Historia
Även om
Mälardalen uppvisar fler runstenar, så är Gotlands
runstenar äldre, däribland
Kylverstenen i
Stånga, vilken tros vara från 300-talet och avbildar det första fullständiga runalfabetet. Den första gutniska runan över huvud taget, är inskriptionen
Gaois, utförd på en spjutspets funnen vid
Moos i
Stenkyrka.
Gotland var tidigt ett handelscentrum, tidvis också en högborg för sjörövarear. Under tidig medeltid var ön relativt självständig från centralmakten i Sverige (betalade tribut). Ön delades administrativt upp i treding och settingar och hade också ett gemensamt ting för hela ön (se avsnittet nedan om äldre indelningar, där också avhandlas mer om det gemensamma tinget). Senare under medeltiden uppstod rivalitet mellan inflyttade tyska köpmän i Visby och de inhemska handelsbönderna, vilket ledde till inbördeskrig som bilades av Magnus Ladulås 1288. År 1361 intogs ön av den danske kungen Valdemar Atterdag, och först 1645, vid freden i Brömsebro blev Gotland svenskt. År 1676 invaderade danska styrkor ön igen och de höll ön till 1679 då de slutligen lämnade ön och sedan dess har ön varit svensk. I samband med att danskarna lämnade ön sprängde de Visborg slott.
Bild:Byggnadskonsten, Lärbro kyrka på Gottland, Nordisk familjebok.png|Lärbro kyrka på Gotland
Bild:Järnåldern, Lerkärl, Nordisk familjebok.jpg|Lerkärl från järnåldern, funnet på Gotland
Bild:Axe of iron from Swedish Iron Age, found at Gotland, Sweden.jpg|Järnyxa från järnåldern, funnen på Gotland
Bild:Gotland, 1626 map by Andreas Bureus.jpg|Karta över Gotland från 1626
Natur

Satellitbild av Gotland
Gotland består till största delen av
kalksten och
märgelsten som avlagrades under
silur. På den södra delen kan man även hitta
sandsten. Gotland bildades under en tid då
Sverige låg vid
ekvatorn och
klimatet var betydligt varmare. Berggrundmiljen bildades i en
revö och Gotland är därför mycket rikt på
fossil som är spår efter de djur (till exempel trilobiterar) som levde på Gotland under denna tid. Naturen på Gotland är starkt påverkad av den underliggande berggrunden med omväxlande slätter, skog, lövängar och
myr. Vid stränderna återfinns klapperstensfält, strandvallar och raukerar. Klimatet är milt och växtligheten artrik med bland annat många arter av
orkidé. Fågellivet är intensivt. Bl.a. finner man östersjöns enda fågelberg på två öar utanför Gotlands västkust -
Lilla Karlsö och Stora Karlsö.
Kommunen
Gotland utgör sedan
1971, då man slog samman de 13 kommuner som ön tidigare varit indelad i, en enda
kommun och saknar därför
landsting. Mellan 1863 och 1951 var ön indelad i landskommuner, vilket innebar att varje socken utgjorde en kommun. Vid
kommunreformen 1952 indelades Gotland i 'storkommuner', och från 92 minskades antalet till 13. Detta system fanns till och med 1970. Då slog man samman alla kommuner till en stor och från dess kallas kommunen för
Gotlands kommun.
Ekonomi
Gotland är en stark jordbruksbygd. Den agrara sektorn tillsammans med turismen sysselsätter flest människor. Främst odlas
vete och
sockerbetor, dock är sockerbetsodlingen på nedgång sedan Danisco lade ner sockerbruket på ön. Dessutom finns det en vingård på södra delen av ön, och det pågår även försök med framställning av rom från sockerbetor. Det finns även en lång tradition av
fåravel och boskapsskötsel på ön. Gotlands näringsliv har dominerats/domineras av
sten-, cements-,
livsmedel- och
elektronisk industri. Tidigare var
Försvarsmakten den största arbetsgivaren på ön på grund av öns läge mitt i Östersjön, nära dåvarande
Sovjetunionen, men försvarsmakten avvecklade sina resterande verksamheter på ön helt 2005. Landskapet har länge haft en hög
arbetslöshet, speciellt vintertid då turistnäringen är mindre. Numera är turistnäringen en viktig del i Gotlands ekonomi och det finns mycket att se och uppleva som turist. Gotland är ett av de områden i
Sverige som är rikast på
fornminnen. Här finns nära hundra medeltida kyrkor och en speciell artflora på grund av öns karga kalkstensberggrund som skiljer sig avsevärt från övriga Sverige.
Dialekten
Gutniska är på Gotland det ursprungliga egna språket, som en gång hade ett eget skriftspråk. Det hör hemma i den östnordiska språkgrenennn i likhet med
svenska och danskan.
Gutamål är ett gammalt talspråk och dialekt. Gutamålet har sitt ursprung i gutniskan, men gutamål har dock ändå inte officiell status som ett språk. Fram till 1645 skrevs den med danskt skriftspråk och därefter med svenskt. Dialekten som mestadels talas idag kallas
gotländska, gutamålet har ett färre antal aktiva talare. Det är emellertid mycket oklart var gränsen mellan gutamål/gutniska och 'gotländska' skulle gå (om den överhuvud taget finns). Det är nämligen kontinuerliga övergångar mellan öns olika dialekter, från de mest ålderdomliga till de som mest påverkats av det svenska fastlandets talspråk och (kanske främst) av skriftspråket.
Äldre territoriell indelning
Redan
Gutasagan omtalar en indelning i tredingar: Nordertredingen,
Medeltredingen och Sudertredingen. I den kyrkliga organisationen var tredingarna
prosterier, idag kallade
kontrakt:
Nordertredingens kontrakt,
Medeltredingens kontrakt respektive
Sudertredingens kontrakt.
Varje treding bestod av två settingar (sjättedelar). De har ibland jämförts med Svealands skeppslag och kan bland annat ha haft uppgiften att utrusta skepp för den kungliga ledungen. Vid den svenska tidens inledning (1645) fungerade settingarna som rättskretsar.
Den grundläggande (minsta) rättskretsen kallades på Gotland ting. Ön var indelad i tjugo ting under ledning av varsin tingsdomare. Tingen hade betydelse även för fördelningen av skatter. Vid inledningen av den svenska tiden hade tingen redan börjat spela ut sin roll.
Ett gemensamt ting, det s.k. gutnaltinget fanns dessutom. Gutnaltinget betyder 'gutarnas (gotlänningarnas) allting'. ''All'' betyder här gemensam (all = hel). Tinget sammanträdde på platsen där klostret Roma kloster senare förlades (strax utanför tätorten Romakloster).
Socknen var grundenheten i den kyrkliga territoriella organisationen. På Gotland fanns under medeltiden 94 landssocknar och över ett halvdussin socknar i Visby stad. Några av dessa socknar har slagits samman med andra. Ödekyrkor kvarstår av sockenkyrkorna Elinghem och Gann i Nordertredingen och Bara i Medeltredingen. Av Visbys medeltida sockenkyrkor kvarstår endast Vårfrukyrkan (Sankta Maria).
År 1681 indelades Gotland i två härader. Nordertredingen och Kräklinge setting i Medeltredingen blev Gotlands norra härad. Sudertredingen och Hejde setting i Medeltredingen blev Gotlands södra härad.
Geografi
Tätorter
Sport
Gotland var värdön för
Internationella öspelen år
1999.
Övrig sport
Kultur
Filmer inspelade på Gotland
- Brödernas kvinna, 1943, Visby, Hau i Fleringe, Bunge kyrka, Endre och Högklint på Gotland.
- Carambole, 2005, inspelad i Fårösund filmstudio
- Grisjakten
- Hemligheten, Paolo Vacirca
- Jack, 1977
- Lille Fridolf blir morfar
- Mongolpiparen
- Offret, 1985, regi: Andrej Tarkovskij, inspelad på Närsholmen
- Pippi Långstrump (1969), 1969, regi: Olle Hellbom, Visbymiljöer
- Pippi Långstrump på de sju haven, 1970, regi: Olle Hellbom
- P.S. Sista sommaren, 1988, Visbymiljöer
- På rymmen med Pippi Långstrump, 1970, regi: Olle Hellbom, Visbymiljöer
- Rosa - the movie, 2007
- Scener ur ett äktenskap, regi: Ingmar Bergman, Fårö
- Skammen, 1968, regi: Ingmar Bergman, Visby och Fårö
- Persona, 1966, regi: Ingmar Bergman, Fårö
- Såsom i en spegel, 1961, regi: Ingmar Bergman, Fårö
- Sånger från andra våningen en scen är inspelad på Gotland
- Pensionat Oskar, 1995, regi Susanne Bier, manus Jonas Gardell, inspelad vår/sommar 1994 vid Holmhällar på Storsudret
- Petri TÃ¥rar, Visby med omnejd
- Tempelriddarnas skatt, 2006, dansk film
- Skuggornas hus (tv-serie)
- Lilla Jönssonligan
- Sunes sommar
- Adam och Eva
- Husbonden - piraten på Sandön (tv-serie)
Se även
Externa länkar