Etymologi
Landskapet är namngivet efter
Bohus fästning. 'Bohus' i sin tur kan härledas till
baihus = fornnordiska för stort och mäktigt hus, eller fornnorskans
bágr = hindrar, ligger i vägen, vansklig, motstridande, och avsåg nuvarande fästningsholmen i
Nordre älv, där Bohus fästning ligger utanför
Kungälv.
Län betydde för övrigt 'lån', ämbetsmännen lånade
skatteintäkter från
medborgarna för en senare inbetalning till staten.
Historia
Båtar utanför Härön, Tjörn
I
islänningasagorna och
fornaldarsagorna kallas Bohuslän tillsammans med
Østfold för
Alvhemmen. Under
vikingatiden var Bohuslän en del av
Viken som innefattade kustområdena runt
Oslofjorden och öster om Skagerrak. Landskapet har under olika perioder varit indelat i
Ranrike i norr och
Älvsyssel i söder. Namnet Viken kom med tiden att användas som benämning för enbart Bohuslän, för att senare specifikt avse norra Bohuslän, som alternativ till Ranrike.
Tidigt fanns en indelning i 16 skeppsredor (norskaer skipreide), där en skeppsreda mostsvarade 20 roddarbänkar. Detta som en del i beredskapen mot angrepp. Efter att Bohuslän blev svenskt ersattes skeppsredorna av härad med i stort sett samma gränser och namn. Den norske kungen Harald Hårfager gjorde Bohuslän till en del av det samlade norska riket, ca 870. Efter Kalmarunionens upplösning ingick det i kungariket Danmark-Norge. Vid freden i Roskilde 1658 avträddes hela provinsen utom Enningdalen till Sverige.
Digerdöden runt 1349, härjade Bohuslän svårt. Nära hälften av befolkningen dog och 50% av gårdarna ödelades. Dessutom var 1300- och 1400-talen periodvis mycket kyliga och befolkningstillväxten avstannade. Jordbruket återhämtade sig först under 1600-talet.
Åtta stora sillperioder i Bohuslän finns nedtecknade:[Eskil Olán, Marstrands Historia s. 108]:
Under perioden 1556-1588 reglerade
danske kungen Fredrik IIer fisket med
skatt och
tullar. Cirka 500 000-800 000 tunnor
sill togs under dessa perioder upp per år under september-december.
Under 1700-talets senare del upplevde landskapet en blomstringsperiod tack vare den så kallade stora sillperioden (ca 1747–1808). Många små fiskelägenn växte till sig. Samtidigt förändrades naturen då en stor del av skogen höggs ner för att användas till bostäder, båtar och inom fiskeindustri. Kvar blev kala klippor som fortfarande ger landskapet dess karaktär. Stora delar av skogen i inlandet återplanterades i början av 1900-talet.
Bohusläns kristnande
Om man utgår från att gränsen mellan
forntid och
medeltid i stora delar av övriga
Europa går vid ca år
475, bl.a därför att det Romerska rikets då upphörde, så blir den 'nordiska' motsvarigheten
Vikingatiden slut, ca
1050. Denna tidpunkt, eller strax före, anses vara kristnandets intåg i nuvarande
Danmark,
Norge och
Bohuslän, sannolikt i den ordningen.
Geografi
Öar i Bohuslän
Större orter i Bohuslän
Några kända bohusläningar
Källor
Se även
Externa länkar
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
Bohuslän
|
Om 
)
. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License 