Danmark under andra världskriget

Den här artikeln behandlar Danmarks historia under andra världskriget.

Vid månadsskiftet juni-juli 1944 utlystes generalstrejk i Köpenhamn som svar på det utegångsförbud tyskarna infört. Stadsborna struntade i utegångsförbudet och byggde barrikader, som på bilden

Pansarfordon, tillhörande de danska motståndsmännen

Danmark under andra världskriget blev efter en kort tids neutralitet ockuperat av Nazityskland.

Historik

Den 1 september 1939 förklarade sig Danmark neutralt, lade ut minor i farlederna och inkallade några få årgångar av försvaret. Anslaget till försvaret hade skurits ned ända sedan 1922. Från tysk sida försäkrade storamiral Raeder och Hitler själv att Tyskland inte skulle kränka den danska neutraliteten.

Den 9 april 1940 gick tyska trupper till anfall mot Danmark under operation Weserübung. Det egentliga tyska målet var dock Norge och att säkra järnmalmstransporterna från Sverige och för att få flott- och flygbaser som skulle vara till nytta när tyskarna skulle anfalla Storbritannien.

I svenska medier beskrevs händelsen som att tyska trupper inmarscherade utan att möta något motstånd. De tyska styrkorna gick in över gränsen vid Flensburg och Tönder, och på morgonen 9 april landsteg sjöstransporterade soldater i Köpenhamn. 16 danska soldater dog under de första morgontimmarna men den danska armén hade knappast något att sätta emot.

Danmarks regering antog efter förhandlingar och protest tyska villkor och ställde sig under tysk administration och bildade en samlingsregering. Samma natt utspelades häftiga sjöstrider utmed den norska kusten mellan allierade trupper och tyska flottavdelningar under svår storm.

Av Sverige begärde Tyskland strikt neutralitet. I Sverige hölls bland annat konseljer med kungen och nämndsammanträden med utrikesministern, innan regeringen svarade att den skulle hålla sig till samma neutralitetspolitik som den fört dessförinnan, och att regeringen förbehöll sig rätten att vidta de åtgärder som krävdes för att vidmakthålla den.

Ökade oroligheter och undantagstillstånd

Den 21 mars 1945 inträffade Shellhusbombardemanget. I Shellhuset i Köpenhamn hade tyska Gestapon inrättat sitt högkvarter våren 1944. På grund av att den danska motståndsrörelse blev hårt förföljd och hotades att krossas av Gestapo begärde motståndrörelsens ledare att högkvarteret skulle bombas i slutet av 1944. Flyganfallet sköts upp på grund av den tyska Ardenneroffensiven men den 21 mars 1945 blev det av på motståndsrörelsens trägna begäran. Anfallet blev lyckat och högkvartet totalförstördes. Ungefär 50 danskar och 50 tyskar som arbetade för Gestapo dog i anfallet och 18 av de 26 fångar som fanns fängslade i huset lyckades fly. Dock kraschade ett av planen i den första vågen nära en skola och den efterföljande tredje vågen av plan bombade skolan istället för Shellhuset då de blev desorienterade av röken från det brinnande planet. Det ledde till att 123 civila varav 87 barn dödades.

I de juridiska processerna efter andra världskriget fick Danmark utstå mycket kritik för sina till synes 'tyskvänliga' samarbetskompromisser. Omedelbart efter befrielsen arresterades 40 000 danskar som misstänkta landsförrädare. De flesta av dessa släpptes snart men tusentals danskar som arbetat åt tyskarna dömdes till böter eller fängelse och 52 stycken danskar avrättades även för landsförräderi. Politiker i samlingsregeringen som samarbetat med tyskarna gick dock ostraffade från krigsåren och många kunde fortsätta sina politiska karriärer.

Island och Grönland

Den danske ambassadören i USA erkände inte den danska regeringen efter ockupationen och tillät därför på egen hand att USA upprättade baser på Grönland. Detta kortade flygrutten till England via Grönland och Island. USA upprättade även viktiga meteorologiska stationer på Grönland. Tyskarna försökte göra likadant i hemlighet men dessa försök stoppades av amerikanska och danska patruller på plats. [1]

Danska frivilliga i Waffen-SS

Nyansering av krigshistorien

Uppskattningsvis mellan 6000 och 8000 barn med tysk far och dansk moder föddes under och strax efter ockupationen. Den danska regeringen har 5579 sådana fall I sina arkiv, Summary: 'German-Girls during Occupation and Post War Purge' , Anette Warring

Uppskattningsvis 10 000 tyska flyktingbarn under 5 års ålder dog i danska läger efter krigsslutet. Fler tyska flyktingar anges ha dött i danska läger efter kriget än danskar under hela kriget. Eftersom motviljan mot tyskar var stark bland befolkningen så valde danska röda korset och danska läkarsällskapet att tyskarna ej skulle ges någon läkarvård. Som en konsekvens dog exempelvis 80% av alla spädbarn, de flesta av orsaker som enkelt hade kunnat behandlas.

}
  |Merete Mazzarella. }}}
   |}
         |”En skamfläck i den danska historien ”.
         |”En skamfläck i den danska historien”.}} }}}
   | Svenska Dagbladet}}}
   |, 2006-06-16.}}}
   | s. }.}} 

}
  |Manfred Ertel. }}}
   |}
         |”DENMARK 'S MYTHS SHATTERED; A Legacy of Dead German Children ”.
         |”DENMARK 'S MYTHS SHATTERED; A Legacy of Dead German Children”.}} }}}
   | Der Spiegel}}}
   |, 2005-05-16.}}}
   | s. }.}}