Erik Gustaf Geijer, född 12 januari 1783 på Ransäters bruk i Värmland, död 23 april 1847, var en svensk författare, poet, filosof, historiker och tonsättare; han var professor i historia vid Uppsala universitet från och med 1817 och blev 1824 ledamot av Svenska Akademien. Geijer var rektor för Uppsala universitet under åren 1822, 1830, 1836 och 1843–1844. Som representant för universitetet var han ledamot av prästeståndet i ståndsriksdagen under åren 1828–1830 och 1840–1841. Medlem av Götiska förbundet och redaktör för dess tidskrift Iduna. Morfar till Hugo Hamilton. Son till Bengt Gustaf Geijer och Ulrika Magdalena Geisler.
År 1795 (då han var tolv år) gick han i Karlstads skola, han blev student 1799 i Uppsala, filosofidoktor 1806, docent i historia 1810 och ordinarie professor 1817.
Under en resa till England, som var av stor betydelse för hans utveckling, utnämndes han till docent i historia (1810). Efter sin vistelse i England bestämde han sig för att stanna där. Åren 1809 och 1810 tillbringade han i England. Han gifte sig 1816 med Anna Elisabeth Lilljebjörn.
början av 1816 höll han i Uppsala föreläsningar om svensk historia, som besöktes av ett stort antal lyssnare, bland dem den tyska författarinnan Amalia von Helvigens som då hade semester i Uppsala. Hon gjorde ett djupt intryck på honom och väckte hans sinne för konst skönhet. Han hämtade inspiration till sin diktning från forntiden och skrev de berömda dikterna Vikingen och Odalbonden, och i folkvisestil skrev han Den lilla kolargossen. Han var även tonsättare. Han komponerade inte bara melodier till många av sina dikter, utan också kammarmusik och pianoverk.
År 1817 blev han professor i historia och ansågs såsom universitetets främste man på sin tid. Som professor vid Uppsala universitet skrev han Svenska folkets historia och blev genom detta också en berömd som historiker.
År 1821 blev han med anledning av den filosofiska skriften Thorild utsatt för en tryckfrihetsprocess, som hade kunnat leda till landsförvisning, i det att vissa åsikter, som han uttalat om dogmerna, ansågs innebära förnekelse av den rena evangeliska läran. Han frikändes.
År 1838 gav han ut första numret av tidskriften Litteraturbladet. Detta var hans arbete, filosofi och liv till den dag han skulle dö. Samma år offentliggjorde Geijer sitt 'avfall' från den konservativa åskådningen och meddelade sig vara liberal, vilket väckte uppståndelse i hela Sverige. Han dog den 23 april 1847 i Stockholm, 64 år gammal.
År 1888 restes en staty, signerad John Börjeson, av Geijer i Universitetsparken i Uppsala.


