Alfabet
Alfabetet består av följande 32 bokstäver: A, B, C, D, E, F, G, H, I, J, K, L, M, N, O, P, Q, R, S, Š, Z, Ž, T, U, V, W, Õ, Ä, Ö, Ü, X, Y
Uttal
Estniskan har nio
vokaler och fjorton
konsonanter. Något som är rätt unikt med estniskan är att det finns tre vokallängder (kvantiteter): kort, lång och halvlång, något som delas med få andra språk.
Vokaler
Estniskans nio vokaler är
a e i o u õ ä ö ü, plus en som används i
lånord,
y. Estniskan har inte kort-lång-system som svenskaern, utan alla vokaler har ett fast uttal samt tre vokallängder. Även
diftong kan vara halvlånga. Det är ingen skillnad på lång och halvlång vokal i skriftspråk, men av studenter markeras detta med ` (
grav accent) före ordet.
Fonem
(IPA)
| Grafem
| Exempel
|
|
| ɑ
| a
| aga
| 'men', 'emellertid'
|
| e
| e
| ema
| 'mor'
|
| i
| i
| isa
| 'far'
|
| o
| o
| onu
| 'farbror', 'morbror'
|
| u
| u
| uus
| 'ny'
|
| ɤ
| õ
| sõber
| 'vän'
|
| æ
| ä
| lähen
| 'jag går'
|
| ø
| ö
| töö
| 'arbete'
|
| y
| ü
| ütlen
| 'jag säger'
|
Konsonanter
Estniskans fjorton konsonanter är
b d g h j k l m n p r s t v, plus åtta som används i lånord,
c q w x f š z ž. Alla
klusiler har halvlånga variationer (markeras med dubbelvokal). Fyra konsonanter kan
muljeras,
l s n t. Detta markeras ej i skriftspråk, men av studenter markeras detta med ´ (
akut accent) efter den berörda konsonanten.
Fonem
(IPA)
| Grafem
| Exempel
|
|
| p
| b
| halb
| 'dålig'
|
| t
| d
| kord
| 'gång'
|
| k
| g
| õige
| 'rätt'
|
| j
| j
| juba
| 'redan'
|
| kː
| k
| õpik
| 'lärobok'
|
| l
| l
| laud
| 'bord'
|
| m
| m
| mets
| 'skog'
|
| n
| n
| naine
| 'kvinna'
|
| pː
| p
| õppima
| 'att lära'
|
| r
| r
| Rootsi
| 'Sverige'
|
| s
| s
| suur
| 'stor'
|
| tː
| t
| raamat
| 'bok'
|
| v
| v
| või
| 'eller'
|
Kasus
Estniskan har 14
kasus. Här följer en tabell över hur man deklinerar dem: exempelordet är 'lennuk' (flygplan).
Estniskan skiljer inte på
bestämd och
obestämd form, men för enkelhetens skull står översättningarna bara i endera formen.
|
| Singular
| Plural
| Betydelse
| Suffix
|
| Nominativ
| lennuk
| lennukid
| flygplanet
| se nedan
|
| Genitiv
| lennuki
| lennukite
| flygplanets
| a e i u eller ingen ändelse
|
| Partitiv
| lennukit
| lennukeid
| flygplanet
| t d a e i eller u (i singular), id sid i e eller u
|
| Illativ
| lennukisse
| lennukitesse
| in i flygplanet
| -sse
|
| Inessiv
| lennukis
| lennukites
| i flygplanet
| -s
|
| Elativ
| lennukist
| lennukitest
| ut ur/om flygplanet
| -st
|
| Allativ
| lennukile
| lennukitele
| åt flygplanet
| -le
|
| Adessiv
| lennukil
| lennukitel
| på flygplanet
| -l
|
| Ablativ
| lennukilt
| lennukitelt
| från flygplanet
| -lt
|
| Translativ
| lennukiks
| lennukiteks
| (så)som ett flygplan
| -ks
|
| Terminativ
| lennukini
| lennukiteni
| fram till flygplanet
| -ni
|
| Essiv
| lennukina
| lennukitena
| (använd) som flygplan
| -na
|
| Abessiv
| lennukita
| lennukiteta
| utan flygplan
| -ta
|
| Komitativ
| lennukiga
| lennukitega
| med/per flygplan
| -ga
|
1 Vissa ord i singular har speciella, alternativa illativformer (
kort illativ).
Nominativ
Kasuset
nominativ används främst för att markera
subjektet till ett
finit verb eller
predikatsfyllnad och ibland även
objekt. Förleden i sammansatta ord kan också stå i nominativ, även om
genitiv är vanligast.
Exempel:
- lennuk on suur – flygplanet är stort
- see on lennuk – detta är ett flygplan
- osta lennuk – köp ett flygplan!
- paberraha – sedel, papperspengar (papper + pengar)
Nominativ
singular är grundformen av alla estniska substantiv.
Nominativ
plural konstrueras genom att lägga till suffixet
-d till
genitiv singular.
Genitiv
Kasuset
genitiv används på många sätt, bland annat som objekt, attributivt för att ange ägande (i vid bemärkelse), med postposition och som förled i sammansatta ord.
Exempel:
- ostsin lennuki - jag köpte ett flygplan
- lennuki uks - flygplanets dörr
- lennuki ees - framför flygplanet
- lennukimootor - flygplansmotor (flygplanets motor)
Genitiv singular är basen för alla kasus i singular, utom nominativ och partitiv. Det innebär att man lägger respektive kasusändelse till genitivformen. Genitiv singular är även basen för nominativ plural.
Genitiv plural bildas genom att lägga till suffixet
-de eller
-te till partitiv singular. Undantagsvis förekommer även ändelsen
-e.
Partitiv
Kasuset
partitiv är ett mycket vanligt kasus i estniskan, som främst används som objekt (vissa verb kräver att objektet ska stå i partitiv). Som sådant markerar det ofta en process eller pågående handling. De flesta prepositioner styr partitiv. Kasuset används även efter alla räkneord förutom
üks, ett:
üks lennuk,
kaks lennukit.
Exempel:
- näen lennukit - jag ser ett flygplan
- keset lennukit - mitt i flygplanet
Partitiv singular baseras på nominativen.
Övriga kasus
Övriga kasus baseras på genitiv singular respektive genitiv plural. För att böja ett ord i ett övrigt kasus läggs helt enkelt kasusets suffix till respektive genitivform.
Externa länkar
Wikipedia
Estisk (sprog)
Viron kieli
Estonien
Estisk
){kind=logo}
){kind=small}
