Bolognaprocessen

Bolognaprocessen är namnet på ett samarbete mellan 45 europeiska länder om utbildningen på högskolenivå. Regeringarna vill därmed främja rörlighet, anställningsbarhet och Europas konkurrenskraft som utbildningsområde.} (}). "Bolognaprocessen ". }. Regeringskansliet. Läst }. Målet är att skapa ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning (EHEA) till 2010. Fem viktiga möten har genomförts: Bologna 1999, Prag 2001, Berlin 2003, Bergen 2005 och London 2007. Utbildningsministrernas nästa möte kommer att hållas i Leuven 2009.

Ramverk

En av de allra viktigaste delarna av Bolognaprocessen är den överenskommelse som gjorts om att dela upp högre utbildning i så kallade cykler. Bolognadeklarationen talade i 1999 om undergraduate och graduate. Den första cykeln skulle ta minst tre år, och ge tillgång till den andra cykeln. Examen efter den första cykeln skulle också vara relevant som kvalifikation för arbetsmarknaden. Den andra cykeln skulle leda till magister- eller doktorsexamen.The European Ministers of Education Convened in Bologna on the 19th of June 1999 (}). "Joint Declaration ". }. Åbo Akademi. Läst }. I Sverige heter den första cykeln grundnivå och den andra avancerad nivå.

Längre in i Bolognaprocessen finns det en utveckling till en modell med en tredje cykel för forskarutbildning.

I Bergendeklarationen (2005) antog ministrerna en definition av de första två cyklerna i termer av specificerade outcomes och ECTS-poäng. Den första cykeln ska typiskt kräva 180 till 240 ECTS-poäng, alltså nominellt tre till fyra års studier. För den andra cykeln krävs typiskt 90 till 120 ECTS-poäng, varav minst 60 poäng (ett år) på den andra cykelns nivå. Doktorsnivå är inte specificerad i poäng.Ministermötet (20 maj 2005). "The framework of qualifications for the European Higher Education Area ". }. Utdannings- og forskningsdepartementet. Läst }.

Bolognaprocessen i Sverige

I Sverige infördes en ny utbildnings- och examensstruktur i enlighet med Bolognaprocessen i juli 2007 i samband med den så kallade högskolereformen 2007, då den nya högskoleförordningen trädde i kraft.

Den 1 juli 2007 infördes också ett nytt poängsystem som i hög grad överensstämmer med poängsystemet inom ECTS. En heltidsstudent läser 60 högskolepoäng per år istället för 40 poäng i det gamla systemet.

I Sverige kallas första cykeln grundnivå, andra cykeln avancerad nivå, och tredje cykeln forskarnivå.

Följande generella examina kommer att finnas i Sverige:

• PÃ¥ grundnivÃ¥: Högskoleexamen och kandidatexamen, som skall omfatta tvÃ¥ respektive tre Ã¥rs heltidsstudier.
• PÃ¥ avancerad nivÃ¥: Magisterexamen ett Ã¥r, samt en ny tvåårig examen kallad masterexamen.
• PÃ¥ forskarnivÃ¥: Licentiatexamen efter motsvarande tvÃ¥ Ã¥rs heltidsstudier, och doktorsexamen efter fyra Ã¥r.

Cykel År Svensk examen 9 Doktorsexamen Forskarnivå 8 7 Licentiatexamen 6 Avancerad nivå 5 Masterexamen 4 Magisterexamen Grundnivå 3 Kandidatexamen 2 Högskoleexamen 1

Vid sidan av de generella examina finns även drygt 40 yrkesexamina. Flera examina förlängs: Högskoleingenjörsexamen utökas från två till tre års studier. Civilingenjörs-, arkitekt- och sjukhusfysikerexamen, som förlängs med en termin till att totalt omfatta fem års studier. Dessutom inrättas civilekonomexamenexamen som en fyraårig yrkesexamen, och Juris kandidatexamen byter namn till jurist. Dessa yrkesexamina erhålles vanligen efter långa utbildningsprogram som innefattar studier både på grundnivå och avancerad nivå. Yrkesexamina etappindelas dock inte formellt. Det krävs alltså inte att studenten tar ut en examen på grundnivå innan studier på avancerad nivå påbörjas, men det kan vara möjligt att erhålla en kandidat- eller högskoleingenjörsexamen efter tre års studier på dessa utbildninsprogram.

En ny examenskategori införs som benämns konstnärliga examina. Följande konstnärliga examina kommer att finnas i Sverige:

• Konstnärlig högskoleexamen
• Konstnärlig kandidatexamen
• Konstnärlig magisterexamen
• Konstnärlig masterexamen

Vissa tidigare yrkesexamina ersätts av ovanstående generella examina.

Studenter som tidigare har antagits till utbildningsprogram som ger en gammal examen, men inte har avslutat utbildningen före den 1 juli 2007, kommer ändå att kunna ta ut den gamla examen fram till 2015.

Kursinnehåll som ingår i en utbildning ska uppfylla dels de lärandemål (eng. learning outcomes) som specificeras i högskoleförordningen för den aktuella examen, dels de eventuella lärandemål som lärosätet har specificerat för respektive examen, ämnesområde och inriktning. Lärosätet måste enligt högskoleförordningen upprätta en kursplan med mål för vad studenten ska kunna vid slutet av kursen.

Kritik mot Bolognaprocessen

Kritik har riktats mot Bolognaprocessen, framförallt i andra europeiska länder än Sverige. Ett nätverk har bildats på europeisk nivå för att bekämpa den, 2800 universitetslärare i Spanien har skrivit under ett manifest emot konkurrenssättningen, i Tyskland har runt 350 akademiker protesterat genom den s.k. Frankfurtdeklarationen. I Sverige har kritik framförts av bl.a. Vänsterns studentförbund som menar att Bolognaprocessen ytterst syftar till att låta marknaden och arbetsgivare i Europa få bestämma hur universiteten ska utvecklas. Kritik har också framförts av lärarförbundet mot Bolognaprocessen, med tanke på att lärarna mot den yngre åldern då bara får en utbildning som består av grundläggande behörighet. Då leder detta till att den kategorin lärare inte får forska på sin egen verksamhet, vilket man tror kan leda till att de kommer få sämre status ute i samhället som yrkeskår.

Fotnoter