Frankfurtskolan

Frankfurtskolan (kan sägas ha grundats 1930 när Max Horkheimer blev rektor) växte fram vid Institut für Sozialforschung i Frankfurt (grundat 1923). Den kritiska teori som omhuldades av Frankfurtskolan tar sin utgångspunkt i den unge Marx' tänkande och dess hegelianska rötter, bland annat så som dessa lästs av Georg Lukács. Det är dock inte den Lenin/marxism som utarbetades i Sovjet, utan en uppgörelse med det borgerliga förnuftet. Frankfurtskolan strävade också efter att förena marxistisk analys med Sigmund Freuds psykoanalytiska teori. Ledande företrädare för skolan var Max Horkheimer, Theodor Adorno och Herbert Marcuse. Psykologen Erich Fromm var en period knuten till gruppen. Även Jürgen Habermas brukar räknas till Frankfurtskolans andrageneration. Populärkulturen eller 'kulturindustrin' var ett föremål för skolans analyser. Horkheimer och Adorno intog här en kritisk hållning. De menade att denna kulturindustri hade en passiviserande inverkan. Flera av skolans företrädare fick stor betydelse för 1960-talets studentprotester.

Extern länk

• Institutet för socialforskning i Frankfurt