Grammatik inom traditionell språkvetenskap
Med grammatik menas de regler för hur
ord (lexem) böjs och sätts samman i satser och
meningar. Grammatiken indelas i
morfologi (formlära) och
syntax (satslära). Regler för hur ljud kombineras (
fonotax) och hur satser kombineras till texter falller utanför grammatiken. Grammatik är en del av
lingvistiken, språklära i vidare bemärkelse.
Den grammatiska vetenskapen lägger fram olika regler för hur ett språk ser ut (särspråklig grammatik) och teorier om hur grammatiska system fungerar (allmän grammatik).
Det inre regelsystemet
Studiet av det inre regelsystemet sträcker sig vidare än inom traditionell grammatik; alla aspekter av hur språket bildas omfattas:
fonetik,
fonologi,
morfologi,
syntax,
semantik och
pragmatik.
Startskottet för det vetenskapliga studiet av den inre grammatiken var när Noam Chomsky 1957 lade fram tankar som blev grunden för studiet av generativ grammatik.
Den grundläggande grammatiken (språkets bas) lär sig barn snabbt och tidigt. Chomsky antog därför att grammatikens utformning beror på hjärnans uppbyggnad och kapacitet. Man försöker genom att undersöka fenomen som förekommer i alla språk för att få reda på vad i språket som är specifikt för arten människa. Ett annat sätt att studera vad som är specifikt för människans språkförmåga är att studera grupper av regler som verkar hänga samman (knippen).
Beskrivningar av språk (grammatikor)
Noter