Typer av arbetslöshet
Arbetslösheten är svår att jämföra mellan länder eftersom betydelsen och därför statistiken varierar från land till land. Exempelvis kan arbetslöshet betyda:
- Person/-er som vill förvärvsarbeta, men som inte kan finna sådant arbete.
- Personer i åldrarna mellan avslutad normal skolgång och normal pensionsålder, som vill förvärvsarbeta, men inte kan finna sådant arbete.
- Personer som inte är förvärvsarbetare eller studerande på heltid, inklusive personer i arbetsmarknadsåtgärder.
Den totala arbetslösheten kan delas in i:
- Konjunktursarbetslöshet - Cyklisk arbetslöshet som beror på konjunkturläget
- Klassisk arbetslöshet - Orsakas av att regeringar eller fack sätter för höga reallöner eller minimilöner
- Friktionsarbetslöshet - Beror på att det tar tid att söka jobb och att människor inte alltid finns på rätt plats med rätt kunskaper.
- Strukturell arbetslöshet - Vissa yrken försvinner antingen genom att de blir ålderdomliga eller flytt av företag utomlands och därmed blir förvärvsarbetarens kunskaper ej mer efterfrågade.
Arbetslöshet i Sverige
Statistiska centralbyrån har sedan tidigt
1960-talaa mätt och beräknat den
officiell arbetslösheten i Sverige bland annat med hjälp av de månatliga
arbetskraftsundersökningarna (AKU). SCB:s beräkningar vilar på internationella överenskommelser och definitioner fastställda av
ILO. I Sverige mäts i allmänhet arbetslöshet enligt punkt 2 ovan, genom att jämföra antalet personer anmälda på
arbetsförmedlingen som
arbetssökande med det antal personer i befolkningen som enligt
SCB befinner sig i yrkesverksam ålder. Vid sidan av dessa finns även personer inskrivna i olika arbetsmarknadsprogram. Många menar att även dessa är att betrakta som arbetslösa, eftersom de saknar ett 'riktigt' arbete. Skillnaden mellan det svenska, officiella måttet och den internationella definitionen av arbetslöshet ligger i huruvida man räknar de
heltidsstuderande som sökt och kunnat ta ett arbete som arbetslösa eller ej. I Sverige hänförs dessa till gruppen utanför arbetskraften och räknas därmed inte som arbetslösa.
Arbetslöshetens orsaker
Synen på vad som orsakar arbetslöshet har varierat genom tiden och än idag är det en diskuterad fråga inom nationalekonomin. Frågan kompliceras av att det finns olika sorters arbetslöshet. Man brukar skilja mellan
friktionsarbetslöshet och
strukturarbetslöshet. Den förra är inte särskilt skadlig vare sig för den arbetslöse eller ekonomin i sin helhet. Den senare är mer allvarlig eftersom den ofta antas bero på att det råder obalans mellan utbud och efterfrågan av arbetskraft.
Man kan urskilja tre huvudförklaringar till arbetslöshet: att lönerna är för höga, att efterfrågan är för liten och att marknaden är för trög för att kunna föra ihop utbud och efterfrågan.[Eklund, Klas, Vår ekonomi (1987), 10 uppl. 2005, ISBN 91-7227-435-2, s. 108] Förklaringen som fokuserar på lönenivåerna kallas ofta den klassiska förklaringen. Att istället fokusera på efterfrågan gjorde bl.a. den engelska ekonomen John Maynard Keynes. Keynes syn på arbetslöshet har haft stort inflytande i Sverige. Den tredje förklaringen menar att friktionsarbetslösheten i själva verket är mer central än vad den ofta anses vara. Därför gäller det att övergången från arbete till arbete eller från arbetslöshet till arbete sker så smidigt som möjligt. På så sätt minskas mängden oarbetade timmar i samhället.
Vissa ekonomer anser att det råder en motsättning mellan de europeiska välfärdsekonomierna och låg arbetslöshet. I USA har arbetsmarknaden historiskt sett varit mindre reglerad och anställningar har varit mindre säkra för arbetarna, amerikaner flyttar generellt sett mer än européer, har mindre facklig aktivitet och större löneskillnader. Detta har tillsammans bidragit till att den amerikanska arbetsmarknaden varit mer flexibel, till kostnad av sämre villkor för arbetstagarna.
Vissa har även föreslagit att det är den nya tekniken som reducerar behovet av mänsklig arbetskraft och som därmed ökar arbetslösheten, medan andra anser denna förklaring felaktig. [Eklund, Klas, Vår ekonomi (1987), 10 uppl. 2005, ISBN 91-7227-435-2, s. 122][Örn, Gunnar, Nationalekonomi för noviser (1996), ISBN 91-7566-328-7, i kapitlet Blir jobben fler om vi delar på dem?]
Se även
Externa länkar
Källor
Noter
Arbejdsløshed
Työttömyys
Chômage
Arbeidsledighet
)
