1849 ingick hon ett föga lyckligt äktenskap med den ryske furst Aleksandr Koltsov-Masalskij. Skild från honom 1855, levde hon sedan för det mesta i Italien (Florens). Hon var en betydelsefull förmedlarinna mellan Orientens och Västeuropa och framkallade genom uppseendeväckande skrifter över Albanien språk och litteratur livlig nationell och kulturell rörelse i detta land. Bland hennes huvudsakligen på franska författade arbeten må nämnas La vie monastique dans l'église orientale (1855), La Suisse allemande (4 band, 1856), Les femmes en Orient (2 band, 1859), ''Excursions en Roumélie et en Morée (2 band, 1863), Des femmes par une femme (1864), Gli albanesi in Rumenia (2:a uppl., 1873) och La poésie des Ottomans'' (2:a uppl., 1877).
