Giljotinen i Frankrike

Modeller i skala 1:6 av franska giljotiner, till vänster 1792 års modell och till höger 1872 års modell (som den såg ut år 1907)
Det var under en debatt om den nya straffrätten i den franska nationalförsamlingen 1789 som doktor Joseph Guillotin under inflytande av upplysningstidens humanitära anda föreslog att alla som dömdes till dödsstraff skulle få samma straff: avrättning genom halshuggning utförd med en enkel maskin och utan föregående tortyr. Dödsstraffet tog sig nämligen vid denna tidpunkt många olika former: dömda adelsmän avrättades relativt smärtfritt genom halshuggning med svärd eller yxa medan de lägre klasserna avrättades genom mer plågsamma metoder så som hängning, rådbråkning eller genom att brännas på bål osv. Även de som halshöggs för hand kunde få lida då bödeln inte alltid träffade rätt och ibland var tvungen att hacka av den dömdes huvud från kroppen. Det var dock inte förrän 1791 som nationalförsamlingen beslutade att alla som avrättades skulle halshuggas enligt förslaget. Kirurgen Antoine Louis och en tysk hantverkare bosatt i Paris vid namn Tobias Schmidt konstruerade den första giljotinen. Det var dessa män som efter experiment på djur och människolik kom på att ett diagonalt blad skar av huvudet bättre än ett rakt som mer eller mindre krossade nacken istället. I april 1792 avrättades den första människan med giljotin, rånaren Nicolas-Jacques Pelletier. 1793 skedde den mest berömda giljotineringen genom avrättningen av kungen av Frankrike Ludvig XVI. Under revolutionens skräckregering avrättades många inbillade och verkliga fiender till den franska regimen med giljotin, men det kan vara värt att notera att vid skräckväldets höjdpunkt brydde man sig inte om sådana finesser som halshuggning utan man arrangerade helt enkelt massarkebuseringar, ibland t o m med kanon.
Den sista offentliga avrättningen i Frankrike utfördes 1939. Antalet avrättningar hade stadigt minskat i Frankrike fram till Vichyregimens tillträde 1940 som inledde en temporär ökning under Andra världskriget då man även avrättade de första kvinnorna sedan 1800-talet. 1977 giljotinerades den siste dödsdömde i Frankrike och 1981 avskaffade man dödsstraffet där.
Giljotinen i Tyskland

Rekonstruktion av en giljotin som använts i Baden, utställd på ett museum i Bruchsal
Genom
Napoleonss erövringar spreds användandet av giljotinen till de tyska staterna. När Tyskland enades
1871 fick hela landet en ny straffrätt, och där bestämdes att alla dödsdömda skulle avrättas genom halshuggning, med antingen yxa eller giljotin. Hitler bestämde 1938 att dödsstraffet skulle ske med giljotin eller genom hängning
[1] 
. I och med
nazisternas maktövertagande i Tyskland utökades drastiskt antalet brott som belades med dödsstraff, och fram till
1945 giljotinerades mellan 16 000 och 20 000 människor, fler än som avrättades på detta vis under franska revolutionen. I detta antal ingick politiska fångar som medlemmarna i motståndsgruppen
Vita rosen. Ett undantag till regeln om att halshuggningar skulle ske med giljotin var författaren Erich Maria Remarques syster Elfriede (som avrättades i hans ställe), hon halshöggs med yxa efter Hitlers personliga order
class="external" rel="nofollow" target="_blank">[1

.
I det som senare blev Västtyskland giljotinerades den siste dödsdömde 1949, i Östtyskland någon gång på 1950-talet.
Giljotinen i andra länder
Genom det franska kolonialväldet spreds användandet av giljotinen till
Indokina och efter att Frankrike lämnat området användes den i
Sydvietnam till
1975 då detta land upphörde att existera.
I Sverige användes giljotinen för första och enda gången när Alfred Ander avrättades den 23 november 1910, i övrigt den hittills sista svenska avrättningen.
Flera andra länder har vid olika perioder använt giljotin.
Namnet
Till en början kallades giljotinen bara för
maskinen, efter Ludvig XVI:s (franska
Louis XVI) avrättning 1793 fick den namnet
la louisette eller
le louison antingen efter kungen eller kirurgen som byggde den första maskinen. Det var inte förrän efter år
1800 som man för första gången började använda namnet
giljotin efter dr. Joseph Guillotin, vilket är en av historiens ironier då han var en av få dödsstraffmotståndare i dåtidens Frankrike som såg sitt förslag om införande av mekanisk avrättning som ett steg på vägen till att avskaffa dödsstraffet helt. I Tyskland använde man namnet
Fallbeil (sv. fallbila) istället för giljotin.
Se även
Externa länkar