden som kallas oaser vÀxer mossor och lavar. Det största landdjuret som lever permanent i Antarktis Àr en 12 mm stor mygga (Belgica antarctica) som saknar vingar.

Befolkning

Antarktis har inga riktiga invÄnare, pÄ de olika forskningsstationer lever dÀremot varje sommar mer Àn 4 000 och Äret runt omkring 1 000 personer. Hittills har tre barn fötts pÄ kontinenten: 1978 en argentinsk pojke och 1986/87 en pojke och en flicka pÄ den chilenska stationen.

I omrÄdet söder om den sextionde breddgraden pÄ södra halvklotet finns idag 82 forskningsstationer, dÀribland 37 stationer som anvÀnds hela Äret och 36 stationer som bedrivs bara under sommaren. Den största stationen Àr McMurdo (USA) som liknar en stad. Mycket kÀnd Àr ocksÄ stationen Amundsen-Scott (USA) som ligger direkt pÄ Sydpolen. Sverige har tvÄ stationer i Antarktis som heter Wasa och Svea och som Àr belÀgna i den sektor Norge gör ansprÄk pÄ, Drottning Mauds land. Stationen Wasa ligger bara nÄgra hundra meter frÄn den finlÀndska forskningsstationen Aboa. De svenska stationerna förvaltas av Polarforskningssekretariatet.

Se Àven: Lista över forskningsstationer i Antarktis.

Territoriella ansprÄk

Territoriella ansprÄk pÄ Antarktis

Territoriella ansprÄk pÄ Antarktis

Flera stater gjorde under 1900-talet territoriella ansprÄk pÄ Antarktis. Trots att dessa endast har ringa praktisk betydelse idag stÀller de till bekymmer för kartografer som försöker fÄ med dem pÄ sina kartor.

De flesta stater, som har anlagt forskningsstationer pÄ kontinenten har anlagt dem pÄ landomrÄden som man gör ansprÄk pÄ. De flesta andra stater har inte erkÀnt de territoriella ansprÄken och Antarktisfördraget tillÄter inte sÄdana ansprÄk. Dock förbehÄller sig bÄde USA och Ryssland rÀtten att göra sÄdana ansprÄk.

Inga formella krav pÄ sektorn mellan 90° V och 150° V har gjorts.

Tidigare ansprÄk

Lagar

Eftersom Antarktis inte har nÄgon egen lagstiftande församling och inte tillhör nÄgot land, kan man tro att inga lagar och inga domstolar finns. Men i praktiken gÀller lagar frÄn de olika basernas hemlÀnder, ungefÀr som i fartyg till sjöss. MÄnga lÀnder med baser har ocksÄ lagar som uttryckligen skyddar naturen i Antarktis. Antarktisfördraget innehÄller sÄdana skyddsregler.

Ekonomi

 AntarktispostgÄngar

AntarktispostgÄngar

I Antarktis hittade man ett stort antal naturrikedomar, till exempel jÀrn, krom, koppar, guld och platina, dessutom finns kol, petroleum och naturgas. Men i Antarktisfördraget Àr fastlagt att ingen kommer att utvinna dem.
Fiskebolag hade 1998/99 en officiell fĂ„ngst frĂ„n 120 000 ton i Antarktiska oceanen, tillsammans med den illegala fĂ„ngsten Ă€r mĂ€ngden troligtvis fem gĂ„nger större.
Turism i Antarktis fĂ„r en allt större framgĂ„ng. PĂ„ grund av de stora förberedelser som krĂ€vs kommer idag bara vĂ€lbestĂ€llda personer att resa dit. ÄndĂ„ ökade antalet turister frĂ„n sĂ€songen 1990/91 till sĂ€songen 2002/03 med 13 000 personer. Kryssningsfartyg föredrar Antarktiska halvön, detta omrĂ„de ligger nĂ€rmast Sydamerika och har höga berg som ger stora upplevelser.

Historia

Huvudartikel: Antarktis historia

Karta

Karta över Antaktis

Se Àven

Externa lÀnkar

Från Wikipedia, den fria encyklopedin. Extern länk. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License Extern länk.