Historia
Medeltiden
De nutida bosniakerna är ättlingar till de medeltida bosnier som huvudsakligen var anhängare av den
bosniska kyrkan vilken troligtvis var av
bogomilisk karaktär. Själva kallade sig anhängarna i allmänhet
krštjani, d v s 'kristna', eller
dobri bošnjani som betyder 'goda bosnier'; namnet 'bogomiler' användes sällan av dem själva. Deras
teologi är fortfarande ett icke avslutat forskningsområde, enligt vissa, som hävdar att den i några fall låg närmare den katolska kyrkans teologi än den bogomilska läran; frågan är kontroversiell och ämnet är föremål för diskussion mellan olika historiker, klart står i varje fall att den katolska kyrkan i Rom likaväl som den ortodoxa i öst betraktade den bosniska kyrkan som kättersk och 'okristen' och därför deltog i flera korståg mot de medeltida bosnierna.
Osmanska riket
Under det Osmanska rikets styre konverterade nästan alla medlemmar av den bosniska kyrkan till
islam, samt även en andel bosniska katoliker eftersom katolikerna blev hårt ansatta av osmanerna. I senare tid under det osmanska styret förekom även att katoliker konverterade till ortodoxin som favoriserades av osmanerna i förhållande till den
katolska kyrkan . Konverterande till islam förekom i viss mån under hela den osmanska tiden av styre i området, men var som överlägset störst de första 30 åren.
Diskussionen om varför bosniakerna konverterade till islam är omtvistad och inga konkreta heltäckande svar har kunnat nås. En teori dock till att så många konverterade kan varit att den religiösa splittring som rådde i Bosnien genom rivaliteten mellan den bosniska kyrkan, den katolska och den ortodoxa, vilka samexisterade i Bosnien under lång tid av motsättningar dem emellan, skulle ha försvagat de religiösa strukturerna i landet och gjort invånarna mer villiga att anta den tro de osmanska erövrarna förde med sig. Även det faktum att bosniska kyrkan hade en teologi som i många fall låg nära islams, bland annat icke-tron på
treenigheten och frånsägandet av
korset som symbol, kan ha bidragit. Den katolska befolkningen minskade kraftigt under det osmanska styret medan den ortodoxa kom att öka. Detta berodde på att kroater flydde från styret och serber förflyttades av osmanska myndigheter för att fylla tomrummet som arbetskraft. Den bosniakiska muslimska befolkningen var dock i majoritet från den osmanska erövringen fram till 1800-talet då de ortodoxa serberna kom i majoritet.
Österrike-Ungern
År
1878 ockuperades Bosnien-Hercegovina av
Österrike-Ungern efter ett avtal med Osmanska riket, vilket resulterade i en västernisering av landet men också andra fundamentala förändringar. Bland annat fråntogs stora delar av den bosniakiska befolkningen sina rättmäktiga ägandeskap till stora delar av marken i Bosnien, före detta hade 80% av marken varit i bosniakisk-muslimsk ägo, efteråt var siffran runt 30%. Man vet inte hur många bosniaker som flydde från Bosnien efter Österrike-Ungerns annektering, ingen vet heller hur många kroater som flydde Bosnien från
1500-talet och framåt eller hur många serber som flytt under historien eller flyttat till
Amerika. Genom historian kan man dock tydligt se att de demografiska förändringarna i befolkningen i olika områden varit stor.
Jugoslavien
Bosnienkriget och folkmord
Bosniakernas situation idag
I västerländsk media kallas bosniaker ofta missvisande för 'bosniska muslimer' eller 'bosnienmuslimer', detta anses dock i åtskilliga fall av bosniakerna själva som stötande. Anledningen till detta är delvis att alla bosniaker inte är muslimer men även att dessa uttryck i media har kommit att ersätta bosniakernas egentliga nationalitet med deras majoritetsreligion, vilket anses direkt strida mot de nationella intressena.
Galleri
Image:Lov45.jpg|Två generationer av bosniaker på sällskapsjakt i Visoko
Bild:Flag of Bosnia and Herzegovina (1992-1998).svg|Den traditionella bosniska flaggan, en populär symbol för bosniaker
Referenser