www.all2know.com Google WWW All2know sv
  Huvudsida Huvudsida | Om Om 
  Navigation
» Huvudsida
» Artikelkategorier
» Innehålls listor
» Alfabetiskt index
» Slumpmässig sida
» Redigera Extern länk
Ändrad: 2007-09-15
  Länkar hit 
Teater
Rune Andréasson
Gunnel Lindblom
Isa Quensel
Hjördis Petterson
Ulla Sjöblom
Harry Ahlin
Teateråret 1952
Göteborgs stadsteater
Maria Schildknecht
Peter Hüttner
Torbjörn Lindström
Helena Nizic
Länklista » Thomas Nystedt
Jakob Tamm
Ã…sa Persson
Christian Fiedler
Mariann Rudberg
Jubileumsutställningen i Göteborg
Unga Studion
Susan Taslimi
Länklista » Backa Teater
Göteborgs Kommunala Förvaltning AB
Helge Wahlgren
Carl Johan Ström
Länklista » Maria Rostotsky
Bad Liver
Ingemar Carlehed
Länklista »
Kategori: Teaterinstitutioner och teatergrupper Kultur och konst i Göteborg Svenska teatrar

Göteborgs Stadsteater

Göteborgs Stadsteater

Göteborgs Stadsteater

Göteborgs Stadsteater, vid Götaplatsen i Göteborg invigdes den 29 september 1934 och är Sveriges äldsta stadsteater.

1 Historik
2 Arkitektur
3 Backa Teater
4 Ensemble genom tiderna i urval
5 Se även
6 Extern länk
7 Källor och noter

Historik

Redan år 1910 bildades Göteborgs Teaterförening med syftet: 'åstadkommandet av goda teaterförhållanden i Göteborg, avseende såväl teaterverksamheten som ock ett värdigt hem för densamma'. I april 1912 ansökte Teaterföreningen hos om bidrag genom lotterimedel, motsvarande vid den tidpunkten nettovärdet från tio lotteridragningar, och den 31 juli 1916 beviljades fyra dragningar. Intäkterna utföll först åren 1918 och 1919 och utgjorde då cirka 1,6 miljoner kronor.Göteborgs Stadsteaters invigning - 29 september 1934, utgiven av styrelsen för Göteborgs Stadsteater 1934

I en skrivelse den 4 oktober 1916 erbjöd sig tio personer i Göteborg att pÃ¥ vissa villkor till Göteborgs Stad överlämna vardera 100 000 kronor, eller tillsammans 1 000 000 kronor, som en teaterfond, med vars räntor teaterverksamheten skulle tryggas. Stadsfullmäktige beslutade i oktober 1917 att motta gÃ¥van med förbindelse för staden att betrakta den som ett evighetslÃ¥n.Göteborgs Stadsteaters invigning - 29 september 1934, utgiven av styrelsen för Göteborgs Stadsteater 1934 s.6

På hösten 1917 hade alltså Göteborgs stadsfullmäktige fattat det första beslutet att bygga teatern, och på våren 1918 bildades det privatägda bolaget AB Göteborgs teater med syftet att trimma samman en stadsteaterensemble. Ensemblen tog då över Lorensbergsteatern, uppförd år 1916 av en av Teaterföreningens medlemmar, krögaren Sophus Petersen, för att bedriva 'experimenterande teaterkonst'. Under regissörerna Per Lindberg och Knut Ström introducerades här den moderna teaterkonsten i Sverige och i ensemblen fanns exempelvis Gösta Ekman.

Byggnationen av Stadsteatern försenades av det hårdnande ekonomiska klimatet samt en fraktion som förespråkade en upprustning av den befintliga Stora teatern.

År 1926 gav teaterbyggnadskommitén arkitekten Carl Bergstenen uppdraget att, i samråd med den scentekniske konstruktören och regissör Knut Ström, rita den nya stadsteatern. Vid stadsfullmäktiges slutdebatt 1930 fattades ett dubbelbeslut, dels om Götaplatsens slutliga utformning samt om igångsättandet av teaterbygget.

År 1934 flyttades verksamheten över gatan till den nybyggda Stadsteatern vid Götaplatsen och den 29 september 1934 kl.18.30 invigdes den nya stadsteatern med skådespelet Stormen av William Shakespeare.

I januari 1937 invigdes den mindre scenen Studion högst upp i salonghusets entrédel med Eugene O'Neills genombrottspjäs Kejsar Jones.

2002 byggdes huvudscenen om. Scenöppningen vidgades och scenen drogs längre fram. Parketten gjordes om med större lutning. Antalet platser med dålig sikt reducerades.

Arkitektur

Byggnaden är ritad av arkitekten Carl Bergsten i samråd med den scentekniske konstruktören och regissören Knut Ström. Huvudfasaden kännetecknas av en tungt utformad bottenvåning i sten, där svart labrador och slipad gråådrad granit altenerar. Ett regntak bärs upp av två karyatiderer, huggna i granit av konstnären Ivar Johnsson. Ovanför entrétaket kommer det luftiga galleriet med stora fönster, svarta kolonn och ljusa granitbalkar.

Salongen är hästskoformad och har ett reducerat radsystem med 1 010 platser, fördelade pÃ¥ parkettens 570 och de tvÃ¥ radernas 178 respektive 248 platser. Till detta kommer tvÃ¥ avantscenloger i första radens förlängning med tillsammans 14 platser.

Huset är märkligt dels på grund av publikdelens eleganta 1930-talsarkitektur med bl.a. det berömda trapphuset, dels på grund av sitt avancerade teatermaskineri med en jättelik vridscen (18 meter i diameter, 4 våningar djup), som under föreställning är sänkbar i olika sektioner, kombinerad med spårbundna dekorvagnar och stora avställningsytor i två plan. Huset inrymmer också verkstäder och ateljéer för dekorarbeten, kostym och attribut.

Studiolokalen är placerad högst upp i salonghusets entrédel, rymmer 220 platser och invigdes i januari 1937. Scenen beskrevs som en 'skärm- och draperiscen, utrustad med sju strålkastare, tre taklampor och en golvramp samt där ridån ännu drages för hand'.

Backa Teater

Till Göteborgs Stadsteater hör också Backa Teater, en av Sveriges ledande barn och ungdomsteatrar. Gruppen startade 1978 under namnet 'Skolteaterensemblen'. Under flera år spelade ensemblen sina pjäser på olika småscener, bland annat i Stenhammarsalen och i Backa Kulturhus. År 1989 flyttade man in en före detta bultfabrik vid Backaplan på Hisingen, där man varit verksam i 18 år. Hösten 2006 hade man Göteborgs Stadsteaters Studioscen som hemmascen och 2007 flyttar teatern in i en ombyggd plåtverkstad på Lindholmen, Hisingen.

Ensemble genom tiderna i urval

Teaterchefer

Carl Milles staty Poseidon framför Göteborgs stadsteater

Carl Milles staty Poseidon framför Göteborgs stadsteater

Konstnärliga ledare

Skådespelare vid teatern (urval)

Se även

Extern länk

Källor och noter

  • Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Ralf Scander 1982
  • Göteborgs Stadsteater 1934-1984, Sverker R. Ek/Per Ringby 1985
  • Göteborg berättar, Bengt A. Öhnander 1988

Från Wikipedia, den fria encyklopedin. Extern länk. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License Extern länk.