Dagö

Artiklen behandlar ön Dagö (estniska: Hiiumaa). För länet med samma namn, se Hiiu län.

Dagö (estlandssvenskt uttal: da:e, estniska Hiiumaa, forngutniskass Dagaiþ) är en estnisk ö. Dagö är den norra ön av de två stora öarna som ligger väster om Estland fastland; den södra heter Ösel. Huvudorten på Dagö är Kärrdal. Ön har cirka 12 000 invånare på 960 km². Huvudnäringarna var tidigare jordbruk, fåravel, skogsbruk, skogsindustri och fiskkonservindustri men på senare tid har en plastindustri växt fram liksom turism. Kulturlandskapet präglas fortfarande av jordbruk men industriell verksamhet och turism är nya inslag i landskapet.

På Dagös ostsida vid Harsundet mot Ormsö ligger hamnen Heltermaa, som har färjeförbindelse med Rus på fastlandet. Färjeförbindelse finns också med Ösel.

Ön var länge ett viktigt centrum för svenskarna i Estland. I slutet av 1700-talet fanns där cirka 2 000. Av dessa deporterades år 1781 ungefär hälften till Ukraina av kejsarinnan Katarina II. De få som överlevde den långa vandringen till fots till Ukraina via Moskva grundade byn Gammalsvenskby. År 1929 evakuerades de flesta av de kvarvarande svenskarna från Gammalsvenskby till Gotland, men några av dem valde att återvända. Av dessa försvann de flesta i fångläger. De kvarvarande svenskarna på Dagö bodde framförallt i området i och kring Kärrdal, där det fortfarande finns ett fåtal personer som betraktar sig som svenskar. Flertalet svenskar på Dagö uppgick emellertid antingen i den estnisktalande majoritetsbefolkningen eller flyttade över till Ormsö när godset Hohenholm upplöstes under 1800-talet. Fortfarande är dock de estniska dialekterna på Dagö påverkade av svenskan i ännu högre grad än den estniska som talas på fastlandet.

Under andra världskriget förstördes staden Kärrdals hamn av tyskarna, och den är fortfarande inte återuppbyggd. I dag ligger båthamnen cirka en mil norr om staden.