Formalism

Formalism är en tankeströmning som förespråkar formens mening framför innehållets, men har i de olika sammanhang det förekommer i mer eller mindre specifik betydelse. Den epistemologiska formalismen är en förgrening av nominalismen, och står därmed i motsättning till realismen.

Formalism kan användas som ett värdeladdat ord avseende: strävan efter formen för dess egen skull på innehållets bekostnad, används ibland i politiska debatter.

Matematikfilosofi

Formalismen är en doktrin inom matematikfilosofin, utvecklad av David Hilbert, som menar att matematiska allmänbegrepp saknar annan än sematisk mening. Mängder, såsom talet 3, har för formalisterna därmed ingen naturlig, abstrakt mening, och matematiken är ytterst en konstruerad uppsättning regler, som stämmer så länge som reglerna åtföljs.

Vetenskaplig metod

Med formalism som vetenskaplig metod betraktat, menas abstraherandet av informationa och användandet av koncis symbolspråk, där de ingående termernas betydelse definieras så exakt som möjligt. Dessutom är det normalt att termernas definition postuleras av språkanvändarna, istället för att ges en betydelse av något i den utomspråkliga verkligheten. Annorlunda uttryckt kan man säga att de ingående begreppen behöver inte vara empiriskt grundade. Formalism genomsyrar på ett självklart sätt logiken och datavetenskapen, om än realism förespråkats av t.ex. Gottlob Frege och Bertrand Russell.

Estetik

Inom estetiken innebär formalism att sträva efter konstens bevarande av formen, vare sig det gäller att förespråka vers framför fri vers, uppvärdering av retoriken, eller studier av berättelsers grammatiska strukturer, som i den ryska formalismen.