Einar Wallquist tillträdde tjänsten som provinsialläkare i lappmarkskommunen Arjeplog 26 år gammal, blev förtjust i landskapet och människorna och blev kvar. Debutboken Kan doktorn komma? kom 1935, och följdes av en lång rad böcker som skildrar livet och människorna i fjäll och lappmarker under 1900-talets första hälft. Efter en av sina böcker blev Wallquist ofta kallad Lappmarksdoktorn i pressen. Kan doktorn komma? blev filmatiserad av Rolf Husberg 1942. Wallquist skrev dessutom en läkarbok för hemmen.
Wallquist var mycket intresserad av den samiska kulturen och nybyggarkulturen, och han började samla in äldre föremål från den trakt där han verkade. Tre år efter pensioneringen som läkare 1962 invigdes Wallquists skapelse Silvermuseet i Arjeplog. Einar Wallquist var verksam som museiman fram till sin död knappt 90 år gammal i december 1985. Sedan 1995 har även Wallquists hem, Doktorsgården, varit öppen varje sommar för guidade visningar.
Bibliografi
- Kan doktorn komma (1935)
- Lappmarksdoktorn (1936)
- Lappmarksår (1937)
- FÃ¥ mans land (1939)
- Dagen oss förunnad (1941)
- Möte med granne (1943)
- Väster om väg (1945)
- VÃ¥ra sjukdomar (1946)
- Att få komma (1947)
- Med varandra (1949)
- Bilder från mina lappmarksr (1950)
- Mer än mantalsskriven (1951)
- De tolv månaderna (1953)
- Blott en dag (1955)
- Midnattstimme (1957)
- Det äventyrliga (1959)
- De bodde i norr (1961)
- Närstående (1963)
- I minnet gömt (1965)
- Av mången glömt (1967)
- De kranka och de uslingar (1968)
- Arjepluogs kyrkor (1970)
- Silvervägen (1975)
- Arjeplog fordomtida (1983)
Litteratur
- Kurt Kihlberg: Den stora boken om Lappmarksdoktorn Einar Wallquist och folket i hans litterära hemprovins (Piteå 1993)
