Gunder Hägg

Denna artikel handlar om löparen Gunder Hägg. Se också proggbandet Gunder Hägg, som senare kallade sig Blå Tåget.

Gunder Häggs (t.h.) sätter nytt världsrekord på distansen en engelsk mil på Slottskogsvallen i Göteborg;

1 juli 1942. Den nya världsrekordtiden är 4.06,2. Till vänster i bild syns tvåan Arne Andersson

Gunder Hägg, född 31 december 1918 i Albacken i Hällesjö församling utanför Bräcke, Jämtlands län (Jämtland), död 27 november 2004, svensk friidrottare, medeldistanslöpare.

Gunder Hägg föddes i Albacken utanför Bräcke i Jämtland som son till Nils Henrik Hägg. Gunder var helt inställd på att bli skidåkare fram till 13-årsåldern. Direkt efter folkskolan började han arbeta som bonddräng. Från 17 års ålder satsade han på sin löpning och genombrottet kom vid en tävling i Östersund, där han helt otippad vann på distansen 1 500 m i hård konkurrens.

Under 1941-1943 rankades han som världens bäste löpare på alla distanser från 1 500 m till 5 000 m. Gunder stod på höjden av sin karriär medan andra världskriget rasade, vilket har gjort att han hamnat i skymundan internationellt. 1942 fick han Svenska Dagbladets guldmedalj och blev 'Under-Gunder' med hela svenska folket. 1943 gjorde han en omtalad USA-turné där han sprang åtta uppvisningslopp och vann samtliga:

20 juni - i New York, 5 000 meter på 14.48,5. Han slog här den i 65 löpningar obesegrade amerikanske mästaren Gregory Rice (tid:14.53,9). Platsen var Randall Island Stadium med 20 000 åskådare.
2 juli - i Chicago, 2 engelska mil på 9.02,4
10 juli - i Los Angeles, 2 engelska mil på 8.53,9
17 juli - i San Francisco, 1 engelsk mil 4.12,3
24 juli - i Boston, 1 engelsk mil på 4.05,3
31 juli - i Cleveland, 1 engelsk mil på 4.05,4
7 augusti - i Cincinnati, 2 engelska mil på 8.51,3
11 augusti - i New York, 1 engelsk mil på 4.06,9

År 1946 avstängdes Gunder och löparkollegan Arne Andersson av Svenska Friidrottsförbundet på livstid för brott mot amatörreglerna, eftersom de upprepade gånger sprungit mot betalning. Avstängningen, som trädde i kraft den 17 mars 1946, skapade en stor debatt inom den svenska idrottsrörelsen och många ansåg avstängningen orättvis. Under krigsåren hade förbundet sett genom fingrarna på sådana pengar, men efter kriget tvingade internationella friidrottsförbundet dem att hålla på reglerna.

Gunder Hägg satte under åren 1941-1945 16 världsrekord, 15 individuella och ett i lag:

tre rekord på 1 500 m (som bäst 3.43,0)
tre på 1 engelsk mil (som bäst 4.01,4)
tre på 2 engelska mil (som bäst 8.42,8)
två på 3 engelska mil (som bäst 13.32,4)
två på 2 000 m (som bäst 5.11,8)
ett på 3 000 m (8.01,2)
ett på 5 000 m (13.58,2)
ett på 4 × 1 500 m (15.38,6)

Dessutom vann han tre SM-guld.

En staty föreställande Gunder Hägg - naken - kan beskådas utanför den anrika arenan Strömvallen i Gävle. En arena där Gunder Hägg ofta tävlade under sin storhetstid. Även vid idrottsplatsen i Bräcke och vid Stockholms Stadion, där Hägg slog många världsrekord finns statyer.

Gunder Hägg utsågs 1942 till Stor grabb nummer 102 i friidrott. Han tävlade för Albackens IF, Kälarne IK, Gefle IF och MAI.

Bibliografi

Mitt livs lopp (1987) ISBN 91-1-873002-7.

Källor

Händelser man minns - en krönika 1920-1969, fil dr Harald Schiller 1970
Nationalencyklopedin, 2007
Swedish Athletic Page
Stora grabbar