Bianca Castafiore, 'Näktergalen från
Milano', operassångerska som figurerar i
Hergé Tintin. En för många skön sångerska med stora talanger, medan en viss
Kapten Haddock inte tycker detsamma om henne.
Castafiore själv tycks dock ha mer än bara vänskapliga känslor för kaptenen, trots att hon tycks ha vissa problem med att komma ihåg just vad Haddock heter, och ideligen använder fel namn. Äger bl.a. en
papegoja och en dyrbar
smaragd, och far mellan världens främsta operahus med påkläderskan Irma och repetitören
Wagner ständigt närvarande. Även om hon oftast är helt upptagen i sina tankar om sin sång och sina juveler så hjälper hon ändå Tintin och Kapten Hadock när hon märker att de är i nödsituation.
Castafiores paradnummer är arian Ah! Je ris, (på svenska: Åh, jag ler, då jag mig i spegeln ser) juvelarian, ur operan Faust av Charles Gounod.
Castafiore träffar Tintin första gången i Kung Ottokars spira. Tintin får lift i hennes bil och hon vill glädja den unge mannen med sin sång. Efter att ha lyssnat en stund finner Tintin en ursäkt och lämnar bilen.
Minnet
Som nämnts så verkar
Castafiore ha uppenbara problem att komma ihåg namn på personer i sin omgivning, möjligtvis p.g.a sin egen självupptagenhet.
I Castafiores juveler kallar hon kapten Haddocks vid följande namn (i Björn Wahlberg översättning):
- kapten Bartock
- kapten Balzack
- kapten Kappock
- kapten Koddack
- kapten Mastock
- kapten Hammock
- kapten Kolback
- kapten Karbock
- kapten Karnack
- kapten Hoklock
- kapten Kornack
- kapten Hablock
- kapten Maggock
- kapten Medock
I samma album förväxlar hon
professor Kalkyl med
Auguste Piccard, som i sin tur var Hergés förebild till Kalkyl.