Dromeosaurider

Dromeosaurider (springande ödlor), även kallade raptorer, är det vetenskapliga namnet på en familj köttätande dinosaurier som tillhörde underordningen Coelurosaurier inom huvudordningen theropoder som omfattar praktiskt taget alla köttätande dinosaurier. De levde på de nordliga kontinenterna under krita.

De flesta dromeosauriderna var (åtminstone med dinosauriemått) ganska små, två-fyra meter långa (det fanns dock större släkten/arter). Många av dem var flockdjur och jagade i grupp. Därmed anses de med dinosauriemått ha varit intelligenta. De mest kända är Dromeosaurus, Velociraptor och Deinonychus. Det största av dem var Utahraptor och Megaraptor, och den minsta kallas Microraptorna. Även om storleken varierar hade de alla gemensamt att de var intelligenta och hade stora uppfällbara klor på fötterna som liknade en skära. Enligt de senaste forskningsrönen var de med stor sannolikhet nära släkt med de gigantiska tyrannosaurider och ättlingar till dromeosauriderna och deras närmaste släktingar anses leva kvar än idag som fåglar.

Släkten (urval)

• Dromeosaurus
• Sauronitholestes
• Utahraptor (största medlemmen i familjen)
• Deinonyuchus
• Velociraptor
• Variraptor
• Microraptor (minsta medlemmen i familjen)
• Abasaurus
• Bambiraptor
• Nuthetes
• Pyroraptor
• Megaraptor (den största av alla dromeosaurider)

Klassificering

• Arkosauria- Dinosauria-Saurichia-Theropoda-Coelurosauria-Maniraptora-Dromeosauridae

Om dromeosaurider

Dromeosauriderna var precis som alla andra köttätande dinosaurier tvåbenta tågångare. När de första dromeosauriderna upptäcktes i mitten av 60-talet vände de upp och ner på den gamla schablonbilden av dinosaurierna som slöa kallblodiga (växelvarma) reptiler vars liv var lika osocialt som vanliga ödlors och ormars är idag. Fossilen visade att dessa djur med största sannolikhet var varmblodiga som däggdjur och fåglar. De hade förhållandevis stora hjärnor, god syn och anses ha varit minst lika intelligenta som fåglar. De var också snabba djur och kunde springa betydligt fortare än en människa. Undersökningar av deras hjärnor har även visat att djuren (åtminstone en del dromeosaurider) var kapabla att koordinera sina angrepp (åtminstone en del av dem var flockdjur), något som knappast kännetecknar ödlorna idag.

Benämningen 'raptorer' kommer från deras beväpning. Hos varje släkte och art fanns på en av fötternas tår en stor krökt klo - hos den största medlemmen Utahraptor var den 23 cm lång. Dessa vapen kunde användas för att attackera dinosaurier som var betydligt större än de själva.

Enligt de senaste rönen var de väldiga tyrannosauriderna nära släkt med dromeosauriderna vilket medfört att man delvis fått rita om theropodernas (de köttätande dinosaurierna)s släktträd. Troligen var dromeosauriderna förfäder till Tyrannosaurus rex och de andra tyrannosauriderna. Tyrannosaurus rex och övriga tyrannosaurider har annars tidigare ansetts vara mycket närmare släkt med allosauridernana, en annan familj stora köttätande dinosaurier som tillhörde den andra huvudgruppen theropoder, carnosaurier. Dromeosauriderna själva tillhörde annars en undergrupp coelurosaurier som kallas maniraptorer. Där ingår också ett flertal andra familjer coelurosaurier, inklusive fåglar.

Dromeosauridernas släktskap med fåglar

I slutet av 1960-talet hade det gått några år sedan Deinonyuchus (som levde under äldre krita), den första dromeosauriden, upptäcktes. Paleontologerna noterade snabbt att dinosauriens skelett hade mycket stora likheter med fåglars. Den gamla teorin om att fåglarna härstammar från dinosaurierna 'dammades' därmed av igen. Nu, drygt 35 år senare, är nästan samtliga paleontologer övertygade om att fåglarna verkligen härstammar direkt från små köttätande dinosaurier och således är ättlingar till coelurosaurierna.

Även om avgörande bevis saknas tyder mycket på att fåglarna verkligen är ättlingar till dinosaurierna. De klassas biologiskt i gruppen maniraptorer som även dromeosauiderna hör till. Även om mycket tyder på att att paleontologerna har rätt finns det brister i teorin. En hel del paleontologer anser emellertid att dessa kan överbryggas utan större problem.

Under 1990-talet upptäckte man nya släkten dromeosaurider med fjädrar, fynd som har mött största motståndet i religiösa kretsar. Många forskare tror nu att samtliga dromeosaurider var befjädrade och även många andra coelurosaurier. Det har även spekulerats att en del av dem kanske till och med kunde flyga. Några har gått så långt att de föreslagit att dromeosauriderna utvecklades från fåglar varvid de behöll fjädrarna men förlorade flygförmågan.

Teorin att dromeosauriderna utvecklades från fåglar skulle om den stämmer bidra till att förklara den mycket stora ökningen under krita av antalet dinosauriefamiljer som var coelurosaurier. De första fåglarna anses ha uppträtt under jura för uppemot 160 miljoner år sedan, då antalet coelurosauriefamiljer var mycket färre än vad fallet var drygt 50 miljoner år senare. Några konkreta bevis finns inte ännu och teorin har åtminstone tills vidare få anhängare.

Är fåglarna dinosaurier?

Enligt forskarna är fåglarna (Aves) Avian Dinosaurs, d.v.s. fågeldinosaurier medan resten av deras utdöda släktingar icke är det. Dinosaurierna skulle med andra ord inte vara utdöda. En grupp har överlevt och är dessutom synnerligen framgångsrik. Med drygt 9000 arter spridda över världen skulle det paradoxalt nog finnas fler dinosauriearter än däggdjursarter idag.

Även om paleontologerna har rätt så vill till exempel ornitologer ändå klassa fåglarna som just fåglar och ingenting annat. Framtiden får utvisa om det kommer ett direkt avgörande bevis som visar att fåglarna är överlevande dinosaurier eller något modifierade coelurosaurier om man föredrar den beteckningen.

Källor

• Dinodata
• Dromaeosauridae i engelska Wikipedia oktober 2005