Administrativ historik
På kommunens nuvarande område fanns, när
1862 års kommunalförordningar började gälla den 1 januari
1863, 21
socknar, som alla bildade var sin
landskommun. Ingen av dessa hette dock Hässleholm. I den framväxande järnvägsknuten inom Stoby kommun inrättades Hässleholms
municipalsamhälle år
1887. Ã…r
1901 bröts delar av Stoby och Vankiva ut för att bilda Hässleholms
köping.
Inom området tillkom ytterligare fem municipalsamhällen, Hästveda (i Hästveda kommun1887), Sösdala (i Sösdala kommun 1893),Vinslöv (i Vinslövs kommun 1898), Bjärnum (i Norra Åkarps kommun 1918) och Tyringe (i Tyringe kommun 1928)
År 1914 blev Hässleholms köping stad. Vinslöv delades 1934 i en köping (det tidigare municipalsamhället upphörde) och en landskommun.
Den omfattande kommunreformen 1952 medförde en något förändrad indelning i området. Följande storkommuner bildades: Bjärnum (av Norra Åkarp och Vankiva) Hästveda (av tidigare kommuner Farstorp och Hästveda), Stoby (av Norra Sandby, Ignaberga och Stoby), Sösdala (av Brönnestad, Häglinge, Norra Mellby och Tjörarp), Tyringe (av Finja, Hörja, Matteröd, Röke och Västra Torup, Vinslöv (av Gumlösa, Nävlinge, Sörby och Vinslöv), Vittsjö (av Verum, Vittsjö och Visseltofta). Hässleholms stad och Vinslövs köping förblev oförändrade.
Municipalsamhällena avvecklades i följande ordning: Bjärnum 1956, Hästveda 1959, Sösdala 1966 och Tyringe, som ett av de sista i landet, 1970.
År 1969 bröts Tjörnarps församling ur Sösdala och överfördes till Höörs kommun.
Med kommunreformen 1971 infördes enhetlig kommuntyp i Sverige. Hässleholms stad ombildades då till Hässleholms kommun. Endast Stoby lades det året samman med Hässleholm. Eftersom sammanläggningarna inom kommunblocket inte kunde genomföras samtidigt uppstod ett problem med namnet Vinslöv. Både köpingen och landskommunen kvarstod som skilda kommuner fram till 1974. Köpingen fick då under tre år det helt unika namnet 'Vinslövs centralkommun'. Detta år kunde Hässleholms kommun färdigbildas genom sammanläggning med övriga kommuner området. Visseltofta församling bröts dock ut ur Vittsjö och fördes till Osby kommun.
Kommunvapnet
Blasonering: En sköld av guld med ett grönt andreaskors, åtföljt av fyra nötklasar av samma färg.
Detta vapen fastställdes för Hässleholms stad 25 september 1920 av Gustaf V.
Andreaskorset syftar på järnvägsknuten som växte upp efter 1860 och hasselnötsklasarna anknyter till ortnamnet. Efter sammanläggningarna fanns ytterligare tre vapen inom kommunen, men man valde att år 1974 låta registrera stadsvapnet oförändrat för den nya kommunen.
Tätorter
Det finns 17
tätorter i Hässleholms kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2005. Centralorten är i fet stil.
Historia
Hässleholm tillhör
Västra Göinge härad som har i stort sett samma utbredning som Hässleholms kommun. I Västra Göinge har hållits
ting sedan början på
1500-talet och en av de äldsta och mest kända tingsplatserna är Röinge strax öster om Hässleholm.
Göinge är gammal gränsbygd där samhörigheten med det forna moderlandet Danmark tydligt finns ristad i kulturminnen, oavsett om det gäller kyrkor, slott eller fornminnen. Gumlösa kyrka som invigdes 1192 räknas som en av landets äldsta daterbara tegelbyggnader.
Göinge eller Göingebygden används idag som beteckning på en stor del av nordöstra Skåne med Hässleholm som centrum.
Församlingar
Hässleholms kommun är uppdelat på dessa församlingar:
Kända profiler
Källor
Extern länk
Commune de Hässleholm
Hässleholm
