www.all2know.com Google WWW All2know sv
  Huvudsida Huvudsida | Om Om 
  Navigation
» Huvudsida
» Artikelkategorier
» Innehålls listor
» Alfabetiskt index
» Slumpmässig sida
» Redigera Extern länk
Ändrad: 2007-10-19
  Länkar hit 
Arkitekt
Arkitektur
Buckminster Fuller
Formgivning
Konsthantverk
Lista över formgivare
Slöjd
Människa–datorinteraktion
Kasse
René Magritte
Aleksandr Rodtjenko
Opel Kapitän
Funktionalism (arkitektur)
H55-utställningen
Indierollspel
CAP&Design
Austin Maxi
  Andra språk 
daDesign
fiMuotoilu
frDesign
noDesign
Kategori: Design Globalt perspektiv

Formgivning

 Denna artikel bör utökas/ändras för att få ett globalt perspektiv.
Förbättra gärna texten. Se för mer information.

Formgivning eller design (Tekniska nomenklaturcentralen rekomenderade 1951 att det skulle heta formgivning) är hantverket att forma en artefakt så att den blir funktionell och/eller estetiskt tilltalande. Formgivning kan delas upp i olika områden, till exempel industridesign, möbel-/inredningsdesign, kläddesign och grafisk design. Kända formgivare är: Sigvard Bernadotte, Carl-Arne Breger, Gudrun Sjödén och Maria Benktzon. Nuförtiden slår sig ofta flera designer ihop i ett designkontor. Ergonomidesigngruppen i Stockholm som arbetat med bland annat luftverktyg, kaffekannor för flyget och många olika hjälpmedel för reumatiker. Utbildningen till designer sker på högskola och det finns flera olika inriktningar att välja. En formgivare kan erhålla skydd för sin design genom ansökan (registrering) hos PRV för Sverige eller hos OHIM för EU.

I Sverige har det länge pågått en diskussion om designbegreppets bredd. Design kan i bredare mening betraktas som en skapandeprocess som omfattar alla stadier från problemformulering till lösning. Då inkluderas också funktioner, teknik, användarvänlighet, affärslösningar och även marknadsföring. En av de mer etablerade tidskrifter där diskussionen ständigt pågår är tidningen CAP&Design;. Fokuset där är främst grafisk design.

I en mer begränsad definition betyder design utformningen av gränssnittet mellan produktens funktioner och användaren. Ännu mer begränsat används begreppet för att beteckna ett föremåls utseende eller den del av processen som innehåller element av konstnärligt skapande eller estetiska överväganden. Populärt används ordet också för att beteckna produkter, tjänster eller miljöer med tydligt estetiskt uttryck.

Externa länkar

Från Wikipedia, den fria encyklopedin. Extern länk. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License Extern länk.