Hangö


} }
Kommunkod	}
Län	}
Landskap	}
Läge - Latitud - Longitud	} }
Yta - totalt - land	} }
Befolkning - Totalt Befolkningstäthet - inv/km²	} }
Språkfördelning - finska - svenska - övriga	} } }
Hemsida	}
Politik
Stadsdirektör/Borgmästare	}
Stadsfullmäktiges ordförande	}
Stadsstyrelsens ordförande	}
Politisk fördelning	}
Administrativa data
Landskapsförbund	}
Regioncentrum	}
Härad	}
Magistrat	}
Skattebyrå	}
Sjukvårdsdistrikt	}
Försäkringskrets	}
Nödcentral	}
Räddningsverk	}
Miljöcentral	}
Arbetskrafts- och näringslivscentral	}
EU-målområde	}

kommuns vapen" width="100"> | läge=

| bildtext1=Hangö stads vapen | bildtext2=Hangö stads läge | Stadsnamn_svenska=Hangö | Stadsnamn_finska=Hanko | Kommunkod=078 | Län=Södra Finlands län | Landskap=Nyland | Latitud=59° 50’ 00” | Longitud=22° 57’ 00” | administrativt centrum=Hangö stad | yta=632,0 km² | yta_land=114,5 km² | befolkning totalt=9 719^{(31. 8. 2006)}Befolkningsregistercentralen

| direktör=Tom Axberg | Stadsfullmäktiges ordförande=Sture Söderholm | Stadsstyrelsens ordförande=Kurt Wennerqvist | Politisk fördelning=(34)
- SFP: 13
- SDP: 12
- V: 4
- Saml: 3
- C: 1
- Gröna: 1 | Landskapsförbund=Nyland | Regioncentrum=Ekenäs | Härad=Raseborg | Magistrat=Raseborg | Skattebyrå=Västra Nyland | Sjukvårdsdistrikt=Västra Nyland | Försäkringskrets=Raseborg | Nödcentral=Västra Nyland | Räddningsverk=Västra Nyland | Miljöcentral=Nyland | T&E-central=Nyland | EU-målområde=- }}

Hangö (finska Hanko) är en stadet i landskap Nyland i Södra Finlands län, Finland. Hangö har cirka 9 700 invånare och en landyta på 114,5 km².

Hangö är en tvåspråkig stad med finska som majoritetsspråk (cirka 54,0 procent) och svenska som minoritetsspråk (cirka 44,3 procent).

Hangö är Finlands sydligaste stad och är belägen längst ut på Hangö udd. Det som kännetecknar staden är dess stränder i allmänhet och dess långgrunda sandstränder i synnerhet. I staden finns inte mindre än 30 km sandstränder. Det är en typisk sommarstad som lever upp på sommaren då ett otal evenemang efterträder varandra. Årligen kommer tusentals turister till staden för att njuta av sol och hav. Ett av sommarens största evenemang är Hangöregattanstad som ordnas i juli varje år. Hangö har en sekellång historia som badort. Som hamn är dess historia ännu längre. Hamnen i Hangö byggdes nämligen för vintertrafik redan före stadens grundande. Staden grundades år 1874.

1 Historia
2 Näringsliv
3 Sevärdheter
4 Restauranger och caféer
5 Kommunikationer

5.1 Järnvägar
5.2 Vägar
5.3 Hamnen

6 Sport
7 Dagstidningar
8 Vänorter
9 Källor

9.4 Fotnoter

10 Externa länkar

Historia

Hangö nämns första gången i skrift redan på 1200-talet. Det är i en dansk farledsbeskrivning från den tiden, där Hangö går under namnet 'Hangethe'. Vikingarna använde dock redan på 800-1000-talet udden där 'Hangö' nu ligger som övernattnings- och hamnplats under sina färder österut till bl.a. Novgorod i Ryssland. Från 1400-talet och framåt användes ett sund mellan två öar i Hangö skärgård som hamn av främst svenska sjöfarare. Sundet heter 'Gäddtarmen'Gäddtarmsundets historia

. I väntan på bättre väder högg dessa sjöfarare sina namn, initialer och adelsvapen i klipporna. Dessa hällristningar är i dag en turistattraktion.

Hangö har en lång historia av krig. År 1714 drabbade den svenska flottan och den ryska flottan samman norr om Hangö. Sjöslaget är känt som 'slaget vid Rilax'. På slutet av 1700-talet byggde Sverige befästningsverk på såväl tre öar utanför Hangö som på fastlandet. För att förhindra att engelsmännen skulle kunna ta över fästningarna (Gustafsvärn och Gustaf Adolf) på öarna under 'Krimkrigetsbyggnaderna' sprängde ryssarna dem medvetet i augusti 1854. En av fästning som låg på fastlandet är museum i dag.

Staden grundades år 1874, några år efter det att orten fick järnvägsförbindelse (Hangöbanan). År 1879 öppnades en badinrättning i staden. Staden blev strax därefter en populär turistort bland ryska societeten. Ett otal vackra villor med snickarglädje uppfördes under denna tid i Hangö. En ortodox kyrka uppfördes också. Efter att Finland år 1917 blev självständigt upphörde, av naturliga skäl, den ryska turistströmmen till staden.

Mellan åren 1880-1930 emigrerade över 300 000 finländare till Nordamerika via Hangö.

Den 3:e april 1918 landsteg den tyska Östersjödivisionen med ca 9 000 man i Hangö, under ledning av Generalmajor Greve Rüdiger von der Goltz, i avsikt att hjälpa de vita i det pågående finska inbördeskriget.

Efter finska vinterkriget år 1940 var Finland tvungen att arrendera Hangö udd och Hangö stad till Sovjetunionen som marinbas för 30 år. All befolkning på Hangö udd evakuerades. När fortsättningskriget bröt ut 1941, blev Hangöfronten scen för talrika strider. Svenska frivilligbataljonen spelade en viktig roll vid frontavsnittet. På grund av krigsutvecklingen ute i Europa, när tyskarna avancerade i Baltikum, såg sig ryssarna nödsakade att retirera från Hangö i förtid. I nattens mörker den 2 december 1941 lämnade det sista ryska krigsfartyget Hangö. Under sin närvaro hade de byggt ett, för tiden, stort flygfält i närheten av Täktom by på Hangö udd. 'Hangö Flygklubb' är i dag verksam på flygfältet.

Näringsliv

Ett axplock av industrier i Hangö:

Helkama OY. Företaget tillverkar bl.a. cyklar.
Forcit OY AB. Dynamitfabrik.
Visko OY AB. Företaget tillverkar korvskinn.
Ovako stålverk. Företaget är verksamt i tätorten Lappvik.
Ruukki OY AB. Företaget tillverkar stålrör och ligger i tätorten Lappvik.
Mannerin konepaja OY. Företaget tillverkar hjul till bl.a. kundvagnar.
Hangö Mekaniska AB OY. Företaget tillverkar maskiner för metallurgi.

Sevärdheter

Hangö frontmuseum i tätorten Lappvik. Museets huvudfokus ligger på livet vid Hangöfronten under andra världskriget men har även specialutställningar om krigsåren 1939-1945.
Under sommaren finns daglig båtförbindelse till 'Gäddtarmen', en naturhamn där sjöfarare under långliga tider, fördrev sin tid, med att hugga bl.a. sina sköldemärken i klipporna (hällristningar).
Under sommaren finns även dagliga båtförbindelser till Finlands högsta fyr (tillika nordens högsta) 'Bengtskär'.
Ortodoxa kyrkan vid Täktomvägen är en rysk ortodox kyrka som förmögna ryska turister lät bygga på slutet av 1800-talet.
Hangö Fästningsmuseum. Museet har varierande utställningar med anknytning till Hangö.
Vid Parkberget och på berget i närheten av Kapellhamnen finns istida jättegrytor.
Frihetsmonumentet i Hangö. Vid havsstranden i södra änden av Boulevarden. Rest till minne av den tyska landstigningen 1918.
Hangö vattentorn. En utsiktsplats med god vy över både hela Hangö och en bra bit över Hangö udd.

Restauranger och caféer

En stor del av restaurangerna finns i närheten av gästhamnen. Allra närmast ligger Hangö segelförenings anrika året runt öppna restaurang (Restaurang HSF). Lite längre bort ligger flera stämningsfulla sommarrestauranger och samsas om utrymmet i ombyggda gamla hamnmagasin. Från samtliga dessa restauranger öppnas en rogivande vy över hamnen och havet.

Vid Appelgrensvägen finns anrika sommarrestaurang ”Casino” som verkar i ett ombyggt societetshus från badhustiden i Hangö.

Ett populärt mål för en kaffesugen turist, som är ute efter det lilla extra, är caféet ”De fyra vindarnas hus” med fantastisk utsikt över havet. Fältmarskalk C. G. Mannerheim har en gång i tiden ägt caféet ifråga och han lät inreda det på 1920-talet för att likna en fransk lantrestaurang.

För övrigt är caféutbudet i Hangö gott, i synnerhet sommartid, och med varierande prisnivå.

Kommunikationer

Järnvägar

Hangö har sedan år 1872 haft järnvägsförbindelse med övriga Finland längs den så kallade Hangöbanan. Ännu i dag finns både godstrafiken och persontrafiken kvar. Persontrafiken upprätthålls mellan Hangö och Karis. De gamla dieseldrivna loken som drog personvagnarna ersattes på våren år 2006 med moderna rälsbussar. Karis är en järnvägsknut med järnvägsförbindelse till både Åbo och Helsingfors.

Vägar

Man kan ta sig till och från Hangö på Riksväg 25. Sedan det senaste vägavsnittet mellan Skogby och Hangö blev klart är vägstandarden sett ur trafikantens synvinkel god.

Hamnen

Hangö hamn var, förr i tiden, under många långliga år Finlands enda vinterhamn.
Det har genom tiderna, från och till, förekommit färjetrafik i Hangö. Redan år 1877 inleddes året runt trafik till Stockholm med ångfartyget Express. En nämnvärd före detta aktör inom färjetrafik är 'Superfast Ferries' (ägare Tallink). Rederiet startade trafiken Rostock - Hangö den 17 maj 2001 och lade ner linjen vid årsskiftet 2006/2007. Dess färjor överfördes i stället till den nya linjen Rostock - Helsingfors. En fast båtförbindelse mellan Hangö och Rostock nyöppnades den 7 oktober 2007. Denna gång är det dock inte fråga om passagerarfärjor utan om godsfärjor. Det danska rederiet Scandlines har till att börja med satt in en godsfärja på rutten. Avgångar sker två dagar i veckan. Från och med årsskiftet 2007/2008 utökas trafiken med ytterligare en godsfärja och samtidigt utökas antalet avgångar till fyra dagar i veckan.
Gästhamnen (marinan) för småbåtar i Hangö är Finlands största.
Yttre hamnen/Frihamnen, Finlands enda frihamn, är idag den viktigaste bilimporthamnen i Finland.
Kapellhamnen och Hangöbyhamn är båda småbåtshamnar och används huvudsakligen av lokalbefolkningen i Hangö.

Sport

Hangö IK (HIK) är en idrottsförening med många sektioner. De tre mest framgångsrika sektionerna, genom tiderna, är friidrott, fotboll (FC HIK) och handboll.
Hangö Segelförening (HSF) har som namnet antyder verksamhet inom segling.
Hangö AIK (HAIK) är främst verksam inom fotboll.
Hangon Hyrskyt (HaHy) är en idrottsförening som enbart har verksamhet inom innebandy.

Dagstidningar

I Hangö utkom under några år två lokala dagstidningar, HangöTidningen och Kustens Morgon, den senare grundad av 'avhoppare' från den förra. Båda tidningarna utkom två gånger per vecka och var på så sätt unika i Finland att de båda var helt tvåspråkiga. Båda var också utpräglade lokaltidningar och hade knappt någon nyhetsservice från övriga Finland och världen. Praktiskt taget all redaktionell text var skriven på både finska och svenska.

Fr.o.m. den 12 december 2006 har tidningarna slagits samman under namnet Hangötidningen, utgiven av en ny förläggare. Tidningen är numera den enda lokaltidningen i staden. Tvåspråkigheten har bibehållits. Samtliga prenumeranter av Kustens Morgon övergick automatiskt som prenumeranter av den sammanslagna tidningen från den 12 december 2006. [1]

Vänorter

Källor

Fotnoter

Externa länkar

	Kommunerer i landskapet Nyland
	Borgnäs \| Ekenäs \| Esbo \| Grankulla \| Hangö \| Helsingfors \| Hyvinge \| Högfors \| Ingå \| Karis \| Karislojo \| Kervo \| Kyrkslätt \| Lojo \| Mäntsälä \| Nummi-Pusula \| Nurmijärvi \| Pojo \| Sammatti \| Sjundeå \| Träskända \| Tusby \| Vanda \| Vichtis
	Före detta kommuner i landskapet Nyland
	Brändö \| Degerby \| Haga köping \| Helsinge landskommun \| Hoplax \| Hyvinge landskommun \| Lojo kommun \| Nummi \| Pusula \| Pyhäjärvi Nl \| Snappertuna \| Tenala \| Åggelby
	Landskap i Finland \| Finlands län \| Finland