Administrativ historik
Dagens kommun har i flera steg bildats av de tjugo socknar i området som, när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft år 1863 inrättades som landskommuner.
År 1875 bröts en del av Västra Sallerups kommun ut och bildade Eslövs köping. I den resterande delen inrättades 1894 ett municipalsamhälle med namnet Västra Sallerup. 1909 delades kommunen ånyo i och med att Västra Sallerups municipalsamhälle inkorporerades med Eslövs köping, som 1911 ombildades till Eslövs stad. Ytterligare två municipalsamhällen inrättades. Dessa var Löberöd i Hammarlunda och Högseröds kommuner år 1899 samt Marieholm i Reslövs kommun år 1915.
Kommunreformen 1952
Vid
kommunreformen 1952er bildades följande
storkommun:
- Bosarp av de 4 tidigare kommuner Bosarp, Stehag, Trollenäs och Västra Strö.
- Harrie av de 6 tidigare kommuner Lilla Harrie, Remmarlöv, Stora Harrie, Virke, Västra Sallerup och Örtofta.
- Löberöd av de 3 tidigare kommuner Hammarlunda, Harlösa och Högseröd. I kommunen fanns det 1899 inrättade och 1954 upplösta municipalsamhället Löberöd, vilket gav kommunen dess namn.
- Marieholm av de 3 tidigare kommuner Reslöv, Torrlösa och Östra Karaby. I kommunen fanns det 1915 inrättade och 1960 upplösta municipalsamhället Marieholm, vilket gav kommunen dess namn.
- Röstånga av de 4 tidigare kommuner Ask, Billinge, Konga och Röstånga. I kommunen fanns det 1935 inrättade och 1966 upplösta municipalsamhället Röstånga, vilket gav kommunen dess namn.
- Skarhult av de 6 tidigare kommuner Borlunda, Gårdstånga, Holmby, Skarhult, Skeglinge och Östra Strö.
- Snogeröd av de 3 tidigare kommuner Bosjökloster, Gudmuntorp, Hurva och Snogeröd.
Kommunreformen 1971
Sammanläggningarna inom kommunblocket inför nästa kommunreform skedde dels
1967 då Bosarp inkorporerades med Eslöv, dels
1969, då Harrie och Röstånga och Snogeröd upplöstes och delar av dem slogs samman med Eslöv. Slutligen färdigbildades Eslövs kommun
1971 då hittilsvarande Eslövs stad lades samman med Löberöd, Skarhult och del av Marieholm.
Socknar inom Eslövs kommun
Befolkningssiffror
Befolkningssiffror
| Ã…r
| Antal invånare
|
| 1875
| 1 240[Sallius, J: Fälad blev stad, sid 109].
|
| 1890
| 1 428[Sallius, J: Fälad blev stad, sid 109].
|
| 1911
| 5 396[Sallius, J: Fälad blev stad, sid 110].
|
| 1916
| 6 020[Sallius, J: Fälad blev stad, sid 110].
|
| 1921
| 5 964[Sallius, J: Fälad blev stad, sid 110].
|
| 1926
| 6 163[Sallius, J: Fälad blev stad, sid 110].
|
| 1931
| 6 035[Sallius, J: Fälad blev stad, sid 110].
|
| 1936
| 5 971[Sallius, J: Fälad blev stad, sid 110].
|
| 1941
| 6 392[Sallius, J: Fälad blev stad, sid 110].
|
| 1946
| 6 720[Sallius, J: Fälad blev stad, sid 110].
|
| 1951
| 7 167[Sallius, J: Fälad blev stad, sid 110].
|
| 1956
| 8 995[Sallius, J: Fälad blev stad, sid 110].
|
| 1968
| 25 153
|
| 1971
| 26 394
|
| 1976
| 26 480
|
| 1981
| 26 865
|
| 1986
| 26 296
|
| 1991
| 28 195
|
| 1996
| 28 525
|
| 2001
| 28 703
|
| 2006
| 30 437
|
t.o.m. 1874 Eslövs by
1875-1910 Eslövs köping
1911-1970 Eslövs stad
fr.o.m. 1971 Eslövs kommun
Kommunorganisation
Eslövs kommun är uppdelad i åtta förvaltningar;
- Arbete och Försörjning
- Barn och Familj
- Gymnasie- och Vuxenutbildning
- Kommunledningskontoret
- Kultur och Fritid
- Miljö och Samhällsbyggnad
- Service och Teknik
- VÃ¥rd och Omsorg
Kommunalråd
- Harald Billing, 1964-1967. 1 januari 1964 blev Harald Billing Eslövs förste heltidsengagerade drätselkammarordförande (drätselkammaren var föregångaren till dagens kommunstyrelse). 1965 ändrades titeln till kommunalråd.
- Ture Pettersson (s), 1968-1976 varav 1973-1976 trots borgerlig majoritet.
- Malte Jeppsson (c), 1976-1982
- Kjell Jansson (s), 1982-????
- Bertil Jönsson (c), ????-1994
- Gunnar Nilsson (s), 1994-2002
- Cecilia Lind (s), 2002-
Kommunvapnet
Blasonering: En blå sköld med ett vingadt hjul och däröfver ett klöfverblad, allt af guld. Skölden täckes af en murkrona.
Ovanligt är att gammalstavningen från vapnets fastställelse år 1911 fortfarade användes när vapnet registrerades i PRV 1974. Inga konkurrerande vapen fanns i de enheter som lades samman till Eslövs kommun. Udda är också att en murkrona omtalas i blasoneringen. Den är dock inte med på den exempelbild som finns registrerad i PRV.
Vänorter
Orter i Eslövs kommun
I Eslövs kommun finns 12 tätorter och 10 småorter.
Tätorter
I tabellen nedan presenteras de 12 tätorterna i storleksordning efter folkmängd per den 31 december 2005
[SCB-folkmängden per tätort vart femte Ã¥r ]
. Centralorten är i fet stil.
I siffrorna ovan ingår folkmängden även i den mindre del av tätorten
Löberöd som ligger i
Höörs kommun.
Småorter
I tabellen nedan presenteras de 10 småorterna i storleksordning efter folkmängd per den 31 december 2005
[SCB-folkmängden per småort vart femte år ].
Övriga orter
NÃ¥gra mindre orter i bokstavsordning.
Församlingar
Kyrkor, tempel och kapell i Eslövs kommun
|
|
|
 Västra Sallerups kyrka |
Slott
Natur
Inom Eslövs kommun finns fyra naturreservat:
Abullahagen, ligger i sydöstra delen av Eslövs tätort. Avsattes som naturreservat år 1994.
Billingemölla, ligger i Rönneås dalgång ca 2 km nordöst om Billinge. Avsattes som naturreservat år 1994.
Bosarps jär, ligger ca 5 km norr om Eslöv. Avsattes som naturreservat år 1963.
Eslövs allmänning, i folkmun kallad 'Fäladen', ligger i Eslövs tätort. Avsattes som naturreservat redan år 1919 och är därmed ett av de äldsta naturreservaten i Sverige.
Politik
Mandatfördelning i
kommunfullmäktige efter
valet 2006.
Kommunalråd mandatperioden 2007-2010: Cecilia Lind (s) och oppositionsråd Mikael Kourtzman (m)
Källor
Externa länkar
Referenser
Noter
Källor
- Sallius, Joel & Johannesson, Gösta & Arvastson, Allan. (1961). Fälad blev stad. Eslöv: Eslövs stads drätselkammare
Commune d'Eslöv
Eslöv
)
