Fåren hålls i skötsel för köttets, ullensens eller fårmjölk skull eller för två eller alla tre dessa egenskaper. I Sverige spelar ull- och mjölkproduktionen en underordnad roll. Valet av ras beror dels på hurdana betesmarker man har och dels på lammproducentens intresse; om man vill vidareförädla lammskinn eller mjölk eller om man enbart är intresserad av köttproduktion. Vanliga raser för köttproduktion är Texel, Suffolk och Dorset. De som är intresserade av skinn och ull väljer ofta Gotlandsfår, Finull eller Leicester eller någon av de andra lantraserna.
Såväl ungbaggenn som tackan börjar användas till avel vid 0,5 års ålder och är i produktion till 5-8 års ålder. En äldre bagge kan årligen betäcka ända upp till 100 tackor, men vid synkroniserad brunst bör inte mer än högst 40 tackor ingå i gruppen. Betäckningstiden beror på när man vill ha lamningen som inträffar 5 månader senare. Den vanligaste lamningstiden är i april men nu för tiden så lammar många på andra tider på året. Tackorna skall vara i gott hull vid betäckningen och så förbli till de har lammat så föder de friska starka lamm. Foderstaten ökas på månaden innan lamningen och hålls hög under digivningen. När lammen har fötts kan de få tillgång till en lammkammare där bara de små lammen kan komma in och äta kraftfoder och ett spätt hö/ensilage. Lammen kan vänjas av från sina mödrar från 5-6 veckors ålder men tidig avvänjning förutsätter att de har haft tillgång till lammkammare och att de verkligen äter kraftfoder, ca 250 g per dag och lamm. Vad man använder som kraftfoder till tackorna och lammen varierar beoende på tillgång och pris. Man kan använda allt från färdigproducerade pellets till hemmagjorda blandningar med spannmål, soja, betfor, ärtor, rapskaka och mineraler mm i. Alla får och lamm ska alltid ha tillgång till rent friskt vatten och saltsten.
Fåren bör klippas två gånger om året; efter avvänjning av lammen och ca en månad innan lamningen. Ullavkastningen är synnerligen växlande för olika raser. Det viktiga är att ullen som man har tänkt att ta hand om hålls ren från hö, kardborrar och gödsel. Levande vikten hos de olika fårraserna varierar mycket från 40-90 kg på tackorna och 60-150 kg för baggarna. Sveriges fårstam har varit i ständigt avtagande. 1904 bestod den av 1 105 903 djur (ungefär 3/4 av antalet 1865). I början på 2000-talet fanns det ca 220 000 får i Sverige. Om fårens förvaring se fårhus. Om olika slag av får samt om fåravelns historia och nuvarande tillstånd se fårsläktet.
Externa länkar
