www.all2know.com Google WWW All2know sv
  Huvudsida Huvudsida | Om Om 
  Navigation
» Huvudsida
» Artikelkategorier
» Innehålls listor
» Alfabetiskt index
» Slumpmässig sida
» Redigera Extern länk
Ändrad: 2007-11-22
  Länkar hit 
Helsingfors
Sveaborg
Olympiska sommarspelen 1952
Lista över fotbollsanläggningar
VM i friidrott 1983
VM i friidrott 2005
Alexandersgatan
Mannerheimvägen
Länklista » Bortre Tölö
Svenska Teatern
Kvalspelet till världsmästerskapet i fotboll 1962
Kvalspelet till Europamästerskapet i fotboll 2008
Finnkampen 2006
Grupp A i kvalspelet till Europamästerskapet i fotboll 2008
Salutorget
Gamla kyrkan
Arkitektur i Finland
Sandudds begravningsplats
Fotboll vid Olympiska sommarspelen
Tölö sporthall
  Andra språk 
fiHelsingin Olympiastadion
frStade olympique d'Helsinki
noHelsingfors Olympiastadion
Kategori: Olympiastadion Helsingfors Sportanläggningar i Helsingfors

Helsingfors Olympiastadion

}|
Helsingfors Olympiastadion
align=center style='text-align:center;'
}} }| |- style='vertical-align:top;' | style='padding-bottom:.5em;' | | } }} |- style='vertical-align:top;' | width=120 | Läge | width=180 | Helsingfors, Finland |- style='vertical-align:top;' | Invigd | 1938 }| |- style='vertical-align:top;' | Typ | } }} |- style='vertical-align:top;' | Publikkapacitet | 40 000 }| |- style='vertical-align:top;' | Innerplan | } }} |- style='vertical-align:top;' | Ägare | Helsingfors stad }| |- style='vertical-align:top;' | Arkitekt | Yrjö Lindegren, Toivo Jäntti }} |- style='vertical-align:top;' | Hemmalag | }| |- style='vertical-align:top;' | style='padding-bottom:.5em;' |Webbplats | } }} |}

Helsingfors Olympiastadion, kallas oftast endast Stadion, är Finlands största idrottsarena och ligger i stadsdelen Bortre Tölö två kilometer från Helsingfors centrum. Förutom friidrottstävlingar används Olympiastadion även till fotbollslandskamper och konserter. Byggnadens arkitektur representarar funktionalismen.

1 Fakta
2 Historia
3 Stora evenemang på Olympiastadion
4 Extern länk
5 Källor

Fakta

  • Arkitekter: Yrjö Lindegren och Toivo Jäntti
  • Publikrekord: 70 435 vid OS-invigningen.
  • Kapacitet: 40 000 (samtliga sittplatser)
  • Byggnadens längd: 243 m , största bredd: 159 m.
  • Tornets höjd: 72 m

Historia

Finlands idrottsliga framgångar på 1920-talet väckte drömmar om att i framtiden få arrangera sommar-OS i Helsingfors. För att kunna ordna OS krävdes dock en ny arena och därför bildades 1927 en Stadion-stiftelse vars uppgift var att förverkliga planerna. Yrjö Lindegren och Toivo Jäntti vann en arkitekturtävling som ordnades för stadionbygget och byggnaden har kallats världens vackraste stadion. Helsingfors Olympistadion började byggas i februari 1934 och invigdes den 12 juni 1938. Det var meningen att Helsingfors skulle stå värd för Olympiska sommarspelen 1940 men andra världskriget förhindrade dessa spel och det dröjde fram till 1952 innan OS arrangerades i Helsingfors. Då hade Stadion sin största åskådarkapacitet och 70'000 åskådare fick plats. Stadion renoverades åren 1990-1994.

Historiens första VM i friidrott arrangerades 1983 på stadion där också VM i friidrott 2005 hölls. Inför friidrotts-VM 2005 byggdes ett nytt tak över stadion efter många om och men från Museiverket. Man byggde också tak över reporterläktaren som man sedan rev ner efter tävlingarna.

Stora evenemang på Olympiastadion

Olympiastadion med Finnair Stadium i förgrunden

Olympiastadion med Finnair Stadium i förgrunden

Genom åren har det ordnats flera stora evenemang på Olympiastadion. De mest kända är de olympiska sommarspelen år 1952. Det senaste är VM i friidrott år 2005. Utöver dessa idrottstävlingar har man arrangerad otaliga konserter; allt från välgörenhetskonserter till operor.

Olympiska sommarspelen 1940

''Huvudartik}|lar|el}}: }}
 |}|, | och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |, och }}}}}}''}|  (Felmeddelande: Det finns för många parametrar i {{}})}}

Det var meningen att Helsingfors skulle stå värd för de XII olympiska spelen år 1940, för vilka stadion urspungligen hade byggts. Andra världskriget gjorde ändå att de olympiska spelen inställdes. Stället hade man 3-landskampen Finland-Sverige-Tyskland sommaren 1940.

Olympiska sommarspelen 1952

''Huvudartik}|lar|el}}: }}
 |}|, | och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |, och }}}}}}''}|  (Felmeddelande: Det finns för många parametrar i {{}})}}

De XV olympiska spelen arrangerades i Helsingfors år 1952. Helsingfors tilldelades spelen år 1947. I spelen deltog 4'925 idrottare från 69 länder, inklusive Sovjetunionen som för första gången deltog, samt Västtyskland som deltog för första gången sedan andra världskriget. Man tävlade i 149 olika tävlingar i 17 idrottsgrenar.

Den olympiska flamman tändes av Paavo Nurmi och Hannes Kolehmainen. Spelen öppnades av president Juho Kusti Paasikivi.

EM i friidrott 1971

''Huvudartik}|lar|el}}: }}
 |}|, | och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |, och }}}}}}''}|  (Felmeddelande: Det finns för många parametrar i {{}})}}

Helsingfors arrangerade Europamästarskap i friidrott år 1971.

VM i friidrott 1983

''Huvudartik}|lar|el}}: }}
 |}|, | och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |}|, |, och }}}}}}}}}
 |, och }}}}}}''}|  (Felmeddelande: Det finns för många parametrar i {{}})}}

Det första världsmästarskapet i friidrott genom tiderna ordnades på Olympiastadion år 1983. Stadion förstorades temporärt.

EM i friidrott 1994

Olympiastasdion stod värd för sitt andra Europamästarskap i friidrott år 1994. Stadion hade strax före genomgått en omfattande reparation.

VM i friidrott 2005

De andra världsmästarskapet i friidrott på Olympiastadion arrangerades år 2005. Också nu gjorde man omfattande reparationer. I praktiken förnyades alla tävlingsytor, inklusive löpbanan. Den största förnyelsen var att man byggde ett tak över den östra 'solläktaren'. På detta sätt fick stadion 7'000 nya täckta platser. I den södra svängen byggde man ett temporärt tak för media, som senare revs och såldes till ett lyftkransföretag som skydd.

Konserter

Extern länk

Källor

Från Wikipedia, den fria encyklopedin. Extern länk. Denna sida är publicerad under GNU Free Documentation License Extern länk.