Handboll

Historia

Huvudartikel: Handbollens historia

Handbollen föddes i slutet av 1800-talet på Ordrups gymnasium i Danmark.

Från detta utvecklades handbollens regler och spelsätt. 1938 spelades den första världsmästerskapen i handboll och 1972 blev inomhushandbollen en OS-gren. Sveriges herrar har som enda nation deltagit i alla världsmästerskap som varit i handboll (1938 - 2005).

Handboll anses vara en av de äldsta sporterna i historien. Redan 'de gamla grekerna' och även romarna ska ha spelat något som bär vissa likheter med dagens handboll.

Mot slutet av 1800-talet förekom handboll i sin nuvarande form i Danmark, Tyskland och området som senare skulle bli Tjeckoslovakien. Då spelade man handboll som träning för gymnaster och som ett sätt för fotbollsspelare att hålla i gång mellan säsongerna - utehandboll. Spelet utvecklades ytterligare under början av 1900-talet i främst Danmark, Tyskland och Sverige, där det svenska namnet handboll gav namn åt det internationella handball. Det internationella handbollsförbundet International Handball Federation (IHF) bildades den 11 juli 1946 och har (2006) 150 medlemsländer.

I OS gjorde handbollen sin entré först 1936 i Berlin. Då var handbollen med som uppvisningsgren på en utomhusarena med elva spelare i varje lag. Därefter blev det ingen mer handboll förrän 1972 i München, då först var den med som officiell olympisk gren. Damerna fick vänta ytterligare fyra år tills de gjorde sin debut på den olympiska scenen 1976 i Montreal.

Spelarroller

Huvudartikel: Positioner i lagsporter

Juanin Garcia, FC Barcelona

Anfallet: Anfallarna består av en mittnia, två ytternior, två yttersexor och en mittsexa. Mittnian jobbar som bollfördelare och styr också anfallet. Det vill säga bestämmer vilka kombinationer som ska utföras och så vidare. Bredvid mittnian finns en vänsternia samt en högernia. Dessa spelare blir uppväxlade av mittnian och ”trampar” också igång spelet (sätter fart på rullen). Niorna avslutar ofta genom att skjuta utifrån eller genom att bryta igenom motståndarnas försvar, alltså göra genombrott.

Försvaret: Det är sex utespelare och en målvakt på planen i varje lag. Alltså totalt 14 spelare. Det finns många olika försvarstekniker men vanligtvis så står försvaret längs med linjen.

(6-0). Försvarsspelarna kallas V1, V2, V3, H3, H2, H1 (V=vänster H=höger) räknat från vänster till höger. Man jobbar genom samarbete mellan t.ex tvåan och trean. Genom att ”räkna” så att man hela tiden har linjen på rätt sida så har alla spelare hela tiden varsin spelare. Detta gör att man som motståndare får svårt att göra genombrott och sexorna får dåliga vinklar att skjuta (i). Ett annat försvarsspel är s.k. 3-2-1. Då står tre spelare på linjen, en i mitten(centerhalv) och en på varsin kant(backar), två spelare ca 3 meter fram mellan de första tre(halvbackar) och en spelare längst fram som för det mesta har koll på M9 i andra laget(center).

Målvaktspelet: En handbollsmålvakt jobbar med hela kroppen. En kort målvakt jobbar ofta ganska långt ut ifrån målet medan en lång kan jobba lite längre in. De flesta målvakter jobbar med högt fotarbete, knäna lite böjda och armarna uppe. Detta är för att snabbt kunna ta bollarna. Om man ligger i underläge i slutet av matchen kan man ta ut målvakten för att kunna ta in en 7e utespelare. Då får man ett större tryck mot motståndarmålet.

Spelregler

Handboll har många olika regler. I början kan det kanske vara svårt att hålla reda på alla. Några av de mest grundläggande felen är:

Dubbelstuds, vilket sker när man studsar tar upp bollen och studsar igen.
Stegfel, vilket man gör genom att hålla bollen i handen och ta mer än tre steg, eller genom att man håller i bollen i mer än tre sekunder
Övertramp, vilket man gör genom att trampa över sexmeterslinjen eller trampa utanför planen.
Passivt spel, enligt SHFss regelbok (7:11): Att behålla bollen i lagets besittning utan att göra synbara försök att angripa eller komma till målskott. På samma sätt är det inte tillåtet att upprepat försena utförandet av avkast, frikast, inkast eller målvaktskast för sitt eget lag.
Stürmerfoul (offensiv), när man hoppar in eller springer in i försvararen och den har båda fötterna stilla.

Spelplanen

''Huvudartik}|lar|el}}: }}

 |}|, | och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |, och }}}}}}''}|  (Felmeddelande: Det finns för många parametrar i {{}})}}

Regler under match

Har domaren eller tidtagaren avbrutit spelet innan bollen överskridit mållinjen, får målet inte godkännas.

Ett mål i eget mål räknas som mål för motståndarlaget, såvida inte bollen dessförinnan hade överskridit kortlinjen.

Hoppunderarmskott: Man hoppar upp med armen uppåt sen viker man ner den i vågrätt position och trycker till med handleden. Det är ett svårt skott att täcka ner för försvararen och svårt att rädda för målvkaten.

Avstämt: Betyder att man helt vanligt skjuter med ena armen och har båda fötterna i golvet. Viktigt att använda kraften i armen. Man stämmer i med vänster fot om man är högerhänt och vice versa.

Hoppskott: Man hoppar upp i luften med hjälp av att dra upp samma knä som armen man skjuter med och trycka ifrån med den andra foten.

Underarmsskott: Man har armen vågrätt och trycker till med handleden. Detta är klurigt både för försvaret och målvakten.

Vikskott: Genom att lägga skottarmen över kroppen och sedan skjuta med hjälp av handleden.

Löpskott/Stegskott: Man skjuter i steget med tyngden på 'fel fot', dvs höger fot om man är högerhänt.

Rött kort under sista spelminuten: Sista minuten rött kan bara ges till en spelare under sista minuten samt att förselensen är grovt osportsligtuppträdande som bidrar till att resultatet blir påverkat. Ett exempel är ifrån Svenskadomarförbundet;

'Under sista minuten tilldöms anfallande lag frikast. Innan bollen sätts i spel saboterar en försvarsspelare frikastets utförande. I detta fall ska sistaminuten rött kort utdömas. Om bollen däremot hunnit sättas i spel kan domaren bara utdöma rött kort om förseelsen är av sådan art att det under övriga 59 minuter skulle givit rött kort.' - DIREKTIV FRÅN DOMARKOMMITTÉN 2006

Domarna: Varje match leds av två likaberättigade domare, vilka har en sekreterare och en tidtagare till sitt förfogande. Tillsynen över spelarnas uppförande börjar för domarna i och med att de beträder tävlingslokalen och slutar då de lämnar densamma. Domarna kontrollerar före matchen spelplanens, målens och matchbollarnas tillstånd. De avgör med vilken boll matchen skall spelas. Vid motsatt uppfattning avgör den först nämnde domaren.

Handboll i världen

Internationella mästerskap

Med undantag för 1940-talet, då andra världskriget och dess följder tillfälligt satte stopp för arrangemanget. I handbolls-VM:s finalspel deltar sedan 1995 24 handbollslandslag. Lagen kvalificerar sig genom spel i olika geografiskt bestämda kvalgrupper, med undantag för värdländer, som är direktkvalificerade. Det senaste VM i handboll arrangerades i Tunisien 2005 och det var andra gången som slutspelet avgjörs i ett afrikanskt land. Världsmästerskapet i handboll 2007 spelas i Tyskland den 19 januari till 4 februari. De europeriska lagen har dominerat mest i Handbolls-VM.

Sedan 1990-talet har de nordafrikanska lagen kommit bra i VM, men ingen har hållt undan Europa av att vinna medaljer i VM. De bästa placeringerna som nån uppnått är Egypten (nr. 4 i VM 2001) och Tunisien (nr. 4 i VM 2005). Den enda nationen som deltagigt i alla VM är Sverige, som dock missar 2007 år turnering. De mest vinnande nationerna med 4 segrar är Sverige (54, 58, 90 och 99) och Rumänien (61, 64, 70 och 74). Sverige har också tagit flera silvermedaljer i VM, bl.a. mot Frankrike.