Historia
- Huvudartikel: Chiles historia
Pedro de Valdivia
Sedan 6 000 år tillbaka har Aymarakulturen funnits i norra delen av Chile.
Andra ursprungsfolk var Chango och Atacameño också i norr.
Mellan Mapochofloden och Maulefloderna bodde Picunchefolket.
Längre ner vid Toltenfloden bodde Mapuchefolket i hela södra Chile.
På ön Chiloe bodde huillichefolket.
Chonos, Qawasqar, Yamana, Aonekenk, Selknam var några som fanns i Eldslandet.
Av de cirka 17 ursprungsfolk som fanns i Chile har 11 försvunnit.
De som har överlevt är mapuches, aymarass, quechua, rapa nuis, huilliches och pehuenches.
1520 var Ferdinand Magellan den förste europee som utforskade Chile, den del som idag är uppkallad efter honom Magellans sund.
Men inte förrän inkaimperiet besegrats nådde spanjorerna Chile 1535.
Diego de Almagro var den förste som skickades för att utforska landet men utan att finna 'något'.
Bara Pedro de Valdivia skulle komma och försöka igen och erövra Chile.
Den 12 februari 1541 grundar Valdivia Santiago de Nueva Extremadura.
Spanjoren Pedro de Valdivia annekterade landet till Kastilien, det vill säga spanska kronan. 1541.
Efter att ha korsat floden Bío-Bío mot söder mötte han oväntat motstånd från lokalbefolkningen, Mapuchefolket vilket ledde till Araucokriget.
Han lyckades grunda flera städer och befästningar i södra Chile men stupade år 1553 efter slaget vid Tucapel där mapuchfolkets ledare Lautaro dödade honom.
Mapuche-indianerna var dom enda som inte vart besegrade av spanjorerna i hela Amerika.
Vid sekelskiftet utbröt ett allmänt uppror från indianerna vilket slutade med att alla städer i Chile söder om Bío-Bíofloden ödelades. Bara staden Valdivia omgrundades med starka befästningar. Chile hade vid den tiden blivit besvärande för myndigheterna i Peru, som ansvarade för Chile inför kungen. Chile var länge en av de fattigaste kolonierna i Amerika.
År 1810 börjar Chile med självständighets processen stat efter att ha varit en spansk koloni.
Efter Slaget vid Chacabuco den 12 februari 1817 med Bernardo O'Higgins och José de San Martín kunde Chile ett år senare bli officiellt självständigt.
Bernardo O'Higgins blev Chiles förste politiske ledare (Director Supremo) och regerade mellan 1818-1822.
Det blev startpunkten på en stolt demokrati-tradition, som endast bröts under anarkin på 1830- och 1930-talen.
Chile var också i krig mot Peru och Bolivia från 1879 till 1884, Stillahavskrigen (Guerra Del Pacifico eller War of the Pacific). Chile vann kriget och kunde expandera sitt territorium med nästan en tredjedel. Bolivia blev utan kust och Peru förlorade tre provinser (en av dessa återgick till Peru på 1920-talet).
Efter kriget tog konflikten Araucokriget slut 1881, som hade varat i 300 år.
Påskön blev Chilensk 1888.
1970 blev marxisten Salvador Allende med stödd från Unidad Popular 36,6% av rösterna Chiles president. Allende kandiderade för en koalition av vänsterpartier, Unidad Popular. Han presenterade ett demokratiskt socialistiskt program som bland annat syftade till att socialisera en del större industrier såsom koppargruvor samt satsningar på en offentlig sektor med sjukvård och utbildningsväsende. Att en marxist blivit vald till president i Chile uppskattades inte av USAs administration som hade politiska intressen i Latinamerika och stödde högern. En del av Chiles koppargruvor ägdes av amerikanska bolag.
Allendes dogmatiskt marxistiska politik, präglad av socialiseringar och priskontroll, bringade på kort tid landets ekonomi i kaos. Valutareserven tömdes, kreditvärdigheten förlorades, massiva strejker lamslog landet, produktionen sjönk, varubrist och ransonering rådde, svartabörshandeln florerade och inflationen uppgick till slut till över 500 %. Landet polariserades; den utarmade medelklassen och småbrukare som fått eller fruktade att få sin jord förstatligad vände sig emot Allende men de som vann på omfördelningarna stödde honom. 1973 ökade Unidad Popular sitt väljarstöd och fick 43% av rösterna till parlamentet.[Andres Küng: Att så socialism och skörda fascism. Fallet Chile, s. 67-96, Stockholm 1974, Askild & Kärnekull.]
Regeringen försökte på olika sätt inskränka oberoende massmedia och övriga institutioner. Dessutom lät man militanta grupper som MIR ostraffat ockupera jordegendomar.[Andres Küng: Att så socialism och skörda fascism. Fallet Chile, s. 107-121, Stockholm 1974, Askild & Kärnekull.] Till slut blev läget ohållbart. Parlamentet antog den 22 augusti med 81 röster mot 47 en resolution 
som förklarade Allende-regimen olaglig. Man räknade upp en lång rad förbrytelser, bl.a. nonchalerande av författningsenliga uppgifter, oauktoriserade rättsliga avgöranden och domar, angrepp på yttrandefriheten, olagligt konfiskerande av jordegendomar och industrier och olagliga arresteringar, tortyr och främjande av beväpnade ligor.
Resolutionen uppmanade ministrar, militärer och poliser att ta sitt ansvar och återställa ordningen och rätten. Allende svarade med att jämföra parlamentet med en cirkus, men noterade också att resolutionen innebar en uppmaning till militärkupp.
Den 11 september 1973 genomfördes en militärkupp ledd av generalen Augusto Pinochet. Allende som befann sig i det stormade presidentpalatset dog samma dag. Dödsorsak är inte helt säkerställd. De flesta av de verksamma inom vänstern avrättades.
En militärregim med Pinochet som ledare inrättades och flera partier samt fackförbund förbjöds.
Under denna period förföljs alla i oppositionen och man bryter mot mänskliga rättigheter. Det slutar med över 3000 dödade, 35 000 torterade och hundratals spårlöst borta och cirka 200 000 i exil.
1988 hålls valet om en forsatt diktatur eller en återgång till demokratin.
Nej sidan vann med 56%.
Militärdiktaturen varade i 17 år fram till den 11 mars 1990 då Pinochet lämnar sin post.
1990 hölls återigen demokratiska val i Chile för första gången på 17 år där Patricio Aylwin blev president.
1994 väljs Eduardo Frei Ruiz-Tagle till landets president.
År 2000 väljs Ricardo Lagos, den tredje presidenten efter att demokratin återinförts.
I Presidentvalet i Chile 2005-2006 segrade Michelle Bachelet med 53,5% av rösterna i andra rundan.
Hon blir därmed Chiles första kvinnliga president i landets historia.
Geografi och klimat
]]
Chile är världens längsta och smalaste land, skulle man sträcka Chiles längd från nordligaste punkt till sydligaste, kan man jämföra det med sträckan
Madrid -
Moskva.
Chiles geografi sträcker sig mellan Anderna och Stilla havet som en 420 mil lång landremsa.
Nordligaste stad är Arica, som ligger endast ett par kilometer från gränsen till Peru, medan staden Punta Arenas vid Magellans sund är den största staden i världen på så sydlig breddgrad.
Högsta berget är Ojos del Salado ('Saltsjö-ögonen') på 6 879 meter över havet. Längsta floden är Loa, cirka 44 mil lång.
Naturtillgångar: koppar, timmer, järnmalm, nitrater, molybden, vattenkraft, guld, silver.
Klimat och miljö
Klimatet i Chile är
tempererat men varierar från kallt och fuktigt.
Man kan dela Chile i fem olika zoner, i norr finns en ökenzon som tillhör jordens torraste, något söderut mellan städerna
Copiapó och Illapel fins en halvöken.
I mellersta Chile finns de viktigaste städerna och den största delen av befolkningen.
Intensivt jordbruk bedrivs här tack vare bördig jord, regniga vintrar och torra, heta somrar.
Klimatet kan jämföras med Sydeuropas med soliga somrar och nederbörd i vintertid.
Sydzonen mellan städerna Concepción och Puerto Montt lämpar sig för jordbruk, den är rik på sjöar.
Längre ner i söder finns stora sammanhängande skogsområden.
Det långa avståndet mellan norr och söder med höjdskillnaderna inom landet gör att Chiles klimat växlar.
Det finns aktiva vulkaner och det förekommer allvarliga jordbävningarerer samt tsunami.
Några av Chiles miljöproblem är luft- och vattenföroreningar samt en stor avverkning av skogen. Landet har skrivit under avtal om förbud mot kärnvapenprov och ratificerat kyotoprotokollet.
Städer
Större städer, med folkmängd vid folkräkningen 2002
- Santiago de Chile - 4 657 000, Metrópoli de Santiago 5 429 000 (ca 6,0 miljoner med förorter år 2007)
- Puente Alto - 493 000 (förort till Santiago)
- Viña del Mar - 287 000 (förort till Valparaíso)
- Antofagasta - 285 000
- Valparaíso - 263 000, Gran Valparaíso 804 000
- San Bernardo - 238 000 (förort till Santiago)
- Temuco - 227 000, Gran Temuco 261 000
- Concepción - 212 000, Gran Concepción 666 000
- Rancagua - 207 000, med förorter 236 000
- Talca - 191 000
- Arica - 175 000
- Iquique - 164 000
- Talcahuano - 162 000 (Ingår i Gran Concepción)
- Puerto Montt - 153 000
- Coquimbo - 148 000 (Ingår i Gran La Serena)
- La Serena - 148 000, Gran La Serena 296 000
- Chillán - 147 000, med förorter 166 000
- Osorno - 132 000
- Valdivia - 128 000
- Quilpué - 127 000 (förort till Valparaíso)
- Calama - 126 000
- Copiapó - 126 000
- Los Ángeles - 118 000
- Punta Arenas - 116 000
- San Antonio - 83 000, med förorter 106 000
- Quillota - 62 000, med förorter 129 000
Administrativ indelning
Se även
Chiles regioner
Chile är indelat i 13 regioner som är indelade i provinser som i sin tur är indelade i kommuner.
| NR
| Region
| Huvudstad
| Area
| Invånare
| 
|
| I
| Tarapacá
| Iquique
| 58.698,1 km²
| 428.594
|
| II
| Antofagasta
| Antofagasta
| 126.049,1 km²
| 493.984
|
| III
| Atacama
| Copiapó
| 75.176,2 km²
| 254.336
|
| IV
| Coquimbo
| La Serena
| 40.579,9 km²
| 603.210
|
| V
| Valparaíso
| Valparaíso
| 16.396,1 km²
| 1.539.852
|
| RM
| Region Metropolitana de Santiago
| Santiago
| 15.103,2 km²
| 6.061.185
|
| VI
| Libertador General Bernardo O'Higgins
| Rancagua
| 16.387,0 km²
| 780.627
|
| VII
| Maule
| Talca
| 30.296,1 km²
| 908.097
|
| VIII
| Biobío
| Concepción
| 37.062,6 km²
| 1.861.562
|
| IX
| La Araucanía
| Temuco
| 31.842,3 km²
| 869.535
|
| X
| Los Lagos
| Puerto Montt
| 67.013,1 km²
| 1.073.135
|
| XI
| Aisén del General Carlos Ibáñez del Campo
| Coihaique
| 109.648,1 km²
| 91.492
|
| XII
| Magallanes y de la Antártica Chilena
| Punta Arenas
| 132.297,2 km² (1)
| 150.826
|
Statsskick
Chile är en
konstitutionell republik, med en senat på 80 ledamöter och en andrakammare bestående av en ledamot per ca 5 kommuner.
Politik
Chile hade till skillnad från många andra länder i Sydamerika en lång demokratisk tradition innan militärdiktaturen som varade i 17 år mellan 1973 och 1990.
Sedan 1990-talet har landet åter demokratiskt styre.
Konstitutionen föreskriver delad makt mellan presidenten som är den verkställande makten, senaten, 48 medlemmar varav 11 inte är direkt valda utan utnämnda och deputeradekammaren, 120 medlemmar, vars representanter väljs direkt genom allmänna val, och utgör den lagstiftande makten, samt domstolar ledda av Högsta Domstolen, som är en självständig institution för övervakning av rättvisan. HD utgör den tredje makten.
Polisväsende
Polisen i Chile är statlig. Det finns dels en kriminalpoliskår -
Policía de Investigaciones de Chile (PICH) – dels en paramilitär ordningspoliskår –
Carabineros de Chile - som administrativt lyder under försvarsdepartementet och operativt under inrikesministeriet.
Ekonomi
Chile har en marknadsinriktad ekonomi som karakteriseras av en stor utrikeshandel. De ekonomiska reformerna började redan under militärdiktaturens tid, men det var i början av 1990-talet som tillväxten steg. Mellan 1991 och 1997 var tillväxten i
BNP i genomsnitt 8% årligen. Från 1998 halverades denna tillväxt, först beroende på minskade
exportinkomster och 1999 beroende på en svår torka. Efter detta har det långsamt gått bättre igen, men även Chiles ekonomi varierar med världsekonomin. Chile har aktiva frihandelsavtal med
Mercosur,
EU,
Kina och
Sverige bland annat.
Arbetslösheten är dock hög (8%) med en IDH (levnadsstandard) som ligger i samma rankning som Portugal. Chile har 2006 valt Michelle Bachelet till landets första kvinnliga president och hon har i sin tur utsett kvinnor till hälften av alla ministerposter.
Chile storsatsar på modernitet och infrastruktur, ett exempel som berör Sverige är 1700 nya Volvobussar som ersätter de gamla kollektivtrafiksbussarna.
Michelle Bachelets första uppdrag blir att minska samhällsklyftorna.
Utländska ekonomiexperter hade satt år 2010 som året då Chile blev ett utvecklat land, men det ser inte ut att kunna uppfyllas så länge man inte får bukt med fattigdomen, som ligger på 17% (2006). Chile har dock minskat fattigdomen med 50% sista 15 åren och är långt före alla andra latinamerikanska länder
Produktion
Landet producerar exempelvis
vin,
vindruvor, äpplen,
vattenmeloner,
avokado och övrig
frukt,
koppar,
salpeter, invest, bioteknik,
design,
kemi och träprodukter.
Demografi
Religion
De flesta chilenare betraktas som katoliker trots att stat och kyrka skildes åt
1925.
I
2002 års undersökning var cirka 7 853 428 chilenare över 14 år katoliker, det vill säga nästan 69,96% av befolkningen.
15,14% betraktar sig som evangelikala, 1,06% som Jehovas vittnen, 0,92% som mormoner och 0,13& som judar.
8,3% betraktade sig som ateister eller agnostiker och 4,39% något annat.
Kultur
Cueca, Chiles nationaldans
Chiles nationaldans är
Cueca, men det dansas också andra latinska danser i landet. Chilenarna har en väl utvecklad kultur, enligt många.
Chile är det enda land i Latinamerika med två nobelpristagare i litteratur, Gabriela Mistral och Pablo Neruda. Den sistnämde dog kort efter militärkuppen.
Efter militärkuppen lämnade många artister och författare Chile.
En av dem var Isabel Allende (brorsdotter till expresidenten) som i exil skrev boken Andarnas hus (1982) vilken filmatiserades av dansken Bille August 1993.
Till Chiles främsta folksångerskor hör Violeta Parra som var som mest aktiv under 1950-talet. På 1960-talet gav sig även hennes två barn, Isabel och Angel Parra samt sångaren Victor Jara och Patricio Manns in på den musikaliska banan.
Inti-Illimani och Quilapayún är två andra grupper som spelade folkmusik och blev mycket populära såväl på den inhemska som utländska artistscenen.
Under diktaturtiden förbjöds många av folksångerna och en av genrens främsta artister Victor Jara fängslades och torterades för att slutligen mördas av diktaturens hantlangare.
Musiken som kallas Nueva Canción har ofta ett radikalt politisk och ideologiskt innehåll och hade sitt ursprung i fattigkvarteren och bland studenterna vid universiteten.
Kulturpersoner
Media
Chile var framme med skrivna ordet redan 1827, med tidningen
El Mercurio de Valparaíso. Chiles radioförbund
ARCHI grundades 1933, vilket gör chiliensk radio samtida med den svenska.
Se även Television i Chile
Sport
Chile har genom åren varit en makt att räkna med i den Sydamerikanska
sporten, men har trots det bara gjort några prestationer i världsnivå. Chilenarna har spelat bra fotboll i åratal med glänsande och teknisk fotboll fast de har haft dåliga tränare och har tendens, att vara mycket stökiga med disciplinen. Cykelsparken kommer från en Chilenare som fångade pressens uppmärksamhet när han gjorde detta trick under en fotbollsmatch i
Spanien och journalisterna började kalla tricket för 'Chilena' som tricket heter numera i Sydamerika.
De mest kända idrottarna genom tiderna i Chile är följande:
- Leonel Sánchez, Målskytt i Fotbolls-VM 1962
- Elias Figueroa, En av Sydamerikas bästa försvarare under 70-talet
- Carlos Caszely, Kanske Chiles bästa genom tiderna
- Ivan Zamorano, En av deltagarna i Chiles OS-brons lag 2000
- Marcelo Salas, Framgångsrik spelare i Serie A
- Patricío Yañez, Deltog i den legendariska matchen i Maracana 1987 mot Brasilien,där Chile besegrade Brasilien med 4-0.
- Eduardo Bonvallet, Deltog i det framgångsrika landslaget 1980.
- Matías Fernández, Nytt superlöfte.
- Marcelo Rios, Sydamerikas första världsetta i ATP-touren.
- Fernando González, Vann OS-Brons 2004 och guld i dubbel med
- Nicolás Massú, som också vann guld i 2004 års OS-singel
- Alberto Larraguibel, Ridandes på hästen Huaso satte han 1949 världsrekordet i hästhoppning. (2.47 m)
- Martin Vargas, Slogs om VM-titeln 4 gånger, bara för att förlora i samtliga matcher.
- Carlos Cruzat, Har varit Världsmästare
- Eliseo Salazar, delog i formel-1 cirkusen under 70 och 80-talen.
Referenser
Externa länkar
Chile
Chile
Chili
Chile
)
)
)
