www.all2know.com Google WWW All2know sv
  Huvudsida Huvudsida | Om Om 
  Navigation
» Huvudsida
» Artikelkategorier
» Innehålls listor
» Alfabetiskt index
» Slumpmässig sida
» Redigera Extern länk
Ändrad: 2007-11-24
  Länkar hit 
Sommar
Big Bang
Astrolabium
Länklista »
  Andra språk 
daAstronomi
fiTähtitiede
frAstronomie
noAstronomi
Kategori: Astronomi Veckans artikel

Astronomi

Månkratern Daedalus tagen av Apollo 11

Månkratern Daedalus tagen av Apollo 11

Astronomi (grekiska αστρονομία, astronomia; från άστρον, astron, och νόμος, nomos; 'stjärnornas lag') är vetenskapen om himlakropparna och universum. Astronomin omfattar kosmologin, som försöker utveckla en helhetsbeskrivning av kosmos, det vill säga universum.

Astronomin är ett av de äldsta vetenskapsfälten, som spårar sina rötter till de första civilisationera. Det var dock först med teleskopets upptäckt i början av 1600-talet som ämnet utvecklades till en modern vetenskap.

Denna vetenskap bör inte förväxlas med astrologi, som försöker förutsäga människors öden genom att följa himlakropparnas banor. Båda sina rötter i studiet av himlen och himlakroppar, men skiljer sig på ett grundläggande sätt därigenom att astronomer använder sig av vetenskapliga metoder och verifierbara fakta, medan astrologer inte gör det.

Astronomi är ett av få vetenskapliga fält där amatörer fortfarande spelar en aktiv roll, framför allt inom upptäckt och obseration av tillfälliga fenomen som kometer.

För utförligare information om planeter, solsystemet, stjärnor, Vintergatan och universum, se dessa artiklar.

1 Astronomins historia
2 Se även
3 Litteratur
4 Externa länkar

Astronomins historia

Antiken

Astronomin blev redan i Babylonien en av de första empiriska vetenskaperna, det vill säga en vetenskap där man baserar teorier på observation av faktiska händelser i stället för filosofiska resonemang. Den inställningen ledde långt senare till djupa konflikter med den katolska kyrkan, vilken förespråkade filosofiska studier av Bibeln som den enda källan till kunskap. I detta avseende intar Koranen en avvikande hållning och det var islamisk vetenskap som kom att föra olympens fackla vidare till de kätterska astronomerna.

1500- och 1600-talen

Många tidiga astronomer som till exempel Galileo Galilei och Nikolaus Kopernikus förföljdes och anklagades för kätteri av kyrkan. Vad som inte är lika välkänt i sammanhanget är att katolska kyrkan ursprungligen var villig att lyssna på såväl Kopernikus som Galileis nya teorier. Kopernikus hade till och med tillfrågats av påven att utreda vissa kalenderproblem, men tackat nej då han insåg att en heliocentrisk världsbild inte skulle falla kyrkan på läppen. Galilei var dock provocerande och pressade in kyrkan in i ett hörn, från vilket de backade först efter flera århundraden. Andra tidiga astronomer tvingades ta tillbaka eller anpassa sina teorier för att passa med kyrkans världsbild. Annars kunde man som Giordano Bruno år 1600 bli avrättad på inkvisitionens kättarbål.

Detta till trots gjorde astronomin stora framsteg på 1600-talet. Galilei använde det nyligen uppfunna linsteleskopet för att göra observationer av månener och planeterna. Han upptäckte bland annat att Venus uppvisade fas och Jupiters fyra största månar, som idag kallas Galileiska månarna i hans ära. Båda dessa observationer stärkte bevisningen för den heliocentriska teorin. Johannes Kepler kunde med hjälp av Tycho Brahes noggranna observationer härleda sina tre lagar som beskriver planeternas omloppsbana som ellipsener med solen i ena brännpunkt. Det matematiska geniet Isaac Newton härledde Keplers lagar med hjälp av de av honom postulerade rörelselagarnaenen och den av honom uppfunna fluxionskalkyl. Newton uppfann dessutom det första paraboliska reflektorn.

Utbildning

Kurser i astronomi för både amatörer och yrkesmän ges vid flera universitet i Sverige, i Göteborg, Lund, Uppsala Extern länk och Stockholm Extern länk.

Se även

Litteratur

  • Hoskin, M. ed.: The Cambridge Concise History of Astronomy, Cambridge UP, (1999). Bantad version av The illustrated...(1997) utan de fina bilderna.
  • Kursbok Universe, Kauffmann & Freedman, ISBN 0-7167-4647-6

Externa länkar

Från Wikipedia, den fria encyklopedin. Extern länk. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License Extern länk.