Fysikaliska egenskaper
Diamant är det hårdaste ämne som hittats i naturen, och är ett av de hårdaste ämnen man över huvud taget känner till. Dess
smältpunkt är 3550°C, vilket är den näst högsta kända smältpunkten, överträffad endast av grafitens.
Kokpunkt är 3825°C. Diamant bryts sakta ned till
grafit, eftersom detta har en mer stabil kristallin form.
Diamant är värmeledande och elektriskt isolerande. Den har också en mycket hög
brytningsindex, vilket ger det speciella glittrande utseendet. Vikten på en diamant nämns i
carat. En
carat är 200
mg.
Bildande
Diamanter bildas under högt
tryck och hög
temperatur inne i
jordskorpan. Det skapas en klar kristallform som är mycket hållbar. Det som har hänt är att kolatomen har bundit sig till fyra andra kolatomer i form av en
tetraeder runt sig. Kolatomerna hålls ihop med hjälp av mycket starka bindningar.
Konstgjorda diamanter
Metoden att tillverka konstgjorda diamanter uppfanns
1953 på
ASEA i
Västerås av uppfinnaren
Baltzar von Platen, som med hjälp av den unge civilingenjören Anders Kämpea kunde framställa världens första konstgjorda diamanter i en specialbyggd tryckugn. De så kallade
syntetisk diamanterna, som främst används inom industrin, blir inte lika stora som de naturligt bildade och har oftast en gulaktig färg.
Användningsområde
Diamanter är mest kända som ädelstenar, där det glittrande utseende utnyttjas genom att fasettslipa diamanten så att den fångar och återkastar ljuset på ett tilltalande sätt. Diamanten används också som skärverktyg för glas, och i borrindustrin som borrspetsar.
Ädelsten
Inom diamantbranschen kvalitetsgraderas och värderas diamanter efter fyra olika egenskaper, diamantens 4C - Carat, Clarity, Color, Cut (carat, klarhet, färg, slipning).
Som orenheter eller felaktigheter anser man inneslutningar, sprickor, blåsor med mera som kan minska värdet högst betydligt. Färgen bör vara rent vit helst med skiftning i blått (blåvit är den finaste kvaliteten). Gul- och brunaktiga skiftningar nedsätter värdet.
Gemological Institute of Americas (GIA) färggraderingsskala, samt traditionella benämningar:
| D-E
| River
| R
| Mycket sällsynt vit. Den högsta färgkvalité som finns på diamanten
|
| F-G
| Top Wesselton
| TW
| Sällsynt vit
|
| H
| Wesselton
| W
| Vit
|
| I (Com)
| Top Crystal
| TCr
| Mycket lätt tonad vit. Sällsynt vit
|
| J (Com)
| Crystal
| Cr
| Lätt tonad vit
|
| K (Com)-L
| Top Cape
| TCa
| Tonad vit
|
| M-N
| Cape
| Ca
| Lätt gulaktig
|
| O-R
| Light Yellow
| LY
| Lätt gult
|
| S-Z
| Yellow
| Y
| Gult
|
De viktigaste slipformerna är:
- Fullslipade briljanten, med taffel, 32 fasetter på översidan och 24 på undersidan
- 8-kantslipade briljanten, med taffel, 8 fasetter på översidan och 8 på undersidan
- Rosenstenen med fasetter över hela översidan (vanligen 24 stycken) och plan undersida
- Carré- och baguettslipning, det vill säga kvadratiska eller rektangulära briljanter med långsmala fasetter längs kanterna, även med brutna hörn (smaragdslipning)
Historia
Diamanter utvanns såvitt är känt för första gången i
Indien för över 4 000 år sedan. Det var dock först
1456, när Louis de Berqueur upptäckte hur diamanter kunde slipas, som intresset vaknade för denna sten. Fram till
1700-talet var det i princip bara i Indien diamanter utvanns, närmare bestämt i gruvorna i
Golconda.
1726 gjordes sedan fynd av diamanter i
Brasilien.
Den moderna diamantindustrin och diamantslipningsindustrin föddes genom fynden av diamanter i Hopetown, söder om Kimberley i Sydafrika 1867.
Ett av företagen från diamantruschen i Sydafrika, De Beers är idag det dominerande företaget på marknaden, med en ställning så stark att man på egen hand kan påverka priset på rådiamanter, vilket har skett genom Londonsyndikatet eller senare Central Selling Organisation (CSO).
Större omfattning har bearbetningsindustrin/diamantslipningsindustrin bland annat i Nederländerna, USA, Israel och Indien.
Två tredjedelar av alla diamanter i världen kommer från gruvor i Afrika, oftast från Angola, Botswana, Centralafrikanska republiken, Kongo-Kinshasa, Namibia, Sierra Leone och Sydafrika. På senare tid har diamanter av god kvalitet hittats i Kanada, och även i Ryssland finns det diamanter. Det finns diamanter i gul, röd, blå, grön och champagnefärg. Färgerna kommer av att små mängder föroreningar ingår i diamanten.
Kända diamanter
Världen hittills största diamant hittades
27 augusti 2007 i
Nordvästprovinsen i
Sydafrika.
[http://www.news24.com/News24/South_Africa/News/0,,2-7-1442_2172435,00.html] 
Den är ungefär dubbelt så stor som den tidigare rekordhållaren,
Cullinandiamanten, som påträffades 1905 i
Transvaal i
Sydafrika. Andra kända diamanter är
Hope och
Koh-i-noor.
Noter
Externa länkar
Diamant
Timantti
Diamant
Diamant
)
