Greenpeace

Greenpeace är en organisation som grundades i Kanada 1971 som en avknoppning från 'Don't Make A Wave Committee'. Denna kommitté skapades 1970 i det enda syftet att stoppa USA:s andra kärnvapenprov i Alaska. Kommitténs grundare och första medlemmar var:

• Paul Cote, juridikstuderande vid University of British Columbia
• Jim Bohlen, djuphavsdykare och radaroperatör vid den amerikanska marinen
• Irving Stowe, kväkare och jurist vid Yale University
• Patrick Moore, ekologistuderande vid University of British Columbia
• Bill Darnell, socialarbetare

Kommittén döptes snart om till 'Greenpeace'. Darnell var den som kom på den dynamiska ordkombinationen som band samman gruppens miljöengagemang och motstånd mot kärnvapen. Ursprungligen var gruppen lika angelägen om sina pacifistiska mål som de miljöorienterade, men med tiden visade det sig vara effektivare att fokusera på miljöskydd.

1983 bildades Greenpeace i Sverige. Greenpeace Norden har c:a 40 anställda på fyra orter och 90 000 stödmedlemmar som bidrar med 50 miljoner kronor årligen.

Greenpeace har sedan starten fått mycket uppmärksamhet från världens säkerhetstjänster p.g.a. av sin inblandning i känsliga frågor som kärnvapen, kärnvapenprov och rätten att röra sig fritt till havs. Den militära tidskriften Soldier of Fortune har publicerat artiklar om Greenpeaces världsomfattande aktioner, och organisationens beryktade beredvillighet att utmana vilken statsmakt som helst har imponerat även på professionella strateger. Under det kalla kriget landsatte Greenpeace till exempel ett inspektionsteam inne i Sibirien för att studera sälfångst och undslapp den frustrerade sovjetiska marinen med mycket liten marginal.

1985 ledde Greenpeaces Stillahavskampanj till att den franska regeringen skickade en grupp commandosoldater till Nya Zeeland för att förstöra organisationens fartyg Rainbow Warrior. Två bomber exploderade ombord och sänkte fartyget tillsammans med en besättningsman (Fernando Pereira). Avslöjandet av den franska regeringens agerande ledde till att Greenpeaces kampanj blev ännu mer framgångsrik.

Verksamhet

Organisationen är f.n. aktiv inom ett flertal miljöområden men lägger mest arbete på att:

1. Stoppa den globala uppvärmningen;
2. Stoppa spridningen av genmanipulerad föda; och att
3. Bevara den biologiska mångfalden i världens hav och äldsta skogar.

Förutom traditionellt oppositionsarbete arbetar Greenpeace med en kombination av icke-våld och direkt aktion. Detta innebär att organisationen försöker dra uppmärksamhet till angelägna ämnen genom vanligen spektakulära och dramatiska aktioner mot till exempel valfångstfartyg, kärnkraftsanläggningar, o.dyl. Målen för dessa drabbningar kallar ofta motståndarna för ekoterrorism, trots att Greenpeace normalt tar avstånd från våld. Man siktar alltid mot att agera efter den civila olydnadens fyra grundprinciper; icke-våld, öppenhet, ansvarstagande samt uteblivande av onödig skadegörelse.

Dessa mycket välplanerade, och ofta även välfinansierade, protestaktionerna brukar vara en kombination av maximal medial exponering av organisationens flotta och personal och ett väl inarbetat pressmaskineri, till exempel på Greenpeace.org - Cybercentre (extern länk) . Greenpeace har även ett internetbaserat aktivistnätverk, act.Greenpeace.org (extern länk) , som är ett av de största som finns (44 000 medlemmar i 180 länder). Organisationens kampanjer följer för det mesta principen om total transparens och öppenhet ned till de mest grundläggande strategiska besluten. Denna organisationsform har utvecklats utifrån Winston Churchills strategi från andra världskriget: trovärdig journalistik är ett effektivare i propagandasyfte än ett hårt styrt propagandamaskineri. Fakta som människor tror på verkar på egen hand.

Greenpeaces största framgångar innefattar ett slut på kärnvapenprover i atmosfären; ett moratorium mot kommersiell valfångst; och att etablera Antarktis som en världspark.

Kritik

Kritiker har påpekat att samtidigt som Greenpeace protesterar mot oljeexplotering i till exempel Nordsjön har man inga betänkligheter mot att använda sig av produkterna från samma utvinning. Greenpeaces motargument är att man aldrig motsatt sig användningen av olja, gummi eller kemikalier, men att man arbetar för ett ansvarfullt utnyttjande av naturens resurser. Däremot ser organisationen viss resursanvändning som helt oförenlig med ett sådant ansvarsfullt utnyttjande, till exempel kärnkraft, valfångst och kärnvapenprover.

Greenpeace anklagas regelbundet för att vara en odemokratisk organisation; besluten fattas av organisationens anställda, inte av dess medlemmar. Greenpeaces svar är att verksamhetens art är sådan att man snabbt måste kunna fatta viktiga beslut och en folkrörelse i traditionell nordisk tappning inte är möjlig. Greenpeace följer istället den brukliga organisationsformen i den anglo-saxiska världen. Man skiljer alltså på stödmedlemmar och röstande medlemmar. Som stödmedlem kan man bli röstande medlem genom att bli nominerad till årsmötet av befintliga röstande

Finansiering

Greenpeace grundades i Nordamerika men har haft betydligt större framgångar i Europa där medlemsantalet är större och den största delen av det finansiella stödet kommer ifrån. Nästan hela Greenpeaces ekonomi består av ekonomiskt stöd från privatpersoner. Ibland tar organisationen dock emot bidrag från liknande organisationer och har också mottagit statligt forskningsstöd. Greenpeace hävdar att de inte tar emot bidrag från företag, regeringar eller politiska partier. Kritiker har dock påpekat att det tycks råda ett motsatsförhållande mellan Greenpeace inkomstkällor och måltavlorna för dess aktioner.

Externa länkar

• Greenpeace Norden
• BBB Wise Giving - (Amerikansk rapport om Greenpeaces ekonomi