Balkanhalvön

Se även Balkanbergen.

Politisk karta

Balkanhalvön (av turkiskans balkan för 'berg'; även Illyriska halvön) är en halvö i sydöstra Europa. Den avgränsas av Adriatiska havet i väster, Joniska havet i sydväst, Medelhavet i söder, Egeiska havet, Hellesponten, Marmarasjön och Bosporen i sydöst samt Svarta havet i öster. Balkanhalvöns nordliga gräns är inte klart definierad. Vanligtvis anges floden Sava vara halvöns nordliga gräns. Sava flyter genom Slovenien, Kroatien, Bosnien-Hercegovina och Serbien och rinner ut i Donau vid Belgrad.

1 Länder på Balkanhalvön
2 Geografi
3 Demografi
4 Se även

Länder på Balkanhalvön

Norra delarna av Rumänien och Slovenien är per definition inte en del av Balkan, men räknas ofta ändå dit. Speciellt Slovenien räknas ofta som Balkan på grund av att landet har tillhört Jugoslavien. I de centraleuropeiska länderna räknas Slovenien ofta till regionen Centraleuropa på grund av sin historiska och kulturella anknytning till länderna i Mellaneuropa.

Ibland räknas även delar av Serbien (Vojvodina) och Kroatien (norra delarna) till Centraleuropa. Detta beror på att länderna har delar som tillhört Österrike-Ungern.

Geografi

''Huvudartik}|lar|el}}: }}

 |}|, | och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |, och }}}}}}''}|  (Felmeddelande: Det finns för många parametrar i {{}})}}

Namnet Balkan betyder 'bergigt' på turkiska. Största delen av Balkanregionen består av bergskedjor som breder ut sig från nordväst till sydöst. De viktigaste bergskedjorna är Dinariska alperna i Kroatien och Pindosbergen i Grekland. I öst i Bulgarien finns Balkanbergen (Stara Planina på bulgariska) och Rhodopebergen som följer en riktning längs gränsen till Grekland i västost.

Karpaterna från Rumänien fogas samman med bergen på södra Balkanhalvön. Många av de här bergskedjorna är ojämna, ett fåtal har bergstoppar på 2900 m mellan Karpaterna och Balkanbergen.

Klimatet är hårt i norr och vid bergsområden med extremt kalla temperaturer i vinterperioden. I söder under vintern är tempraturen något mildare. Under århundradren har miljön i många skogar förstörts.

Demografi

''Huvudartik}|lar|el}}: }}

 |}|, | och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |, och }}}}}}''}|  (Felmeddelande: Det finns för många parametrar i {{}})}}

Balkanhalvön har över 75 miljoner invånare. Majoriteten av befolkningen är sydslaver, men det finns ett signifikant antal andra folkgrupper. I den sydslaviskaer folkgruppen räknas serb, montenegriner, kroater, slovener, bulgarer, bosniaker och makedoner. Albaner och greker talar andra icke-slaviska språk, medan rumänska språket tillhör gruppen av romanska språk. Det finns även mindre folkgrupper av bl.a. ungrare, turkar, tyskar och romer som är utspridda i regionen.

Eftersom en stor slavisk population flyttade in i Balkanområdet från nordöst under 500-talet blev många icke-slaviska folk på Balkanhalvön påverkade av den slaviska kulturen, och deras språk innefattar många ord av slaviskt ursprung. Övrig påverkan har framfört splittring av balkanfolket. Religion är en av de viktigaste faktorerna. De flesta serber, montenegriner, greker, bulgarer, makedoner och rumäner tillhör ortodoxa kyrkaner, medan kroater och slovener till största delen är katolik. Osmanska rikets långvariga ockupation av Balkanhalvön medförde att många slaviska folk och andra folkgrupper övergick till islam. Detta skedde mest i Bosnien-Hercegovina, Albanien, Makedonien och Bulgarien. Många kristna på Balkan blev starkt påverkade av den turkiska kulturen. Detta har lett till en mycket varierande kulturell och social struktur på Balkanhalvön idag.

Se även

Från Wikipedia, den fria encyklopedin.

. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License