Hon var dotter till Fanny Alving och Hjalmar Alving. Barbro Alving fick ett barn, Maud Fanny född 1938, med illustratören och tecknaren Birger Lundquist. Maud Fanny, eller Ruffa Alving, som hon kallas av alla, var ett 'kärleksbarn' som föddes utanför äktenskapet. Bang gifte sig aldrig.
Bang rapporterade från OS i Berlin 1936. Rapporteringen framstår, med det vi vet idag, som ganska blåögd. Bang är helt klart mer imponerad av OS-satsningen än kritisk till Adolf Hitler och nazismen. Bang gjorde reportage från fronten i spanska inbördeskriget och i finska vinterkriget 1939. Hon rapporterade från Norge våren 1940 och Ungern vid revolten 1956. Hon gjorde också reportageresor i USA, Vietnam, Afrika och på olika platser i Fjärran östern, och utvecklade därvid med åren ett betydligt mer kritiskt synsätt.
Hon blev tidigt pacifist och deltog på 1950-talet aktivt i kampen mot att Sverige skulle skaffa sig kärnvapen. Hon offrade sin anställning för sin övertygelse. Bang var känd för sitt civilkurage och sin sällsynt träffsäkra penna.
Hon vägrade att delta i civilförsvaret och tillbringade en månad i fängelse för detta vilket hon skrev om i boken Dagbok från Långholmen (1956).
Den feministiska kulturtidskriften Bang är uppkallad efter henne.
Hon inspirerades både som journalist, feminist och pacifist av Elin Wägner. Bang sammanställde efter hennes död 1949 ett detaljerat biografiskt material över Elin Wägner, vilket senare blev en biografi av Ulla Isaksson och Erik Hjalmar Linder.
