Europas geografi

Världsdelen Europaen utgör en femtedel av kontinent Eurasien. Europas yta är ungefär 10,6 miljoner kvadratkilometer. Europas östra gräns definieras vid Uralbergen i Ryssland. Den sydöstra gränsen med Asien är inte universellt överenskommen, antingen Ural- eller Embafloden kan fungera som gräns. Gränsen fortsätter med Kaspiska havet med antingen Kuma-Manytj-sänkan, Lilla Kaukasus, Stora Kaukasus eller Kaukasus vattendelare Kura och Rioni som alternativ. Vidare sträcker sig delningen mot Svarta havet; Bosporen, Marmarasjön och Dardanellerna utgör gränsen mot Asien. Medelhavet i syd separerar Europa från Afrika. Västgränsen är Atlanten där Island utgör västlig utpost. Norrut begränsar Norra ishavet. Ögruppen Svalbards nordspets är Europas nordligaste punkt.

Landformer

Europa har en lång kust med många halvöar. Den stora halvön Skandinavien i norr skiljs från det huvudsakliga europeiska landområdet av Östersjön. I den södra delen av Europa sträcker sig de mindre halvöarna Iberiska halvön, Italien och Balkanhalvön ut i Medelhavet, som bildar gräns mot Afrika. Längre österut blir Europas landmassa bredare tills gränsen mot Asien nås vid Uralbergen.

De södra delarna av Europa är bergigare. Längre norrut, norr om de höga bergskedjorna Alperna, Pyrenéerna och Karpaterna, sänker sig landytan genom kulliga områden ned till stora låga slätter, som är mycket vidsträckta i öster. Detta utsträckta låglandsområde kallas Stora europeiska slätten, och vid dess hjärta ligger den nordtyska slätten. En båge av högländer finns också längs den nordvästra kusten, med början i västra Brittiska öarna och fortsättning längs den bergiga och flikiga norska kusten.

Denna beskrivning är förenklad. Underområden som Iberiska halvön och Italien har egna sammansatta former, liksom Europas huvudsakliga landmassa, där det finns många platåer, floddalar och sänkor. Island och Brittiska öarna är särskilda områden. Det förra är en egen landmassa i norra Atlanten som räknas som en del av Europa, medan de senare är höglandsområden som en gång var förenade med fastlandet tills de åtskildes av stigande vattennivåer.

Floder

Europas flodsystem kan delas in i 7 – 8 avrinningsområden, beroende på vilket innanhaver eller havsområde de rinner ut i (se kartan). Förutom att utgöra naturliga gränser har floderna stor politisk och ekonomisk betydelse för transport, kraftutvinning, dricksvattentäkter, bevattningssystem och fiske. För att reglera uttaget av resurser samt miljöproblemsriskersrisker som utsläpp och översvämning finns vattenvårdsförbund, som kan bestå av stater lika väl som lokala förvaltningar, privata företag och olika organisationer. Ett av de största förbunden är International Commission for the Protection of the Danube River (ICPDR)International Commission for the Protection of the Danube Rivers hemsida .

Europas längsta floder är Volga med 3531 kilometer och därefter Donau med 2850 kilometer. Tredje längst är Ural (2428 km) vid gränsen mot Asien.

Europas längsta floder är:

1. Volga (3531 km)
2. Donau (2850 km)
3. Ural (2428 km) (vid gränsen mot Asien)
4. Dnjepr (2200 km)
5. Don (1870 km)
6. Petjora (1809 km)
7. Kama (1805 km)
8. Oka (1500 km)
9. Belaja (1430 km)
10. Dnjestr (1352 km)
11. Rhen (1320 km)
12. Elbe (1165 km)
13. Tajo (1120 km)
14. Wisła (1047 km)

Se även Europas vattenvägar.

Berg och bergskedjor

Vilket som är Europas högsta berg är omstritt och beror mycket på om man räknar området Kaukasus till Europa. De högsta och mest vidsträckta bergskedjorna är Alperna, Apenninerna, Centralmassivet, Dinariska alperna, Iberiska bergen, Kantabriska bergen, Karpaterna, Kastilianska skiljebergen, Kaukasus, Pindosbergen, Pyrenéerna, Sierra Morena, Sierra Nevada, Skanderna (den skandinaviska fjällkedjan), Skotska högländerna, Sudeterna, Transsylvanska alperna och Uralbergenn. (Denna listning grundar sig på karta / geografin. Enligt geologiska principer är bergskedjorna något annorlunda namngivna och definierade.)

Europas tio högsta toppar i respektive bergskedja inklusive Kaukasus:

1. Elbrus (5642 m), Ryssland
2. Dych-Tau (5203 m), Ryssland
3. Rustaveli (5201 m), Georgien
4. Kosjtan-Tau (5150 m), Ryssland
5. Pusjkin (5100 m), Ryssland
6. Sjehara (5068 m), gränsen Ryssland-Georgien
7. Kazbek (5033 m), gränsen Ryssland-Georgien
8. Mizjirgi (5025 m), Ryssland
9. Katyn (4974 m), Ryssland
10. Sjota Rustaveli (4960 m), Georgien

Europas tio högsta toppar i respektive bergskedja exklusive Kaukasus:

1. Mont Blanc (4808 m; med istäcke), gränsen Frankrike-Italien
2. Dufourspitze (4634 m; Monte-Rosa-massivet), gränsen Schweiz-Italien
3. Dom (4545 m), Schweiz
4. Weisshorn (4505 m), Schweiz
5. Lyskamm (4480 m), gränsen Schweiz-Italien
6. Matterhorn (4478 m), gränsen Schweiz-Italien
7. Dent Blanche (4357 m), Schweiz
8. Finsteraarhorn (4274 m), Schweiz
9. Zinalrothorn (4221 m), Schweiz
10. Alphubel (4206 m), Schweiz

Vulkaner

De mest kända vulkanerna i Europa är:

• Etna (ungefär 3370-3400 m), Sicilien, Italien
• Öræfajökull är en del av Vatnajökull. Öræfajökulls topp Hvannadalshnjúkur är det högsta berget pÃ¥ Island (2119 m).
• Herðubreið (1682 m, Island
• Vesuvius (ca 1200 m), Italien
• Santorini (575 m), vulkanisk ö, Grekland
• Grímsvötn (under Vatnajökull), Island
• Stromboli, vulkanisk ö, Italien

Sjöar

Europas största sjö är Ladoga, den näst största är Onega och den tredje största är Vänern. Det land som har flest sjöar är Sverige med 95 795 sjöar större än en hektar, medan Finland har ca 56 000 sjöar större än en hektar.

• största sjö - Ladoga, Ryssland
• Onega, Ryssland
• Vänern, Sverige

Öar

• största ö - Storbritannien, Atlanten
• Island, Atlanten
• Irland, Atlanten, Irland, Storbritannien
• Sicilien, Medelhavet, Italien
• Sardinien, Medelhavet, Italien
• Korsika, Medelhavet, Frankrike
• Kreta, Medelhavet, Grekland
• Cypern, Medelhavet *
• Själland, Östersjön, Kattegatt, Danmark
• Svalbard, Norra ishavet, Atlanten, Norge
• Novaja Zemlja, Norra ishavet, Barents hav
• Bornholm
• Dagö
• Falster
• Fyn
• Gotland
• Gozo
• Isle of Man
• Isle of Wight
• Jan Mayen
• Lolland
• Malta
• Rügen
• Öland
• Ösel

Större ögrupper är:

• Azorerna **
• Balearerna (med Mallorca)
• Dodekanesos
• Frans Josefs land
• Frisiska öarna
• Färöarna
• Hebriderna
• Joniska öarna
• Kanalöarna
• Kykladerna (med Rhodos)
• Lofoten
• Orkneyöarna
• Shetlandsöarna
• Ã…land

* Cypern räknas geografiskt till Asien, men politiskt vanligen till Europa. ** Azorerna ligger mitt i Atlanten, men räknas vanligen till Europa.