Biografi
Ayn Rands far var en rysk-judisk apotekare som fick sin verksamhet konfiskerad av den sovjetiska staten likt de flesta andra småföretagare. Efter att ha avslutat sin utbildning i
Sovjetunionen med lysande betyg från universitetet i
Sankt Petersburg, flydde Rand till USA
1926 med hopp om ett bättre liv. Hon arbetade inom den amerikanska filmindustrin 1926-1949 men hade det svårt ekonomiskt. På fritiden skrev hon ett antal böcker riktade mot fascismen och kommunismen, men nådde först ekonomisk och försäljninsmässig framgång med
Urkällan 1943. Därefter försörjde hon sig som författare och filosof på heltid.
Ayn Rand var en ideologisk motståndare mot alla kollektivistiska ideologier, men såg det största hotet mot såväl kapitalismen som individualismen i att dess självutnämnda försvarares ovilja eller oförmåga att försvara kapitalismen med annat än nyttoargument. Hon skapade därför ett helt filosofiskt system av kunskapsteori och etik som ett alternativ som på en moralisk grund kunde försvara individens rättigheter mot kollektivet. Genom ett försvar för förnuftet, det upplysta egenintresset och laissez-faire kapitalism gav hon ett tydligt alternativ till de konservativa, fascistiska, liberala och socialistiska ideologier som dominerade i världen.
För de intellektuella studenter som var motståndare till både etablissemanget och till 68-socialismen blev Rand den store förebilden i USA, och än idag säljer hennes böcker hundratusentals kopior per år. En hel generation av unga ekonomer, filosofer och statsvetare fick inspiration av Rands individualistiska vision, och hon kan till viss del anses ha inspirerat den våg av globaliseringar och liberaliseringar som skett sedan 80-talet.
Rand var gift med Frank O'Connor. Under McCarthy-perioden vittnade hon om graden av kommunistisk infiltration i Hollywood.
Filosofiska influenser
Verk
Ayn Rands första försäljningssuccé (efter de två mindre framgångsrika:
De levande, 1936 samt
Lovsång, 1938) kom 1943 med boken
Urkällan. Boken sålde i en halv miljon exemplar enbart fram till 1950, trots att den blev hårt kritiserad för sin ideologi och de första försäljningssiffrorna var låga.
Urkällan blev snart en kultbok.
Boken följdes av Rands centrala verk Och världen skälvde (1957). Boken fick, liksom Urkällan hård och sarkastisk kritik ofta baserad på bokens individualistiska ideologi, men det avskräckte inte miljontals läsare. Försäljningen har nämligen ökat till omkring 300 000 exemplar/år. Vid en amerikansk undersökning där läsare ombads välja ut den bok som påverkat dem mest så hamnade Och världen skälvde på en andraplats efter Bibeln.[Library of Congress News, 20 november 1991. Kongressbiblioteket och Book of the Month Club undersöker läsares 'lifetime reading habits'.]
Vid sidan av romanproduktionen skrev sedan Rand manus till ett par filmer och arbetade strax innan sin död på en mini-serie baserad på 'När världen skälvde'.
Även om alla hennes böcker i varierande grad är politiska och samhällskritiska, är Rand mest känd som filosof för sina skrifter om sin egen filosofi objektivism och rationell egoism.
Filmer på Rands verk
De levande och
Urkällan har filmatiserats;
Urkällan 1949 (svensk filmtitel
Pionjären) med
Gary Cooper och
Patricia Neal. Däremot har
Och världen skälvde aldrig filmatiserats men har varit aktuell både som långfilm och tv-serie vid flera tillfällen och nu diskuteras en filmatisering under 2007. Både
Angelina Jolie och
Brad Pitt har uttalat sig om sitt intresse för Ayn Rands verk och att spela huvudrollerna i en trilogi baserad på
Och världen skälvde.
Objektivismen
''Huvudartik}|lar|el}}:
}}
|}|, | och }}}}}}}}}
|}|, |, och }}}}}}}}}
|}|, |, och }}}}}}}}}
|, och }}}}}}''}| (
Felmeddelande: Det finns för många parametrar i {{}})}}
Hennes arbete kring objektivismen har bland annat uppmärksammats av
liberaler världen över. Hon såg människan som en förnuftsvarelse, som därför krävde
frihet för att kunna leva i enlighet med sin natur. Därmed ansåg hon friheten vara en
mänsklig rättighet.
Rand tog ställning för kapitalismen i sin bok , där hon skriver att en alltför stor frångång från kapitalismen leder till samhällets kollaps.
Kulten kring Rand och dess sönderfall
Efter succén med
Och världen skälvde fick Rand många beundrare. Den inre cirkeln av objektivism- och egoism-anhängare, som kallade sig
The Collective som ett internt skämt, leddes av filosofen och psykologen
Nathaniel 'Nathan' Branden;. Enligt vissa av Rands kritiker fick
The Collective sektliknande inslag, där kritikerna hävdade att Rands ord var lag (eftersom hennes logik var den objektiva sanningen), och hierarkin i gruppen byggde på hur väl man anpassade sig till Rands lära.
[Michael Shermer, 'Why People Believe Weird Things', reviderad upplaga 2002.] Rand själv förnekade att hon var en kultfigur.
Barbara Branden (tidigare gift med Nathan Branden), skrev biografin The Passion of Ayn Rand (1986), varifrån följande beskrivning har hämtats: Från omkring 1954 var Nathaniel Branden inte bara Rands högra hand utan även hennes älskare. Detta pågick med deras makars vetskap och rättfärdigat med objektivistiska argument, ända fram till 1968, när Barbara Branden berättade för Rand att Nathaniel var förälskad i en annan kvinna och hade ljugit för dem under en längre tid. Sprickan mellan Rand och det forna paret Branden ledde till splittring i hela rörelsen. Ayn Rand drog sig besviken tillbaka och tillbringade mer och mer tid ensam med sin make i deras lägenhet på Manhattan. Vid Rands död 1982 var hennes rörelse också närmast död. Numera finns Ayn Rand institute samt The Center for the Advancement of Objectivism i södra Kalifornien, men även ett fåtal trogna anhängare.[Michael Shermer, 'Why People Believe Weird Things', reviderad upplaga 2002.]
I tidningen The Laissez-Faire City Times skrev Jim Peron en analys av objektivism som argumenterar mot kultanklagelserna, med slutsatsen att de är ytliga och ad hominem-attacker vars syfte är att misskreditera objektivismen utan att behöva argumentera mot den. Peron skriver:
“I cannot see how a disembodied philosophy can be a cult. I say Objectivism was disembodied because there was no Objectivist organization to join. The Nathaniel Branden Institute gave lectures but had no membership. You could subscribe to a newsletter but you couldn't join. Objectivism was, and is, structureless. And without a structure there cannot be cult. Cults spend a great deal of time recruiting members and persuading them to join a structure. A structure, or organization, is not optional. It is an essential trait of a cult. If the structure doesn't exist then there is no cult... Did Objectivism recruit members? It doesn't seem so. The obvious reason is that there was nothing to which members could be recruited. The vast majority of self-proclaimed Objectivists are people who read Rand's works and agreed with her. Most have never attended an Objectivist meeting nor subscribed to any Objectivist newsletter. All they did was buy Rand's books and like them.'
Inflytande
Både under sitt liv men även efter sin död 1982 har Ayn Rand haft ett enormt starkt inflytande på politik och filosofi, främst i USA och Storbritannien. Bland annat Englands tidigare premiärminister
Margaret Thatcher, Clarence Thomas som är domare vid USA:s högsta domstol och
Alan Greenspan som var ordförande för USA:s centralbank, Federal Reserve. I Sverige har Rands böcker tidigare främst getts ut på mindre förlag, men från 2005 har
Timbro gett ut flera av hennes verk i svensk översättning.
Bibliografi
Romaner
Politik och filosofi (urval)
- (Capitalism: the Unknown Ideal)
- Själviskhetens dygd (The Virtue of Selfishness)
Biografier och andra böcker om Rand
Rand har blivit föremål för flera biografier.
- Who is Ayn Rand? (1960) av Barbara & Nathan Branden
- The Passion of Ayn Rand (1986) av Barbara Branden, filmatiserad 1999 med Helen Mirren i huvudrollen.
- The Ayn Rand Cult (1999) av Jeff Walker
Externa länkar
Kritik
Källor
Ayn Rand
Ayn Rand
Ayn Rand
Ayn Rand
|
Om 
. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License 