Frigg

Frigg ('den kärliga') är i nordisk mytologi härskarinnan i Asgård. Maka till Oden, dotter till Fjorgyn och möjligen Fjorgynn, moder till Balder, Hermod och Höder.

tyder på att Frigg och Freja emmanerat ur en gemensam germansk gudinna. Hos de kontinentala germanerna kallas hon Frea och Frejas make kallas i vissa källor för Od. Att Friggs identitet förblir dunkel vid sidan om Frejas förstärker misstankarna om att det kan röra sig om lokala versioner av samma gudinna. Jämfört med Freja har dock Frigg associerats mer med äktenskap och moderskap och mindre med extatiska utsvävningar och fruktbarhet. Detta kommer till uttryck i berättelsen om Balder där hon framträder som en beskyddande moder. Som äktenskapets beskyddare är hennes roll dock inte okomplicerad: Hon lever inte tillsammans med sin make utan har en egen boning: Fensalarna ('sumpsalarna'). Hennes äktenskap förhindrar heller inte att hon har utomäktenskapliga förbindelser med Odens bröder Vile och Ve under makens bortavaro.

Frigg är den främsta och visaste av asynjorna. Hon har vetskap om alla människors öden, men yppar inget frivilligt. Om man åkallar Frigg i någon fråga kan det vara svårt att veta vad man kan få för svar.

Hennes tjänstekvinna heter Fulla. Hon bär Friggs skrin och vårdar hennes skodon, och hon är helt invigd i det Frigg gör. Hennes andra tjänstekvinna är Gna som är hennes budbärare. Gna äger hästen Hofvarpner som inte bara springer på jorden utan även genom luften och på vatten. Likt Freja har Frigg en falkhamn.

Frigg gifter sig med Oden i samband med vanakriget, vilket antyder att hon skulle vara en av vanerna.

Lin eller Hlin är antingen ett annat namn på Frigg eller på en asynja i tjänst hos henne. Lin sägs beskydda människor. Möjligen är Frigg även identisk med Saga.

Somliga anser att fredag är döpt efter Frigg.

Jämför diser, fylgjor och nornor.

Frigg i folktron

Enligt folktron i södra Småland var Frigg eller Frigge maka till Thore-Gud (Toren). Man aktade sig för att röra spinnrock på torsdagskvällen eftersom Thore-Gud och Frigge kunde komma på besök för att låna den. Gunnar Olof Hyltén-Cavallius, Wärend och wirdarne - Ett försök i Svensk Ethnologi - Första delen (1864) §57 sid. 236-237.

Friggs spinnrock har gett namn åt de tre stjärnorna i Orions bälte. Dessa kallas nämligen för Friggerocken eller Friggetenen i stora delar av Götaland. Sven Hof, Dialectvs Vestrogothica (1772) översatt som Den västgötska dialekten (1992) Gunnar Olof Hyltén-Cavallius, Wärend och wirdarne - Ett försök i Svensk Ethnologi - Första delen (1864) §57 sid. 236-237 Hugo Jungner, Gudinnan Frigg och Als härad - En studie i Västergötlands religions-, språk- och bebyggelsehistoria (1922) sid. 122-123.

Noter

Se även

• Snorres Edda
• Poetiska Eddan, Lokasenna
• Saxo Grammaticus: Gesta Danorum