Guatemala

Guatemala är en republik i Centralamerika vars officiella spanska namn är República de Guatemala. Landet gränsar i nordost till Belize, i söder till El Salvador och Honduras och i norr till Mexiko. Guatemala har två kuster, i öster finns en smal kust mot Karibiska havet och i väster finns stillhavskusten. Guatemala gör anspråk på delar av Belize, och i det området finns guatemalanska bosättningar.

Historia

Perioden 2000 f.Kr. – 900 e.Kr.

Guatemalas tidigaste historia är starkt anknyten och präglad av mayafolket och de tidigaste tecknen från mayatiden menar forskarna är mellan 2000 och 1500 f.Kr

Redan 1100 f.Kr ska olmecsfolket börjat bygga pyramider och hugga ut stora stenbrott. Olmecerna betecknas ofta som Mesoamerika moderkultur. Detta folket hade stort inflytande genom hela mayaregionen, och påverkade speciellt konsten, religionenen och politik. De utvecklade också tidigt ett skriftsystem och en kalender känd som 'Long Count'.

Under perioden 350 f.Kr till 250 e.Kr växte det fram en stad med namnet El Mirador som spred sig över 20 kvadratkilometer och med en befolkning på omkring 100 000 invånare. Bara storleken på staden gjorde att staden kunde klassas som superstat redan 100 f.Kr Det högsta tempelkomplexet i staden nådde 70 meter - det högsta byggnadsverket någonsin byggd i förcolumbiansk kultur i Amerika.

Perioden rund och efter 300 e.Kr räknas som dne viktigaste epoken i mayahistorien. Mayafolket kom nu under inflytande från Teotihuacán i Mexiko, en stad med omkring 250 000 invånare. En till stad växte fram, Tikal, som ett dominerande maktcenter i mayanernas land. Samtidigt växte också staden Calakmul. Från 500 var dessa städer så stora att alla andra städer i mayavärlden tillhörde dessa. Calakmul besegrade Tikal 562 och detta följdes av ett 'dvaletillstånd' på 130 år då varken Tikal eller någon annan stad runt hade någon utveckling.

Mellan 600 och 850 var det stort välstånd i mayaområdena. Mayafolket var förenat i samma religion och kultur, och mayaarkitekturen, astronomi och konst nådde så högt att inget annat förcolombianskt samhälle kunde mäta sig med dem. Handeln blomstrade och befolkningen växte till omkring 10 miljoner invånare runt 750. Från 750 till 830 och efter blev dessa handelsförbindelser brutna, krig bröt ut, städerna blev lämnade och inga nya tempel eller monument byggdes som förr. Grunden till nedgången är inte känd.

Perioden från 1300-talet – 1600-talet

Från 1300-talet fram till den spanska invasionen av Guatemala 1523 rådde ständiga krig mellan de olika stammarna och olika folkgrupper i landet. På grund av den dåliga sammanhållningen och interna stridigheter mötte de spanjorerna med litet samlat motstånd. Spanjorerna hade också stor fördel med sina hästa, rustningar och gevär. Det sägs att den spanska conquistadoren Alvaradokrigare med sina 620 män besegrade 30 000 k'iche' i närheten av Xelajú.

Guatemala i senare tid

Guatemala blev självständig stat 1821. Guatemala är idag en demokratisk stat, men under senare 1900-talet har landet haft skiftande militärregeringar och blodiga krig.

Fredsavtalen

1996 undertecknades ett fredsavtal mellan Guatemalas styrelsemakter och gerillakoalisasionen URNG. Avtalen avslutade ett 36 år långt krig präglat av oförståelig brutalitet mot civila, främst mayabefolkningen. Krigen lämnade efter sig över en miljon flytningar, 200 000 döda, och ett okänt antal föräldrarlösa barn och änkor och ett antal ödelagda byar. Avtalet gav Guatemala hopp om bättre tider.

Med hjälp av internationellt bistånd har skolor byggts tillsammans med hälsovårdsstationer och enkla hus för de fattigaste människorna. Många av de 50 000 guatemaler som flydde till Mexiko under kriget har återvänt till Guatemala med hjälp från regeringen. Människorna som fördrevs internt i Guatemala har myndigheterna inte gjort särskilt mycket för att hjälpa, även om fredsavtalet kräver det.

Efter att fredsavtalet skrevs under har en del förbättringar skett i det guatemaliska samhället. Det är dock mycket som återstår innan landet klarar av att ge befolkningen en acceptabel levnadsstandard. Det är lite som tyder på att makteliten vill släppa på den makt och fördelar den har. Den politiska viljan till att göra något med fattigdomsproblemen är halvt frånvarande. Den fattigaste delen av befolkningen kräver internationell hjälp för att förbättra deras levnadssituation.

Geografi

Guatemala är bergigt, förutom det södra kustområdet och de nordliga vidsträckta lågländerna i Petén. Två bergskedjor går in i Guatemala från väster till öster, och delar landet i tre större regioner: högländerna, där bergen ligger, Pacifiska kustslätten, söder om bergen, samt Peténregionen norr om bergen. Dessa områden skiljer sig i klimat, höjd och landskap, vilket ger dramatiska kontraster mellan heta och fuktiga tropiska lågländer och högländernas toppar och dalar. Guatemalas berggrund berstår till den mästa del av sandsten och det är de som orsakar jordbävningarna.

Den södra kanten av de västra högländerna utgörs av Sierra Madre, som sträcker sig söderut och österut från Mexikos gräns, och fortsätter på lägre höjder mot El Salvador. Bergskedjan kännetecknas av branta vulkankäglor, däribland vulkanen Tajumulco, som är 4220 meter hög och den högsta punkten i landet och i Centralamerika. Alla Guatemalas 37 vulkaner (av vilka 4, Pacaya, Santiaguito, Fuego och Tacaná, är aktiva) ligger i denna bergskedja, och jordbävningar är vanliga i högländerna.

Den norra bergskedjorna börjar nära Mexikos gräns med bergskedjan Cuchumatanes, och sträcker sig sedan österut genom Chuacúsbergen och Chamábergen, ner till Santa Cruz-bergen och Minasbergen, nära Karibiska havet. De nordliga och sydliga bergen är åtskilda av Motaguadalen, där floden Motagua och dess bifloder rinner från högländerna ner i Karibiska havet. Floden är farbar i den nedre delen, där den bildar gräns med Honduras.

Klimatet är hett och fuktigt i lågländerna vid Stilla havet och i Petén, mer temepererat i högländerna och torrare i de östligaste departementen.

Alla större städer ligger i högländerna och i lågländerna vid Stilla havet. Större städer är huvudstaden Guatemala City på 1506 meters höjd i de centrala högländerna, Quetzaltenango på 2011 meters höjd i västra högländerna, Escuintla på 300 meters höjd, Mazatenango på 220 meters höjd och Coatepeque på 515 meters höjd på Pacifiska kustslätten. Den största sjön, Lago de Izabal (589,6 km²), ligger nära kusten vid Karibiska havet, Vulkanen Tajumulco, den högsta punkten i Centralamerika, ligger i det västliga departementet San Marcos.

Guatemalas läge vid Karibiska havet och Stilla havet gör att det är utsatt för tropiska cykloner, däribland orkanen Mitch 1998 och orkanen Stan 2005, som dödade över 1500 människor, genom de översvämningar som följde.Guatemala i engelskspråkiga Wikipedia, läst 27 december 2006

Naturtillgångar

Naturtillgångar är petroleum, nickel, sällsynta träsorter, fisk och vattenkraft.

Klimat och miljö

I låglänta delar av landet är klimatet tropiskt, medan det är svalare på högre höjder. I bergstrakterna finns ett stort antal vulkaner och det förekommer våldsamma jordbävningar. Vid den karibiska kusten förekommer orkaner och andra tropiska oväder.

Några av Guatemalas miljöproblem är att regnskogen i Petén avverkas, jorderosion och vattenföroreningar.

Administrativ indelning

Guatemala är indelat i 22 departement (departamentos) vilka i sin tur är indelade i ungefär 332 kommuner (municipios).

Alta Verapaz Baja Verapaz Chimaltenango Chiquimula Petén El Progreso Quiché Escuintla Guatemala (departement) Huehuetenango Izabal

Jalapa Jutiapa Quetzaltenango Retalhuleu Sacatepéquez San Marcos Santa Rosa Sololá Suchitepequez Totonicapán Zacapa

Demografi

• Befolkningens medelålder: 18,3 år (2002)
• Befolkningens medellivslängd: 65,2 år (2003)
• Religiös tillhörighet: katoliker, protestanter, inhemsk maya-tro
• Språk: spanska 60%, indianspråk 40% (det finns 23 officiellt erkända indianspråk, bl a quiche, cakchiquel, kekchi, mam, och xinca samt två ickeindianska, bland annat garifuna)
• Analfabetism: 2003 var 30% av den vuxna befolkningen analfabeter

59,4 % av guatemaltekerna är av blandad europeisk och inhemsk härstamning. Dessa mestiser betecknas lokalt, till skillnad från i andra länder i Centralamerika, som ladinosfolk. Den europeiska andelen är övervägande av spansk härkomst. Ytterligare 40 % av befolkningen tillhör ursprungsbefolkningen, mestadels avkomlingar till maya. Resten av befolkningen är av europeisk eller asiatisk härkomst eller tillhör garifuna, en grupp som levere vid Karibiska havets kust och är avkomlingar till kariber och arawaker och förrymda slavar från ön St. Vincent som ursprungligen stammar från Afrika.

Spanska är administrativt språk och modersmål för mestiserna och befolkningen av europeisk härkomst. Förutom spanskan, som talas av omkring 60% av befolkningen, finns sju erkända språk. Till dessa hör förutom vissa mayaspråk (däribland quiché eller k’iche’ med över 2 miljoner talare) exempelvis även garifunas arawakspråk, igñeri. Hos garifuna, som har nära förbindelser med Belize, är även engelskaspr med karibiskt inslag mycket utbrett. Xincaåket talas numera endast av några få äldre människor. Dessutom finns ytterligare mayaspråk, som delvis uppvisar starka regionala skillnader. Sammantaget talas 23 olika inhemska språk i Guatemala, av vilka 21 är mayaspråk:

Språk	Eget namn	Språkfamilj	Talare i Guatemala	Språkområde
Acateco		Maya: Kanjobal-Chuj	39 826	omkring San Miguel Acatán
Aguacateco	Awakateko	Maya: Quiché-Mam	34 476	Västra Huehuetenango
Cakchiquel	Kaqchikel	Maya: Quiché-Mam	1.002.790	omkring Lago de Atitlán och Sololá
Chortí	Ch'orti'	Maya: Chol-Tzeltal	74 600	i det södra låglandet (omkring Copán)
Chuj	Chuj	Maya: Kanjobal-Chuj	85.002	Huehuetenango
Itzá	Itzá	Maya: Yucatán	1.783	omkring Petén-sjön
Ixil	Ixil	Maya: Quiché-Mam	130.773	El Quiché
Jacalteco	Popti' (Abxubal)	Maya: Kanjobal-Chuj	83.814	omkring Jacaltenango
Kanjobal	Q'anjob'al	Maya: Kanjobal-Chuj	205 670	Huehuetenango
Kekchí	Q'eqchi'	Maya: Quiché-Mam	711 523	Alta Verapaz till Lago Izabal
Mam	Mam (Qyool)	Maya: Quiché-Mam	1 094 926	Huehuetenango
Mopan	Mopan	Maya: Yucatán	13 077	Södra Petén
Pocomam	Poqomam	Maya: Quiché-Mam	127 206	omkring Guatemala City och Jalapa
Pocomchí	Poqomchi'	Maya: Quiché-Mam	259 168	omkring Guatemala City och Jalapa
Quiché	K'iche'	Maya: Quiché-Mam	1 842 115	El Quiché, Totonicapán, Sololá och Quetzaltenango
Sacapulteco		Maya: Quiché-Mam	42 204	El Quiché
Sipacapense		Maya: Quiché-Mam	5 944	San Marcos
Tacaneco		Maya: Quiché-Mam	20 000	omkring Tacaná (San Marcos)
Tectiteco		Maya: Quiché-Mam	4 755	omkring Tectitán
Tzutuhil	Tz'utujil	Maya: Quiché-Mam	156 333	omkring Santiago Atitlán
Uspanteco		Maya: Quiché-Mam	21 399	El Quiché
Garífuna		Arawak	6 539	Izabal
Xinca		Xinca	297	Jutiapa

(Uppgifter ur: Tzian, Leopoldo (1994): Mayas y ladinos en cifras. El caso de Guatemala)Guatemala i tyskspråkiga Wikipedia, läst 29 december 2006

Politik

Guatemala är en självständig demokratisk republik med flerpartisystem. Författningen från 15 januari 1986 fastlägger åtskillnaden mellan lagstiftande maktet, som ligger hos parlament Congreso de la República, verkställande makten, som ligger hos president och vicepresidenten, samt dömande makt, som ligger hos högsta domstolen. Parlamentet och presidenten väljs vart fjärde år. Alla medborgare från 18 år är röstberättigade, förutom aktiva militärer. Högsta domstolen utses av parlamentet på fyra år.

I valen 9 november 2003 blev Óscar Berger Perdomo vald till president som kandidat för Gran Alianza Nacional (GANA). Även vid parlamentsvalet 2003 blev Gran Alianza Nacional den starkaste kraften. Valdeltagandet låg på 54,5 procent. 2007 ska en ny president väljas; den första valomgången ägde rum 9 september, vari de främsta kandidaterna var Álvaro Colom (socialdemokrat), generalen Otto Pérez Molina, GANA:s kandidat Alejandro Giammattei och fredspristagerskan och mayaindianen Rigoberta Menchu. En andra valomgång, emellan Molina och Colom som var de tu kandidater som erhöll flest röster, kommer att hållas 4 november.

Liksom de flesta latinamerikanska stater har Guatemala ingen lång demokratisk tradition. Partisystemet är ganska instabilt och många partier upplöser sig efter en mandatperiod eller försvinner i betydelselöshet. Betecknande för detta är det starka inflytande som ligger hos samhälleliga grupper utanför partierna, särskilt militären och företagarna.

I delar av landet är förtroendet för det statliga rättssystemet, framför allt hos den indianska befolkningen, så rubbat att det har förekommit fall av utomrättsliga bestraffningar. På grund av det spända läget har polisen och rättsväsendet redan dragit sig tillbaka från stadsområden.

Utrikespolitiskt var Guatemala under inbördeskriget länge isolerat. Sedan början av demokratiseringen och slutandet av fredsavtalet med rebellerna försöker Guatemala spela en större roll på den internationella scenen. Sedan 2001 finns ett handelsavtal mellan Mexiko, Guatemala, Honduras och El Salvador. Sedan 10 mars 2004 finns också en tullunion med El Salvador.

Ekonomi

Jordbruket står för ungefär en fjärdedel av BNP, två tredjedelar av exporten och sysselsätter hälften av arbetskraften. De viktigaste produkterna är kaffe, socker och bananer. Dåvarande president Arzu (1996-2000) började införa ekonomisk liberalisering och politisk modernisering och den förre presidenten Portillo har fortsatt arbetet, men med mindre goda resultat. Portillos regering har varit inblandad i ett antal korruptionsskandaler, vilket har dämpat viljan att göra investeringar i landet. Oscar Berger (2004-) är nuvarande president i Guatemala

Inkomstskillnaderna i landet är mycket stora och omkring 75% av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.

Drygt hälften av elektriciteten produceras av fossila bränslen och 35% av vattenkraft.

Kultur

Guatemala City är hem för flera av nationens bibliotek och museum, bland annat Nationalarkivet, Nationalbiblioteket och Arkeologi- och etnologimuseet vilket har en stor samling av mayaföremål. Det finns också privata museer, som Ixchel, som fokuserar sig på textilier, och Popol Vuh, vilket fokuserar sig på mayaarkeologi. De båda museerna är inom Universidad Francisco Marroquíns campus. Nästan alla av de 329 kommuner i landet har ett mindre museum.

Litteratur

Guatemalas nationella litteraturpris är det enda priset som belönar en individuell författares verk. Det har delats ut sedan 1988 av kultur- och sportministeriet.

Miguel Angel Asturias vann Nobels litteraturpris 1966 för boken 'El Señor Presidente', en novell baserad på Manuel Estrada Cabreras regering.

Musik

Musiken i Guatemala består av flera olika sorters musik och uttryckningsformer. Mayafolket hade en aktiv musikkultur vilket är dokumenterat via ikonografi. Guatemala var också en av de första regionerna i Nya världen som introducerades för den europeiska musiken. Flera kompositörer från renässansen, barock, klassicismen och romantiken har bidragit till verk i olika stilar av mycket hög kvalité. Marimba är landets nationalinstrument. Historia General de Guatemala har givit ut en serie med cd-skivor med historisk guatemalsk musik från mayatiden till dagens musik.

Språk

Spanska är landets nationalspråk men är dock inte talat av hela landets befolkning, oftast främst som andraspråk. 21 distinkta mayaspråk talas, främst på landsbygden, tillsammans med flera ickemayanska indianspråk, som det självständiga xinca, och garifunaspr, ett arawakanåk som talas vid den karibiska kusten. Enligt Decreto Número 19-2003 finns det 23 språk som klassas som nationalspråk.Ley de Idiomas Nacionales, Decreto Número 19-2003 (PDF) (spanska). El Conreso de la Republica de Guatemala. Hämtat 2007-06-10.

Religion

Katolsk kristendom var den enda religionen under kolonialtiden. Protestantismen har ökat kraftigt under senare decennier, speciellt under diktatortiden och den evangeliska generalpastorn Efraín Ríos Montt. Mer än en tredjedel av invånarna i landet är protestanter, resten evangelistiska eller pingstvänner.

Den främsta religionen är den latinska kyrkans katolicism. Protestantism och mayareligioner har ungefär 40% respektive 1% av landets befolkning.State.gov Ofta medverkar mayafolket på kristna ceremonier och träffar, ett fenomen kallat synkretism. Anhängare till de traditionella mayareligionerna ökar som ett resultat av de kulturella skyddsprogrammen som gjordes under fredstiden. Regeringen har medverkat vid uppförande av altare vid varje mayaruin som finns i landet så att traditionella ceremonier kan hållas på platserna.

Det finns små samhällen med judar (omkring 1 200), muslimer (1 200) och folk med andra religiösa tillhörigheter.

Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga har över 205 000 medlemmar i Guatemala.

Utbildning

Staten driver flera grund- och högskolor i landet. Dessa skolor är gratis, trots att kostnader för skoluniform, böcker, transport och liknande tillkommer. Detta gör att det blir svårt för den fattigare befolkningen att få utbildning. Många medel- och överklassbarn går i privata skolor. Landet har ett allmänt universitet (Universidad de San Carlos de Guatemala) och 9 privata. Endast 69,1% av landets befolkning över 15 år är läskunniga, den lägsta siffran i hela Centralamerika.LA Literacy Rates . UNESCO Institute for Statistics (september 2006). Hämtat 2007-01-15.

Källor

• Stycket 'Kultur' översattes 10 september 2007 från engelska Wikipedia .