Gobeliini
Tapisserie
Gobeläng är en handvävd tapet med bilder. Egentligen är det en egen vävteknik som på svenska och flera andra språk har uppkallats efter de lokaler i Paris som namngivits av dess forne ägare färgarfamiljen Gobelin, där man tillverkat gobelänger sedan 1662.
Tekniken bygger på att varpen täcks av ett inslag som packas in bitvis, till skillnad från vävning med slagbom. Inslaget med intilliggande mönster vävs samman genom kilar så att färgskiftningar uppstår. Röllakan och flamskvävnad är varianter av gobelängtekniken.
Vävda tapeter (tapisserier) utförs som regel i gobelängtekniken. Men har en betydligt äldre historia. De äldsta vävnaderna i gobelängteknik härrör från det forntida Egypten. Bevarade tapeter från senare delen av 1100-talet finns i Tyska Halberstadts domkyrka. Under 1400-talet var Arras ett centrum för vävda tapeter. Vilket kan vara skälet till att vävda tapeter heter arrazi på italienska.
Tapeterna var förknippade med stor prestige, och åtföljde vid dåtida flyttningar mellan slott och herrsäten, trots sin ansenliga storlek (15-20 m2). Tapeterna anbringades antingen direkt mot väggen, eller hängdes från taket en bit från väggen.
Apokalypstapeten anses vara en av tapetkonstens mästerverk, med sin svit av 'konstnärlig uttryckskraft och teknisk perfektion' enligt NE.
Produktionen sker i särskilda gobelängvävstolar för stående eller liggande varp. Företrädesvis med gobelängull som inslag.
Gobelängsöm lanserades på 1800-talet som en tapisserisöm i syfte att imitera gobelängtekniken.
Se även
