www.all2know.com Google WWW All2know sv
  Huvudsida Huvudsida | Om Om 
  Navigation
» Huvudsida
» Artikelkategorier
» Innehålls listor
» Alfabetiskt index
» Slumpmässig sida
» Redigera Extern länk
Ändrad: 2007-11-13
  Länkar hit 
Asatro
Finska
Latin
Morfem
Ontologi
Svenska
Sanskrit
JĂ€mtland
Hindi
Apostrof
Uraliska sprÄk
Tyska
Namn
Arabiska
RumÀnska
Tjeckiska
Kannibalism
Yngre fornsvenska
Semitiska sprÄk
Georgiska
Bengali
Tamil
Indoariska sprÄk
Kristi
Tages
Kasus
Länklista » Pedofili
Ackusativ
OrtnamnsÀndelser i Sverige
Länklista » Parafili
BantusprÄk
Bödvar Bjarke
Vokativ
NÀrtuna församling
Sorbiska
Sarkasm
Luviska
Rhotacism
Sankt Laurentii kyrka
Tuvinska
Elamitiska
Sumeriska
Hurritiska
Kvart (olika betydelser)
Finsk grammatik
Länklista » Tryserum
Kulla församling
HÄkantorps socken
Husby-LÄnghundra församling
Länklista » Gottröra församling
Bovril
Ore församling
SÀbrÄ församling
Possessiv
Inbyggarbeteckning
Clusium
Selkupiska
Länklista »
  Andra språk 
daGenitiv
fiGenetiivi
frGénitif
noGenitiv
Kategori: Kasus

Genitiv

Genitiv Àr ett grammatiskt kasus. Den prototypiska funktionen till genitiv Àr Àgarkonstruktionen, som i tyskan das Haus des Mannes eller finskan miehen talo.

1 Genitivkasus i svenskan
2 Den enklitiska partikeln s
3 GenitivÀndelser i olika sprÄk

Genitivkasus i svenskan

Att svenskan har ett genitivkasus Àr idag ifrÄgasatt. Suffixet -s, som i allmÀnhet kallas genitiv-s, Àr enligt ett nu vanligt sÀtt att se inte en kasusÀndelse, utan en enklitisk partikel. Argumentet Àr att om -s vore genitiv hade vi Typografernas i Uppsala förening medan det ska vara Typograferna i Uppsalas förening, Àven nÀr det Àr typografernas förening. Den senare formen har emellertid varit oaccepterad i korrekt skriftsprÄk lÄngt in pÄ 1900-talet, och anses fortfarande felaktig av vissa. Ibland kan man fortfarande möta formuleringar som 'lÀnsstyrelsens i JÀmtlands lÀn beslut', men pÄ grund av att medvetenhet i frÄgan idag Àr lÄg Àr sÄdana formuleringar starkt pÄ utdöende. Omklassifieringen av suffixet, liksom bristen pÄ motstÄnd mot förÀndringen, hÀnger delvis ihop med att synen pÄ sprÄkvetenskapens uppgift har förÀndrats. Tidigare var lÀrda lingvister en sprÄklig auktoritet som Àgnade sig Ät sprÄket normativt. Idag syftar den mesta forskningen av sprÄkvetenskapen istÀllet till att vara deskriptiv, och studerar sÄlunda sprÄket som brukarna spontant anvÀnder det, snarare Àn hur sprÄket i sig Àr uppbyggt. DÀrmed blir det ocksÄ den deskriptiva snarare normativa synen av sprÄket som vinner plats i sprÄklÀroböckerna.
  
I Ă€ldre svenska styrde vissa prepositioner olika kasus. Det finns dĂ€rför i svenskan ett antal stelnade uttryck med till + substantiv med genitiv-s, till exempel 'till skogs', 'till havs', 'till sjöss' och 'till sĂ€ngs'. Även bruket av -s pĂ„ efternamn, som ger 'Anderssons' betydelsen 'familjen Andersson', har ett sĂ„dant ursprung. I nĂ„gra stelnade prepositionsfraser med i fĂ„r substantiven en alternativ genitivform pĂ„ -as: 'i somras', 'i vintras', 'i vĂ„ras', 'i höstas', 'i julas' och 'i pĂ„skas'.

Latiniserade slÀktnamn pÄ -us har tidigare ofta fÄtt genitiv enligt latinskt mönster pÄ -i, (som i exempelvis Orphei DrÀngar) men pÄ grund av latinets minskade direkta betydelse, och den dÀrmed minskade kÀnnedomen om dess grammatik, blir detta alltmer ovanligt.

Den enklitiska partikeln s

Fornsvenska hade genitiv, men dÄ kasussystemet avskaffades frÄn 1100-taleteras och framÄt började det vanligaste genitivssuffixet reanalys som en enklitisk partikel. DÄ blir -s allra oftast inte lagt till det enskilda ordet utan till frasen. (Exempel: I satsen 'Jag gillade lÄten som följde-s melodi' kan man se att s-et inte hÀngs pÄ substantivet lÄten utan pÄ nominalfrasen lÄten som följde.) Den enklitiska partikeln -s analyseras i ett frasstrukturtrÀd som en egen genitivfras, som i sin tur innehÄller nominalfrasen. Som skrivits ovan har emellertid detta bruk sedan lÀnge varit oaccepterat i korrekt skriftsprÄk.

Samma utveckling finns i danska, norska och engelska. I engelska anvĂ€nds apostrof ( ' ) före eller efter -s (beroende pĂ„ singular eller plural). Detta bruk kan man ibland Ă€ven se i svenska texter, Ă€ven om det inte rekommenderas. Om det svenska ordet i sin grundform slutar med s, x eller z kan dock apostrof anvĂ€ndas för att markera genitiv, sĂ€rskilt om det behövs av tydlighetsskĂ€l. NĂ„got extra s lĂ€ggs aldrig till dessa slut. Apostrofen i 'Andreas' sĂ€ng' hjĂ€lper oss att se att sĂ€ngen tillhör Andreas, inte Andrea.

Ortnamn som slutar pÄ vokalljud stÄr ofta oförÀndrade som genitivattribut, exempelvis Ljungby kommun och Àven Kalmar kommun. Vissa ortnamn fÄr bortfall, exempelvis Falu kommun.

Genitiv för förkortningar skrivs vanligen som :s, till exempel SJ:s tidtabell, ABB:s styrelse. Undantaget Àr förkortningar som uttalas som ord och inte bokstavskombinationer, till exempel Saab och Asea, som böjs med vanligt genitiv-s, Saabs vÀxellÄdor och Aseas generatorer. Förkortningar som slutar pÄ s fÄr vanligen inget genitiv-s, sÄlunda skriver man till exempel SAS flygvÀrdinnor och BRIS jourtelefon.

GenitivÀndelser i olika sprÄk

(Ej komplett hos alla listade sprÄk)

Från Wikipedia, den fria encyklopedin. Extern länk. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License Extern länk.