Drottningholms slott

Drottningholms slott med slottsparken är ett kungligt lustslott beläget i Drottningholm på Lovön i Mälaren. Drottningholms slott är den svenska stormaktstidensbyggnads förnämsta slott och ett världsarv. Slottet fick sitt namn redan 1580, under Johan III:s tid. Han lät här bygga ett stenhus åt sin drottning Katarina Jagellonica. Sedan 1981 är Drottningholms slott kungafamiljens officiella bostad. Kungafamiljen bor i slottets södra länga. Slottsparken är till stora delar öppna för besökare året om.

Historia

Drottningholm kring år 1700

1500-talsslottetsslottet inköptes av Hedvig Eleonora 1661, men slottet brann 30 december samma år. Efter den förödande branden fick arkitekten Nicodemus Tessin d.ä i uppdrag att uppföra en ny slottsbyggnad utifrån de bevarade murarna och källarvalven av Johan III:s slott. Tessins slottsbyggnad var i stort sett färdig och inredningarna påbörjade vid hans död 1681. Hans son, Nicodemus Tessin d.y, fick därefter ansvar för inredningen, till vilken han tog hjälp av landets främsta konstnärer, samt trädgårdens anläggande.

Tessins huvudbyggnad, som utseendemässigt är påverkad av fransk-holländsk klassicism, rymmer det praktfulla trapphuset och paradrummen, medan de två sidolängorna innehåller bostadssviterna. Berömda är Hedvig Eleonoras paradsängkammare och Lovisa Ulrikas gustavianska bibliotek.

Vid slottet anlades också en exklusiv fransk barockpark som till betydande delar bevarats till vår tid. En stor del av arbetskraften var ryska krigsfångar. Parkens bronsskulpturer är verk av en av den nordeuropeiska renässansens mest framträdande skulptörer, Adrian de Vries. Samlingen fördes till Sverige som krigsbyte dels från Prag, dels från Frederiksborgs slott i Danmark. I utkanten av parken ligger Kina slott.

Drottningholms slott kom att förbli de kungliga damernas slott och år 1744 skänktes det som bröllopsgåva till prinsessan Lovisa Ulrika av Preussen då hon gifte sig med den svenske tronföljaren Adolf Fredrik. Lovisa Ulrika gav Carl Hårleman i uppdrag att bygga på slottsflyglarna med en våning för att inrymma bibliotek och porträttgalleri. Det var också på hennes initiativ Drottningholmsteatern anlades.

Drottningholm såldes 1777 av Lovisa Ulrika till staten. Slottets underhåll försummades, men Gustav III lät anlägga den Engelska parken och under Oscar I genomfördes en del reparationer på slottet, först åren 1907-1911 restaurerades slottet grundligt.

Drottningholmsteatern

Drottningsholms slottsteater

Drottningholmsteatern är en unik 1700-talsteater - den bäst bevarade i världen - med ett avancerat maskineri som möjliggör dekorväxlingar inför öppen ridå. De ursprungliga dekorerna är numera kopierade och bevarade. Dessutom har teatern falluckor, rörliga vågor, ljusmaskineri samt vind- och åskapparater som bidrar till att skapa föreställningarnas stämning. Dess scen hör fortfarande till landets djupaste, hela 20 meter. Teatern anlades på initativ av drottning Lovisa Ulrica, och ritades av Carl Fredrik Adelcrantz, och stod klar 1766.

Kina slott

Kina slott är ett litet lustslott. Den första byggnaden här uppfördes som ett monteringsfärdigt hus 1753 och var då en födelsedagsgåva till drottning Lovisa Ulrika från kung Adolf Fredrik.

Det nuvarande Kina slott, som ersatte den gamla träpaviljongen från 1753, är ritat av Carl Fredrik Adelcrantz. Det började byggas 1763 och stod klart år 1769. Arkitekturen är i grunden fransk rokoko men har en exotisk karaktär, med kinesiska och orientaliska inslag som var högsta mode.

Slottskyrkan

Drottningholms slottskyrka är en kyrka som tillhör den kungliga hovförvaltningen. Byggnaden, som utgör norra tornet på Drottningholms slott påbörjades 1696. Kyrkan är helt rund, men har tre svagt utstickande mittpartier och täcks av en kopparbeklädd takkupol med fönster och en lanternin.

Kyrkan stod klar år 1728. Åren därefter inreddes kyrkan, ett arbete som leddes av Carl Hårleman. 1730 invigdes kyrkan. En ombyggnad gjordes 1740, därefter återinvigdes kyrkan.

Slottsparken

Engelska trädgården

Parken omkring slottet är till största delen öppen för allmänheten och har många besökare under sommaren. Parken har byggts upp i olika omgångar sedan slottet byggdes, vilket gett olika delar sin egen speciella karaktär.

Nyttoträdgården

Strax öster om teatern, ungefär där parkeringen idag ligger, låg vid tiden för den första slottsbyggnaden, nyttoträdgården som gav slottet frukt och grönsaker. Kvar lär finnas ett päronträd och ett fält storbladig pestskråpa

Orangeriet

På 1600-talet tillkom ett orangeri där det odlades utplanteringsväxter. Detta flyttades på 1790-talet till ett område strax norr om den Engelska parken.

Barockträdgården

Den äldsta delen av slottsparken skapades i slutet av 1600-talet under överinseende av Hedvig Eleonora och lett av Nicodemus Tessin och hans son. Trädgården kantas av lindalléer. Många av statyerna i detta område gjordes av konstnären Adrian de Vries. Barockträdgården var liksom resterande delar av parken dåligt underhållna under 1800-talet, men återställdes på 1950- och 1960-talet på initiativ av Gustav VI Adolf. 1998 ersattes alléernas gamla lindar med nya träd.

Engelska parken

Gustav III tog initativet till vad som ibland kallas den engelska parkdelen. Denna park, skapad av Fredrik Magnus Piper, ligger norr om barockträdgården och består av två dammar med kanaler, broar och stora öppna gräsytor samt trädalléer. I parkdelen finns klara linjer som har skapats för att dra ögat till en särskild punkt. De flesta av de antika marmorstatyerna köpte Gustav III från Italien.

Ett världsarv

Slottsfontän

Slottet och dess trädgårdar samt Drottningholmsteatern och Kina slott blev ett världsarv 1991.

Motiveringen löd: