www.all2know.com Google WWW All2know sv
  Huvudsida Huvudsida | Om Om 
  Navigation
» Huvudsida
» Artikelkategorier
» Innehålls listor
» Alfabetiskt index
» Slumpmässig sida
» Redigera Extern länk
Ändrad: 2007-11-28
  Länkar hit 
Nordiska museet
Lista över musikinstrument
Piporgel
Rubber Soul
The Queen is Dead
Munspel
Indiska musikinstrument
Orgelstämmor
Västra Hargs kyrka
Kejsaren av Atlantis
Stämning (musik)
Östergötlands länsmuseum
Jonsereds kyrka
Sheng
Karl Straube
Lövstabruks kyrka
Tallari
Nusrat Fateh Ali Khan
Joris Verdin
  Andra språk 
daHarmonium
frHarmonium
noTråorgel
Kategori: Tangentinstrument

Harmonium

Ett harmonium

Ett harmonium

Harmonium eller orgelharmonium är ett tangentinstrument av orgeltyp, således ett blåsinstrument. Andra vanliga namn i Sverige är kammarorgel och tramporgel. Liksom i munspeletet och i dragspel bildas tonerna av frisvängande (genomslående) metalltungor, en per ton och stämma, monterade i hål där de har plats att svänga och som sätts i rörelse av en luftström. Luften pumpas fram av antingen bälgar eller en elektrisk fläkt. De flesta harmonier i Norden har bälgar som bygger upp undertryck, men det finns också sådana vars bälgar bygger upp övertryck.

1 Allmänt
2 Sugluftsharmoniet
3 Tryckluftsharmoniet
4 Externa länkar
5 Se även

Allmänt

De flesta harmonier har, liksom piporgel och dragspel, flera klangmöjligheter, som man kan välja mellan med register (med andrag eller ibland manubrierer). Registren kan gå både till olika tungrader - stämmor - och till extraanordningar som sordin, oktavkoppel och annat.

Oftast har ett harmonium bara en klaviatur, men den kan också liksom många piporglarerer ha två klaviaturer ovanför varandra (manual). Luften trampar den spelande själv åt sig med ett par pedaler. Den kan också ha en pedalklaviatur, så att instrumentet även kan spelas med fötterna. I så fall finns antingen elektrisk fläkt eller kalkanttrampa för en andra person, åtminstone som komplement till den spelandes lufttrampor. Instrumentet har använts flitigt för ackompanjemang av psalmsång i kyrkoraliskaaliska, bönhus och skolor. Även vissa tonsättare i den konstmusik sfären har skrivit verk särskilt för harmonium, till exempel Sigfrid Karg-Elert, César Franck, Jean Langlais och Gaston Litaize.

Sugluftsharmoniet

Den typ av harmonium som varit vanligast i de nordiska länderna är sugluftsharmoniet, där bälgarna eller fläkten bildar ett undertryck och alltsÃ¥ suger luften genom stämmorna. [[Image:Tramporgel-mekanik.png|thumb|400px|Funktionsskiss för ett sugluftsharmonium som arbetar med undertryck. Med hjälp av tramporna avlägsnas luft ur huvudbälgen. När tangenterna trycks ned öppnas ventiler sÃ¥ att luft strömmar förbi tungorna som börjar svänga fritt (till skillnad frÃ¥n en piporgel). Med olika hjälpmedel kan luckorna framför tonraderna öppnas, sÃ¥ att olika register (stämmor) kan kopplas in eller tonstyrkan regleras. Dessutom finns pÃ¥ de flesta harmonier oktavkoppel med vilka tonerna en oktav över respektive under den anslagna tangentens ton fÃ¥s att ljuda samtidigt.]] var under 1800- och 1900-talen ett billigare alternativ till pianot. Den var ett mycket vanligt instrument i svenska skolsalar in pÃ¥ 1970-talet och instrumentet kallas även skolorgel. Sugluftsharmonier var ocksÃ¥ vanliga i kyrksalar och som kororglar i smÃ¥ kyrkor. Det blev ett vanligt folkligt instrument. FrÃ¥n 1970-talet fick sugluftsharmoniet en renässans i svensk folkmusik, särskilt i Norrbotten genom grupper som J.P. Nyströms och NorrlÃ¥tar. Ett modernt exempel pÃ¥ en folkmusikgrupp som använder sugluftsharmonium är Triakel. I finsk folkmusik förekom instrumentet särskilt i trakterna runt Kaustby. JPP är en av de mest kända finska grupperna i Kaustbytraditionen. Denna tradition har även influerat modernare jazz- rockinspirerade- och världsmusik grupper sÃ¥som Alamaailman Vasarat Extern länk.

Några kända svenska tillverkare var Östlind & Almquist; och JP Nyström (som givit namn åt folkmusikgruppen J.P. Nyströms). Se också länkarna nedan.

Tryckluftsharmoniet

Tryckluftsharmoniet arbetar på omvänt sätt mot sugluftsharmoniet, dvs. det skapar övertryck - luften blåses genom stämmorna precis som i en piporgel eller en vanlig flöjt. Det patenterades 1840 av fransmannen Debain. Den tyska harmoniumtillverkaren Trayser gick i lära hos de franska tryckluftsharmoniumtillverkarna och förde med sig tekniken till Tyskland där han startade egen tillverkning i Stuttgart. Dessa tyska instrument importerades till Sverige av Isidor Dannström.

Externa länkar

Se även

Från Wikipedia, den fria encyklopedin. Extern länk. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License Extern länk.