www.all2know.com Google WWW All2know sv
  Huvudsida Huvudsida | Om Om 
  Navigation
» Huvudsida
» Artikelkategorier
» Innehålls listor
» Alfabetiskt index
» Slumpmässig sida
» Redigera Extern länk
Ändrad: 2007-11-23
  Länkar hit 
1932
Lund
Fritiof Nilsson
Bombi Bitt
Världsbiblioteket
Bombi Bitt och jag
Bokhandlaren som slutade bada
Bokhandlaren som slutade bada (film)
Gustaf Fröding-stipendiet
Karl Nilsson
Länklista »
  Andra språk 
daFritiof Nilsson Piraten
Kategori: Svenskspråkiga författare Födda 1895 Avlidna 1972 Svenska författare Svenska advokater

Fritiof Nilsson Piraten

Staty av Fritiof Nilsson Piraten i Kivik

Staty av Fritiof Nilsson Piraten i Kivik

Fritiof Nilsson Piraten, egentligen Nils Fritiof Adam Nilsson, född 4 december 1895 i Vollsjö i Färs härad i Skåne, död 31 januari 1972 i Malmö i Skåne, var en svensk advokat och författare.

Nilsson är något av den svenska skrönans mästare och är bland annat känd för sin debutroman Bombi Bitt och jag från 1932. Han erhöll De Nios stora pris år 1949 och Gustaf Fröding-stipendiet år 1957.

1 Biografi
2 Citat
3 Kuriosa
4 Bibliografi
5 Priser och utmärkelser
6 Referens
7 Se även
8 Externa länkar

Biografi

Fritiof Nilsson föddes och växte upp i Vollsjö, där hans far var stins. Efter en termin på Katedralskolan i Lund hotades han av relegering på grund av 'värdshusbesök, spritförtäring och slarvig skolgång'. Två terminer senare blev han verkligen relegerad från läroverket i Ystad efter opassande kontakter med det motsatta könet och en rymning till Köpenhamn. Han förklarade sig med att han inte trivdes med skolans ordning och ville tvinga sin far att låta honom sluta skolgången. Efter några månaders lantbruksarbete och två månader till sjöss, tog sig Fritiof samman och klarade studentexamen som privatist i Kristianstad.

Nilsson utbildade sig till jurist vid Lunds universitet 191418, där dottern Eivor föddes 1915, vilket Fritiof fick kännedom om först pÃ¥ 1930-talet. Han arbetade pÃ¥ advokatbyrÃ¥ i Stockholm 191921 och som advokat i TranÃ¥s 192131. Tiden i TranÃ¥s blev den verkliga startpunkten för Piratens litterära bana. En stor del av sin lediga tid ägnades Ã¥t historieberättande med nära vän. Tiden pÃ¥ advokatbyrÃ¥n inskränkte sig till nÃ¥gra timmar per dag. Dock ansÃ¥gs han var en skicklig advokat och därtill mycket underhÃ¥llande i rätten, nÃ¥got av en domstolsclown. Efter mÃ¥nga turer har Piraten pÃ¥ 1980-talet fÃ¥tt en gata uppkallad efter sig i TranÃ¥s, 'Piratens gata'. Huset han bodde i pÃ¥ Storgatan är sedan 80-talet försett med en minnestavla i koppar. Piraten-sällskapet har svarat för detta. 1929 flyttade hans hustru Karin Jerlov till Göteborg för att sätta upp en tandläkarpraktik i Lerum och 1931–35 bodde ocksÃ¥ Piraten i Göteborg, där dottern Eva Louise föddes 1933. I Göteborg ingick Frank Heller i umgänget.

Efter debuten 1932 med Bombi Bitt och jag, som blev en stor succé, och 1933 med Bock i Örtagård, som befäste hans rykte, gick Piraten in för att bli författare på heltid. Med Tora Hallgren, hans hustru sedan 1935, flyttade han till Kivik 1936. 1949 tog de ut skilsmässa men fortsatte att bo ihop.

Från början av 1950-talet blev den litterära produktionen sparsammare och det mesta som trycktes var publicerat eller i varje fall skrivet tidigare. Religionsfrihet hade införts i Sverige 1951 och 1955 utträdde Fritiof Nilsson ur statskyrkan. 1956 flyttade Piraten till en 'vinterlägenhet' i Malmö, men han fortsatte att tillbringa somrarna med Tora i Kivik.

Citat

Piraten är känd för inledningsrepliken i boken Bombi Bitt och jag:
Min vagga vaggade i Tosterup i Färs härad av Malmöhus län. Min fader var stins i Tosterup. Mina föräldrar voro goda och ömma. Jag var en vanartig son.

Piratens avskedsreplik på sin gravsten på kyrkogården i Ravlunda lyder:

Här under är askan av en man som hade vanan att skjuta allt till morgondagen. Dock bättrades han på sitt yttersta och dog verkligen den 31 januari 1972.

Kuriosa

Två stycken Pågatåg har fått namn efter Fritiof Nilsson Piraten och Bombi Bitt.

Bibliografi

Piraten-redigerade antologier

  • Skepparhistorier av mej själv och andra, 1952
  • Prästhistorier av mej själv och andra, 1961
  • Vers pÃ¥ växel, 1965.

Priser och utmärkelser

Referens

Se även

Externa länkar

Från Wikipedia, den fria encyklopedin. Extern länk. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License Extern länk.